Internationell politik

Globalisering idag

En viktig orsak till dagens globalisering är IT-revolutionen. Radio, TV, telefon och framför allt internet har gjort det lättare att kommunicera och få information från hela världen.

Resandet har också ökat, vilket gör att människor från olika länder möts och påverkar varandras kulturer. Detta kallas kulturell globalisering.

Många företag är multinationella, vilket betyder att de har verksamhet i flera olika länder.

Globaliseringen gör också att ekonomiska kriser kan spridas mellan länder och påverka hela världsekonomin.

globalt samarbete

• bekämpa miljöförstöring och klimatproblem

• minska hot från kärnvapen och terrorism

• bekämpa internationell kriminalitet

• döma personer för allvarliga krigsförbrytelser genom ICC

• minska fattigdom, som kan bidra till flyktingströmmar och konflikter.

Aktörer i internationell politik

Internationell politik handlar bland annat om att hitta lösningar på konflikter mellan och inom länder.

De viktigaste aktörerna är:

• Stater – världens länder, till exempel Sverige och USA. Det finns omkring 194 stater.

• Etniska grupper – grupper med gemensam kultur eller historia, till exempel romer och kurder. Vissa kan vilja skapa en egen stat.

• Internationella organisationer – till exempel FN och EU, där stater samarbetar.

• Civilsamhället – till exempel organisationer och grupper som påverkar politik och opinion. Det skapar en global arena för samtal och opinionsbildning.

• 
  

Stater

Stater

En stat består av tre saker:

• ett geografiskt avgränsat område

• en befolkning

• en styrande makt, till exempel en regering

Stater som är oklara

Somalia är till exempel uppdelat i flera självstyrande områden. Taiwan har en egen regering och fungerar i praktiken som en stat, men Kina anser inte att Taiwan är en självständig stat. Palestina gör anspråk på att vara en egen stat, men frågan om dess statsstatus är omstridd.

mer fakta om stater

Stater är de starkaste aktörerna i internationell politik. De är suveräna, vilket betyder att de bestämmer över sitt eget territorium och sina inre angelägenheter. Andra länder kan normalt inte tvinga en stat att delta i internationella samarbeten.

Staten har också monopol på våldsanvändning inom sitt territorium. Det betyder att det är staten som har den lagliga rätten att använda polis och militär för att upprätthålla lag och ordning.

Etniska grupper

En stat kan bestå av flera etniska grupper. De kan skilja sig åt genom exempelvis kultur, historia eller språk.

Etniska grupper historia

Under 1800-talet växte nationalismen i Europa. Man började tänka att människor som tillhör samma etniska grupp hade rätt till en egen stat. Målet blev att skapa nationalstater.

Efter första världskriget försökte man rita om Europas karta, men det visade sig vara svårt att skapa stater där alla tillhörde samma etniska grupp.

I vissa länder har staten försökt göra befolkningen mer homogen genom att begränsa minoriteters möjligheter att behålla sin egen kultur, sitt språk eller sina traditioner.

Etniska motsättningar kan i värsta fall leda till krig, hat och grova övergrepp mot civilbefolkningen. Många konflikter i dagens värld är konflikter inom stater mellan olika etniska grupper, medan krig mellan stater är relativt ovanliga.

etniska grupper idag

eU-medlemskap kan enligt vissa minska nationalismen och därmed göra situationen tryggare för etniska minoriteter.

Internationella organisationer

Internationella organisationer gör det möjligt för länder att samarbeta om gemensamma frågor.

• FN (Förenta nationerna) → den viktigaste globala organisationen. Arbetar bland annat för fred och säkerhet.

• EU (Europeiska unionen) → viktigaste organisationen för samarbete i Europa.

• NATO → militärt samarbete och gemensamt försvar.

• Europarådet → arbetar bland annat med mänskliga rättigheter.

• OSSE → arbetar med fred och säkerhet i Europa.

• OECD → samarbete kring ekonomi och ekonomisk utveckling.

• WTO → arbetar för frihandel och minskade handelshinder.

• NAFTA → ekonomiskt samarbete och handel i Nordamerika. Det var ekonomiskt viktigt men hade mindre politisk betydelse. NAFTA ersattes senare av USMCA.

Civilsamhället

• NGO (Non-Governmental Organizations) → ideella organisationer där individer är medlemmar. De arbetar med exempelvis mänskliga rättigheter, miljö eller hjälpverksamhet och försöker påverka opinionen.

