bio icke logi

redogöra för de grundläggande tankarna i utvecklingsläran utifrån centrala begrepp så som fitness, selektion/urval, ärftlighet, variation, miljö, slump, anpassning (s.50-55, anteckningar/powerpoint) • redogöra för evolutionära resonemang kring beteenden hos ryggradslösa djur (s.96-97(-101) • redogöra för skillnader mellan eukaryota och prokaryota celler. (s. 26, 42-47) • beskriva viktiga strukturer hos djur och växtceller. (s. 26, 42-47) • beskriva vilka strukturer i cellen man kan se med ljusmikroskop. (laboration) • kunna beskriva DNA-molekylens struktur. (s. 190-193, 196). • redogöra för hur kopiering sker och hur informationen når ut till cellerna. (s.196, 198-201, DNA-spelet och proteinsyntesspelet) • redogöra för sambandet: sekvens DNA  sekvens RNA  sekvens aminosyror  form hos protein  funktion hos protein. (s.29-30,188-191, 198-201 + proteinsyntesspelet) • använda den genetiska koden. (bilaga till proteinsyntesspelet+ övning) • redogöra för vilka följder olika typer av punktmutationer kan få för en gens uttryck. (204-206) • kunna beskriva resultatet av mitos och meios. .(s. 213-216) • kunna använda sig av och förstå grundläggande genetisk nomenklatur (locus, allel, genotyp, fenotyp m.m. se ordlista (bl.a 218-222). • kunna redogöra för den molekylära bakgrunden till recessiva gener. (s.219-221) • kunna svara på frågor genom att göra och tolka korsningsscheman för olika typer av nedärvning (dominanta och recessiva anlag). (s.218-225, 228 + övning)

eukaryota/prokaryota celler

eukaryota: celluppbyggnaden hos mänskor och djur. mer komplicerad uppbyggnad med membranombundna organeller, cellkärna och mitokondrie.

prokaryota celler: celluppbyggnaden hos t.ex. bakterieceller. har inget av ^det där. jättesmå i jämförelse också

DNA-molekylens struktur

en lång kedja uppbyggd av små “byggstenar” (kallade deoxiribonukleotider eller nukleotider) i de fyra sorterna A(denin), T(ymin), C(ytosin) och G(uanin). sekvensen av dessa byggstenar är vad som anger informationen. DNA-strängen har två slut, 5’ och 3’, och avläses från 5’ till 3’.

hur kopiering sker (replikation)

• de två “kedjorna” på DNA-molekylen lossas bit för bit från varandra

• Fria byggstenar (nukleotider) i cellen testar baspara sig till olika baser tills de hittar en komplementär bas.

• De nya nukleotiderna radas upp längs med de gamla kedjorna i rätt ordning de ska sitta i de nya, och klistras sedan ihop med varandra.

• det finns nu 2 kompletta strängar istället för 1.

transkription

När RNA-kopior bildas av DNA:t. (DNA —> mRNA). de följande stegen utförs av ett protein kallat RNA-polymeras.

• DNAt från genen som ska läsas avs dubbelhelix säras runt genens startpunkt

• den ena strängen vänds ut mot omgivningen

• fria RNA-byggstenar basparar dit, radas upp och sätts ihop med varandra längs den ena DNA-strängen i en ordning som motsvarar (komplementaritetsprincipen) sekvensen nukleotider på den andra DNA-strängen (fast tymin är uracil nu btw)

• RNA-polymeraset åker vidare på genen och läser av mer av genen likt en löpare på ett blixtlås

translation

När ribosomerna översätter budskapet på RNA-molekylen från en nukleotidsekvens till en aminosyrasekvens (mRNA —> proteiner)

• mRNA överför informationen från genen till en ribosom som sätter ihop en kedja aminosyror baserat på ordningen nukleotider på mRNAt

• detta sker via bitar tRNA som kopplar sig till tre nukleotider (en triplett/kodon) på ena änden med en aminosyra på andra änden, och sedan lossnar från båda så att strängen mRNA går sin väg och strängen aminosyror sin respektiva väg

centrala dogmat

principen att DNA kan kopiera sigsjälv eller bli till mRNA som blir till proteiner.

sambandet sekvens DNA → sekvens RNA → sekvens aminosyror → form hos protein → funktion hos protein

Sekvensen DNA bestämmer sekvensen RNA, som bestämmer sekvensen aminosyror. Sekvensen aminosyror bestämmer vilken form proteinet kommer få, som i sin tur bestämmer vilken funktion proteinet kommer ha.

