Svenska Skolsystemet och Läroplansteori

Flashcards baserade på föreläsningsanteckningar om den svenska läroplanens struktur, styrning, historiska framväxt och de olika analysnivåerna inom skolsystemet.

Läroplan

En struktur baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet som innehåller relevant kunskap, syftar till en jämlik utbildning och vägleder lärare.

Rättssäkerhet (i skolan)

Elevers rätt att få samma kunskap oavsett vilken skola de går på eller vilken lärare de har.

Likvärdighet

Principen att utbildningen ska vara lika för alla elever.

Makronivå (Samhällsnivå)

Den nivå där stora förändringar i samhället analyseras och där riksdagen fattar beslut för hela Sverige.

Mesonivå (Styrningsnivå)

Den nivå där kommuner, kommunledningar, forskare och lärare diskuterar läroplanens innehåll utifrån tidigare forskning och erfarenhet.

Mikronivå (Klassrumsnivå)

Den nivå där läroplanen omsätts i verkligheten, lektioner utformas och den dolda läroplanen kan analyseras.

Den dolda läroplanen

Hur läroplanen faktiskt speglas i klassrummet beroende på verkliga förutsättningar som klassens storlek och material.

Ramfaktorer

Yttre förutsättningar som påverkar och begränsar undervisningen, exempelvis tid och gruppstorlek.

Styrkedjan

Det svenska skolsystemets formella styrning som beskriver hur olika myndigheter och roller har ansvar i relation till varandra.

Riksdagen (i styrkedjan)

Den myndighet som stiftar lagar som reglerar skolan.

Huvudmän

Ansvariga för att driva och organisera skolor; kan vara kommuner eller enskilda huvudmän som friskolor och aktiebolag.

Rektor

Den person som inom styrkedjan ansvarar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet.

Hård eller direkt styrning

Styrning genom bindande lagar, läroplaner och regler som måste följas av skolan.

Mjuk eller indirekt styrning

Påverkan genom icke-bindande rekommendationer, forskning, rapporter och internationella jämförelser såsom PISA.

Policyaktör

En organisation eller grupp (t.ex. OECD) som påverkar skolans inriktning genom exempelvis jämförelser och rekommendationer.

Per Sahlström och Anders Danielsson

Viktiga aktörer i den tidiga folkskolefrågan inför folkskolereformen.

Folkskolestadgan 1842

Det beslut som införde folkskolan i Sverige, även om den initialt inte blev en gemensam skola för alla samhällsklasser.

Fridtjuv Berg

Författare till boken 'Folkskolan såsom bottenskola' (1883) och en central person för tanken om en gemensam skola.

Bottenskoletanken

Idén om en sexårig grundläggande skola för alla barn, oavsett samhällsklass.

1940 års skolutredning

En utredning med uppdrag att undersöka hur det svenska skolsystemet kunde utvecklas mot en mer sammanhållen form.

1946 års skolkommission

En kommission tillsatt av den socialdemokratiska regeringen som argumenterade för en nioårig gemensam skola för demokratisk fostran.

Tage Erlander

En central person i arbetet med 1946 års skolkommission innan han blev statsminister.

Enhetsskola

Den form av nioårig skola som riksdagen 1950 beslutade att inleda försöksverksamhet med.

Grundskolan (1962)

Den nioåriga skolform som infördes genom riksdagsbeslut 1962 för att ersätta uppdelningen mellan folkskola och realskola.

Lgr62

Den första läroplanen för den svenska grundskolan som infördes 1962.

Differentiering

När undervisningen anpassas eller elever delas upp utifrån olika val, förutsättningar och framtida utbildningsvägar.