• Religiösa rörelser → engagerar sig i samhällsfrågor och kan påverka politik.

• Fackföreningar → arbetar för arbetstagares rättigheter och villkor.

• Arbetsgivar- och branschorganisationer → representerar företag och arbetsgivare och försöker påverka politiken.

• Tankesmedjor → arbetar utifrån olika idéer och ideologier och deltar i samhällsdebatten.

• Multinationella företag (MNF) → stora företag som verkar i flera länder, exempelvis Walmart och General Motors. De kan ha stor makt eftersom länder kan konkurrera om att få företagen att etablera sig, exempelvis genom lägre skatter, billig mark eller bättre infrastruktur.

• Medieföretag och nyhetsbyråer → påverkar vilken information människor får och kan därför påverka internationell politik och opinion.

Kort sagt:

FN

FN har tre viktiga funktioner:

1. Mötesplats – världens regeringar kan träffas och diskutera globala frågor och konflikter.

2. Arbeta med globala mål och regler – FN hjälper länder att komma överens om gemensamma mål och konventioner och följer upp att de försöker uppfylla dem.

3. Ge stöd när länder misslyckas – FN kan hjälpa genom exempelvis katastrofbistånd och fredsbevarande styrkor.

FN har 193 medlemsländer av ungefär 200 stater i världen.

FN generalförsamling

Generalförsamlingen är det enda FN-organ där alla medlemsländer är representerade. Det är en mötesplats där länderna kan diskutera internationella frågor.

Generalförsamlingen kan normalt inte fatta bindande beslut, utan kan ge rekommendationer, som kallas resolutioner.

• Viktiga frågor, till exempel om fred och säkerhet → minst 2/3 måste rösta för.

• Mindre viktiga frågor → enkel majoritet räcker.

Generalförsamlingen tar också fram konventioner, som blir bindande för de länder som godkänner dem. Ofta kommer först en deklaration, som beskriver ett mål eller en gemensam vilja inför framtiden.

Den mest kända är FN deklaration om de mänskliga rättigheterna.

FN säkerhetsråd

Säkerhetsrådet är FN viktigaste organ när det gäller fred och säkerhet. Det försöker lösa konflikter genom exempelvis förhandlingar.

När en väpnad konflikt bryter ut kan säkerhetsrådet försöka få slut på striderna. FN kan också skicka fredsbevarande styrkor för att förhindra att konflikten börjar igen.

Tidigare var FN mycket försiktigt med att ingripa i länders interna konflikter eftersom stater är suveräna. Sedan 2005 finns principen om skyldighet att skydda (Responsibility to Protect). Den innebär att det internationella samfundet kan ingripa när det förekommer folkmord, etnisk rensning eller krigsförbrytelser, men ett sådant ingripande kräver beslut i säkerhetsrådet.

Säkerhetsrådet har 15 medlemsländer:

• 10 väljs för två år.

• 5 permanenta medlemmar: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina.

De fem permanenta medlemmarna har veto, vilket betyder att en av dem kan stoppa ett beslut.

IMF och Världsbanken

År 1944 träffades representanter från 44 länder och skapade Bretton Woods-systemet. Valutorna fick en fast växelkurs mot den amerikanska dollarn. Syftet var att skapa stabilitet i den internationella handeln.

Samtidigt skapades IMF (Internationella valutafonden). IMF skulle bidra till ett stabilt internationellt valutasystem och hjälpa länder med ekonomiska problem.

Världsbanken

Världsbanken skapades för att ge lån till återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Senare började banken framför allt hjälpa fattigare länder genom att ge lån till exempelvis utvecklingsprojekt.

Bretton Woods-systemet upphörde 1973, men IMF och Världsbanken fortsatte sitt arbete för en stabilare världsekonomi.

Idag är nästan alla länder medlemmar i IMF och Världsbanken. Organisationerna finansieras av medlemsländerna. Rika och stora länder betalar mest och har därför också större inflytande över besluten.

OECD

OECD bildades 1947 för att administrera Marshallplanen, alltså USA ekonomiska hjälp till Europa efter andra världskriget.

Senare utvecklades OECD till ett samarbetsorgan för ekonomiska frågor, främst mellan demokratiska och relativt rika länder.

OECD arbetar bland annat med frågor om ekonomi, handel, utbildning och utveckling.

Idag har OECD 38 medlemsländer.

G7

G7 är en informell grupp där representanter för några av världens största ekonomier träffas för att diskutera ekonomiska och politiska frågor.