Punktmutationer + vilka sorter det finns och deras följder

förändringen av 1 baspar.

• Substitution: Mutation där en bas(eller flera) byts ut mot en annan (→tyst, missense eller nonsense-mutation)

• Insertion: mutation där en extra bas(eller flera)tillkommer. (→frame shift-mutation)

• Deletion: mutation där en bas(eller flera) försvinner. (→frame shift-mutation)

sorters mutationer till följd av punktmutationer

• Tyst mutation: en genetisk förändring sker i RNA:t men aminosyrorna blir desamma. Ingen effekt sker.

• Missense-mutation: En genetisk förändring sker i RNA:t vilken leder till att aminosyran som kopplas till tripletten blir en annan, vilket kan leda till att proteinet fungerar sämre än tidigare, inte alls, bättre eller får en helt ny funktion.

• Nonsense-mutation: En genetisk förändring sker i RNA:t vilken leder till ett falskt stoppkodon (triplett nukleotider som signalerar till tRNA:t att ingen aminosyra ska tillsättas vilket därmed avslutar proteinet), och proteinet “klipps av” för tidigt.

• frame shift-mutation: alla nukleotider efter den genetiska förändringen förskjuts, vilket leder till att alla aminosyror därefter blir annorlunda och stoppkodonet kommer för tidigt eller sent.

resultatet av mitos vs. meios

mitos: 2 diploida celler (celler med dubbel uppsättning kromosomer) bildas, genetiskt identiska till den som delade på sig.

meios: Fyra haploida celler som var och en är individuella genetiskt. Eftersom: 1) Vilken av de två kromosomerna i varje homologt kromosompar som hamnar i vilken gamet styrs av slumpen. 2) Överkorsning sker där genetiskt material utbyts mellan de homologa kromosomerna.

allel

En av flera varierande former av en gen som finns i ett locus på en kromosom. Gener med ett och samma locus i de homologa kromosomerna är alleler av samma gen. Exempelvis är blått och brunt två alleler för ögonfärg.

autosomer

Alla kromosomer förutom könskromosomerna.

dominant allel

För en heterozygot, den allel i ett par som har starkast uttryck.

fenotyp

Summan av en individs synliga egenskaper. (Används också för det synliga resultatet för en egenskap ex. blå eller bruna ögon).

gameter

Könsceller med haploid genuppsättning. Produceras genom meios av sexuellt fortplantande organismer.

gen

En bit av DNA som beskriver ett protein och därför ger sin bärare en viss egenskap. Styr cellens byggnad och funktion och således också organismens byggnad och funktion. Gener utövar sin påverkan genom proteinsyntesen.

genom

All DNA i en cell eller organism.

genotyp

En individs genuppsättning. (Används också för att beskriva alleluppsättningen i ett visst locus).

homologa kromosomer

Kromosomerna i ett kromosompar. Innehåller gener(loci) för samma egenskaper (men allelerna på de homologa kromosomerna kan variera). En av de homologa kromosomerna ärvs från modern, den andra från fadern.

kopplade gener

Alleler som ligger nära varandra på en och samma kromosom. Dessa följs åt och hamnar tillsammans när könsceller bildas. Dvs allelerna nedärvs ej oberoende av varandra.

kromatid

Då DNA replikeras bildas två kromatider sk. Systerkromatider, d.v.s. identiska DNAmolekyler.