G7 består av:

• USA

• Tyskland

• Japan

• Frankrike

• Storbritannien

• Italien

• Kanada

Efter Sovjetunionens fall deltog även Ryssland, och gruppen kallades då G8. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 återgick gruppen till G7.

G20

Eftersom fler länder har fått större ekonomisk betydelse skapades G20. G20 består av G7-länderna plus andra stora ekonomier och EU. Även cheferna för IMF och Världsbanken deltar vid möten.

G20 diskuterar bland annat:

• ekonomi

• miljö och klimat

• terrorism

• säkerhetspolitik

• kärnvapenspridning

Varför behövs G7 och G20 när FN finns?

De fungerar som komplement till FN. Mötena är mer informella och gör det lättare för ledarna att diskutera problem direkt med varandra.

NATO och PFP

NATO bildades 1949 som en försvarsallians och en motvikt till Sovjetunionens ökade inflytande. Medlemsländerna lovar att hjälpa varandra om ett medlemsland utsätts för ett väpnat angrepp.

Vid sidan av NATO finns Partnership for Peace (PFP). Där samarbetar NATO med andra länder, bland annat genom gemensamma militära övningar.

Syftet är bland annat att skapa större insyn och förtroende mellan NATO och länder som inte är medlemmar.

Folkrätten

Folkrätten är regler och lagar som styr hur stater ska agera mot varandra. Det finns dock ingen riktig världspolis som kan tvinga alla länder att följa reglerna. Stater kan inte heller tvingas att gå med i nya internationella avtal.

Folkrätten gäller framför allt förhållandet mellan stater. Internationella avtal kallas ofta traktater eller konventioner. Länder förhandlar fram avtalen, skriver under dem och godkänner dem sedan genom sina egna politiska system. Länder som inte var med från början kan senare ansluta sig.

Folkrätten handlar bland annat om:

• 
  

• Lagar mellan länder → exempelvis när svensk lag gäller på svenskflaggade fartyg och diplomatisk immunitet.

• Konflikter mellan stater → regler för hur konflikter ska lösas fredligt och när militära åtgärder får användas.

• Mänskliga rättigheter → exempelvis FN deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen.

• Flyktingar → regler för hur flyktingar ska behandlas.

• Krigets lagar (humanitär rätt) → skyddar bland annat civilbefolkning, krigsfångar och sårade soldater. Personer som begår allvarliga krigsförbrytelser kan hållas personligt ansvariga.

• Havsrätt → reglerar hur havsområden får användas av olika stater.

• Miljörätt → reglerar staters ansvar för miljöförstöring som påverkar andra länder, exempelvis föroreningar i gemensamma hav och vattendrag.

• Handelsrätt → regleras bland annat genom WTO avtal och bestämmer hur handelshinder får användas.

Det internationella systemet

Internationell politik handlar om hur stater och andra aktörer agerar och påverkar varandra på den internationella spelplanen.

Det internationella systemet = ett mönster av relationer mellan olika aktörer.

Hård makt

Hård makt handlar om militär och ekonomisk makt.

• Militär makt: Ett land får större inflytande om det har en stark militär som kan försvara landet och i vissa fall angripa andra.

• Kärnvapen ger stark militär makt och fungerar framför allt som avskräckning – motståndare kan låta bli att angripa eftersom konsekvenserna kan bli mycket allvarliga.

• Ekonomisk makt: Ett land kan använda sin ekonomi för att belöna eller straffa andra länder.

• Exempel: Om USA eller Kina stoppar import från ett annat land kan det få stora ekonomiska konsekvenser för det landet.

Hård makt = tvinga eller påverka genom militär och ekonomi.

Mjuk makt

Mjuk makt handlar om vilka värderingar och idéer ett land står för och hur attraktivt landet uppfattas av andra.

• Länder med gott rykte kan få andra att vilja lyssna på och följa deras idéer.

• Demokratier som Sverige kan ha mjuk makt genom sitt goda internationella anseende.

• Ideologier och politiska/religiösa idéer kan också ge inflytande över andra människor och stater.

Mjuk makt = påverka genom idéer, värderingar och ett gott anseende.

Monopolärt system

• En stormakt dominerar världen.

• Den starkaste staten har mycket större makt än de andra.

• Exempel: Romarriket under antiken.

• När en stormakt blir svagare kan systemet så småningom upplösas inifrån.

• När den dominerande stormakten är stark kan det vara relativt fredligt inom området, eftersom stormakten kan kontrollera och hålla tillbaka konflikter.

• Efter kalla kriget sågs USA som världens enda kvarvarande stormakt, vilket gjorde världen mer monopolär.

Bipolärt system

• Två stormakter dominerar världen.

• Mindre stater kan då välja att alliera sig med någon av stormakterna.

• Ett tydligt exempel är kalla kriget:

  • USA + NATO

  • Sovjetunionen + Warszawapakten

• Det bipolära systemet kan ta slut när en av stormakterna försvagas eller faller. Det hände när Sovjetunionen upplöstes 1991.

Varför blev det inget direkt krig mellan USA och Sovjet?

• Terrorbalans: Båda hade kärnvapen. Om den ena attackerade kunde den andra svara med kärnvapen → båda riskerade att förstöras.

• Diplomati: Andra menar att diplomatiska förhandlingar och ansträngningar hjälpte till att förhindra ett direkt krig.

Multipolärt system

• Flera stormakter är ungefär lika starka.

• Ingen stat är tydligt starkast.

• Världen före kalla kriget brukar beskrivas som multipolär.

• Länder skapar ofta allianser för att balansera varandras makt.

• Det kan skapa komplicerade maktbalanser.

• Ett multipolärt system kan också övergå till ett bipolärt system, som utvecklingen före första världskriget visar.

Olika perspektiv på internationell politik

Individperspektivet

Det biologiska perspektivet

Klasskampsperspektivet

Realismen

Liberalismen

Konstruktivismen

Individperspektivet

Individperspektivet fokuserar på enskilda personer och ledare och vilken betydelse de har för internationell politik.

• Ledare som Hitler, Mao Zedong och Nelson Mandela har påverkat både sina länder och världens utveckling.

• Individer kan påverka hur och när stora förändringar sker.

• Samtidigt menar många att individer oftast inte styr historiens stora utveckling helt själva.

• Om en annan person hade varit ledare hade mycket kanske ändå hänt, eftersom det finns andra politiska, ekonomiska och sociala orsaker.

• Däremot kan en viss ledare påverka tidpunkten, riktningen och detaljerna i utvecklingen.

Det biologiska perspektivet

• Människor anses till sin natur vara maktlystna och konkurrensinriktade.

• Aggressiva egenskaper anses enligt detta perspektiv vara starkare hos män.

• Därför kan konflikter och kamp om makt ses som något som delvis beror på biologin.

Ett närliggande perspektiv fokuserar istället på uppfostran:

• Människor blir inte våldsamma bara på grund av sin biologi.

• Med en annan uppfostran och miljö skulle människor kunna bli mindre våldsbenägna.

• Då skulle även framtidens makthavare kunna agera mer fredligt.

Klasskampsperspektivet

• Samhället består av olika ekonomiska klasser.

• Den viktigaste konflikten är mellan arbetarklassen och borgarklassen.

• Enligt perspektivet kan även konflikter som verkar handla om stater eller etniska grupper egentligen ses som klasskonflikter.

• Fokus ligger alltså på ekonomiska intressen och kampen om makt och resurser.

realistiska perspektivet

• Stater tänker framför allt på sin egen säkerhet och makt.

• Utrikespolitik handlar därför ofta om säkerhetskalkyler.

• Exempel: Ett land kan gå med i en allians för att bli säkrare eller välja att vara neutralt.

• Krig kan handla om ekonomiska eller territoriella intressen.

• Exempel: Hitlers anfallskrig handlade bland annat om att utvidga Tysklands territorium.

liberala perspektivet

• Stater kan samarbeta för att skapa en tryggare och rikare värld.

• Förhandlingar och diplomati kan minska risken för konflikter.

• Internationella organisationer som FN och WTO gör det lättare för länder att samarbeta.

• Välstånd ses inte som ett nollsummespel – flera länder kan bli rikare samtidigt.

• Krig kan bero på missförstånd, dålig diplomati eller diktatur.

• Demokrati anses kunna skapa bättre förutsättningar för fred och samarbete.

• En viktig idé är att demokratier mycket sällan, och enligt den demokratiska fredsteorin inte, krigar mot varandra.

konstruktivistiska perspektivet

• Staters agerande påverkas av vilka idéer och normer som finns i samhället.

• Det är viktigt hur en stat ser på sig själv och hur den vill uppfattas av andra.

• En stat kan vilja visa att den är stark, mäktig eller respekterad.