kromosom

En DNA-molekyl. Då cellen går in i celldelning och kärnmembranet upplöses kommer var DNA.molekyl att linda ihop sig till en kompakt kropp som ligger löst i cytoplasman, dessa kroppar kallas kromosomer. Den typiska X-formade kromosomen är uppbyggd av två systerkromatider.

locus

Den bestämda plats på kromosomen där informationen om en viss gen är lagrad. Gener med ett och samma locus i de homologa kromosomerna är alleler av samma gen.

multipla alleler

En gen som kan förekomma i fler än två varianter i ett locus

Polygena egenskaper

flera gener som påverkar samma egenskap

Polyploidisering

För- eller flerdubbling av antalet kromosomer hos en organism.

Recessiv allel

För en heterozygot, den allel i ett par som inte ger något synligt uttryck. recessiva alleler/anlag beror på att proteinet med anlaget saknar förmågan att göra det proteinet med det dominanta anlaget kan, eller att det proteinet inte finns alls.

Vegetativ förökning

Könlös förökning hos växter, leder till en klon.

Zygot

Befruktad äggcell dvs resultatet av att två haploida celler förenas till en diploid cell.

de grundläggande tankarna i utvecklingsläran

Alla levande organismer har den potentiella föröknings-förmågan att fylla jorden, och de flesta populationer är ungefär lika stora sett över en längre tid. Resurserna är begränsade.

Detta leder till en kamp för överlevnad bland individerna, där de med högst fitness oundvikligen vinner på grund av det naturliga urvalet/selektionen. individers överlevnad är beroende på egenskaper.

Varje individ är unik pga deras annorlunda genuppsättning (variation)(förökning leder till variation pga slumpen), och deras egenskaper är ärftliga. Nör selektion sker leder detta under lång tid till förändrade genfrekvenser, d.v.s evolution, då de anpassar sig till sin miljö genom att de av arten som utvecklar nya och bättre egenskaper blir de som överlever.

växtcell vs djurcell uppbyggnad

gemensamt:

• cellmembran

• cytoplasma

• ER (endoplasmatiska nätverket)

• golgiapparat

• cellkärna (kärnmembran + DNA)

• vakuol

• mitokondrie

• lysosomer

• Ribosomer

exklusivt djur: (centrioler men erik har beef med dem)

exklusivt växter: kloroplaster, gigantisk vakuol, cellvägg

beteenden hos ryggradslösa djur

Ryggradslösa djur är, med några undantag, mycket enkla varelser med mest medfödda beteenden.

Taxi är rörelser bort från, eller mot, ett riktat stimulus t ex en rörelse bort från en ljuskälla.

Kinesi är svar på ett oriktat stimulus som påverkar intensiteten hos ett beteende.

step by step korsningsschema

steg 1: definiera alleler

steg 2: skriv föräldrarnas genotyper

steg 3: skriv föräldrarnas gameter

steg 4: gör korsningsschema

skriv procentschans på avkommans potentiella genotyp och fenotyp.

vilka strukturer i cellen man kan se med ljusmikroskop

klart: cellkärnan, cellmembran, vakuoler

lite granna: ER, mitokondrie

vakuol

en vätskefylld membranblåsa som ger växtceller stöd och spänst då den trycker utåt.

cellkärna

strukturen med arvsmassan inuti och kärnmembranet utanpå.

ribosomer

“proteinfabrikerna” där proteiner bildas genom att RNA-molekyler med receptet för proteinet ansluter sig till ribosomen, som översätter det till aminosyror som sätts ihop till proteinet. (mer detalj i annat card)

organeller

samlingsbegrepp för alla olika “organ” en cell har i cytoplasman.

cytoplasma

Hela cellens innehåll mellan kärnan och plasmamembranet. Kärnan räknas ej till cytoplasman.

cellmembran

cellens “behållare”. den skyddar innehållet i cellen från den omgivande miljön och kontrollerar vad som kommer in och ut ur cellen via proteiner som bildar kanaler eller på andra sätt hjälper joner och molekyler att passera.