• Exempel: Hitler ville stärka Tysklands ställning och få respekt och upprättelse efter upplevda orättvisor.

• Den nazistiska staten kan därför ses som en stat där idéerna och identiteten bidrog till en aggressiv utrikespolitik.

• Perspektivet är också användbart för att förstå interna konflikter och hur olika aktörer påverkar varandra.

Dagens konflikter

Efter andra världskriget har de flesta konflikter varit inom stater, alltså inbördeskrig, snarare än mellan stater.

Varför uppstår konflikterna?

• Folk har kämpat för att befria sig från diktaturer.

• Etniska grupper har krävt självständighet.

• Fattiga och svaga stater har lättare att drabbas av konflikter.

Nya krig

En typ av inbördeskrig kallas nya krig.

• Konflikterna är ofta etniska och kan ha olika intensitet.

• Målet är inte alltid att störta en diktator eller skapa en egen stat.

• Istället kan krigsherrar vilja berika sig själva genom att kontrollera människor och naturtillgångar.

• Det kan liknas vid kriminella gäng som slåss om makt och resurser.

• Krigsherrarna kan använda våld, övergrepp och fördrivningar för att kontrollera befolkningen och rekrytera soldater.

• När staten försvagas kan statsmakten falla samman och samhället bli allt mer brutalt.

• Konflikterna kan spridas till andra länder genom flyktingströmmar.

• Nya krig är vanliga i delar av Afrika.

• Krigen kan fortsätta länge eftersom krigsherrarna tjänar på att kriget fortsätter.

• Vid fred kan de förlora möjligheten att kontrollera människor och naturresurser

Civilisationernas kamp

Statsvetaren Samuel Huntington kritiserade tanken på att historien har ett bestämt slutmål.

• Han menade att framtida konflikter efter kalla kriget främst skulle handla om kultur och civilisationer, inte om ideologier.

• Huntington delade in världen i flera större civilisationer.

• Exempel:

  • Västlig civilisation

  • Islamisk civilisation

  • Kinesisk civilisation

  • Ortodox civilisation

• Konflikter skulle alltså kunna uppstå mellan människor och stater som har olika kulturella och religiösa värderingar.

Kritik mot teorin

• Den kan förenkla kulturer som egentligen är mycket olika och mångsidiga.

• Den kan få det att verka som att konflikter automatiskt beror på kultur eller religion, trots att konflikter också kan ha politiska, ekonomiska och historiska orsaker.

Kosmopolitisk värld

Internationell betyder främst samarbete mellan stater.

Kosmopolitisk betyder att staternas betydelse minskar och att människor i större utsträckning ser sig som världsmedborgare.

• Man ser sig inte främst som skåning, svensk eller europé, utan som människa och världsmedborgare.

• Globaliseringen har gjort en kosmopolitisk värld mer möjlig.

• Internet och kommunikation över nationsgränser skapar ett starkare globalt civilsamhälle.

• Världen kan bli mer öppen och det kan bli svårare för stater att förtrycka och manipulera människor.

Nya krig

Kosmopolitiskt samarbete kan behövas för att lösa globala problem som miljöproblem och droghandel.

Men nya krig kräver ännu djupare samarbete eftersom konflikterna ofta sprider sig till andra länder, bland annat genom flyktingströmmar.

För att bekämpa nya krig behövs:

• starkare humanitär rätt

• att fler stater ansluter sig till ICC (Internationella brottmålsdomstolen)

• att personer som begår allvarliga brott grips och ställs inför rätta

• internationella militära insatser för att skydda civila från övergrepp.

En ny nationalism

Många menar att världen på senare tid har blivit mer nationalistisk.

• Alla människor och länder har inte upplevt att de tjänat på globaliseringen.

• Vissa människor har förlorat jobb när företag möter konkurrens från billigare importvaror.

• Därför kan människor vilja ha mindre frihandel och mer skydd för det egna landet.

Trump och nationalism

USA tidigare president Donald Trump använde uttrycket ”America First”.

• Han ville minska invandringen från Mexiko.

• Han ville minska frihandeln eftersom han menade att import och internationell konkurrens hade gjort att amerikaner förlorat jobb.

• Hans lösningar var bland annat murar och protektionism.

Brexit

Brexit var också ett exempel på ökad nationalism.

• Storbritannien lämnade EU.

• Brexit var bland annat en reaktion mot arbetskraftsinvandring.

• Det handlade också om motstånd mot att ha för mycket samarbete och gemensamma regler inom EU.