FYPC18 - Mjukdelsskador i övre extremitet

M. Deltoideus

• Funktion: Ansvarig för abduktion, flexion och extension i axelleden.

• Ursprung: Clavicula, acromion och spina scapulae.

• Fäste: Tuberositas deltoidea på humerus.

M. Supraspinatus

• Funktion: Initierar abduktion av armen i axelleden.

• Ursprung: Fossa supraspinata på scapula.

• Fäste: Tuberculum majus på humerus.

M. Teres major

• Funktion: Adduktion, extension och medial rotation av armen i axelleden.

• Ursprung: Infra- och supraglenoida tuberkeln på scapula.

• Fäste: Crista tuberculi majoris på humerus

M. Teres minor

• Funktion: Lateral rotation och extension av armen i axelleden.

• Ursprung: Laterala kanten av scapula.

• Fäste: Tuberculum majus på humerus.

M. Latissimus dorsi

• Funktion: Adduktion, extension och medial rotation av armen i axelleden.

• Ursprung: Crista iliaca, spinae thoracicae och fascia thoracolumbalis.

• Fäste: Crista tuberculi minoris på humerus.

M. Infraspinatus

• Funktion: Lateral rotation och extension av armen i axelleden.

• Ursprung: Fossa infraspinata på scapula.

• Fäste: Tuberculum majus på humerus

M. Biceps brachii

• Funktion: Flexion av armbågs- och axelleden, samt supination av underarmen.

• Ursprung: Tuberculum supraglenoidale på scapula och processus coracoideus.

• Fäste: Tuberositas radii och tuberositas ulnae på ulna.

M. Triceps brachii

• Funktion: Extension av armbågsleden.

• Ursprung: Tuberculum infraglenoidale och laterala och mediala delen av sulcus n. radialis på humerus.

• Fäste: Olecranon på ulna.

M. Trapezius

• Funktion: Elevation, depression, adduktion, uppåtrotation och nedåtrotation av skuldran.

• Ursprung: Occipitalbenet, nackkotorna (C7-T12).

• Fäste: Laterala tredjedelen av clavicula, acromion och spina scapulae.

Anamnes vid Mjukdelsskador i Övre Extremiteten

• Symtom: Smärta, svullnad, nedsatt rörelseomfång.

• Trauma: Specifikt trauma eller överansträngning?

• Tidpunkt för debut: När började symtomen och har de förändrats?

• Aktivitetsnivå: Typ av arbete, hobbies, sportaktiviteter.

• Tidigare skador: Tidigare liknande skador?

• Underliggande sjukdomar: Tidigare eller nuvarande medicinska tillstånd.

• Andra relevanta frågor: Sömn, medicinering, kroppsvikt, andra symptom.

Vad tittar vi på vid inspektion i vila?

• Symmetri: Jämför med opåverkad sida.

• Hudförändringar: Rodnad, svullnad, missfärgningar, sår.

• Deformiteter: Avvikelser i form eller kontur.

• Muskelatrofi: Minskad muskelmassa jämfört med opåverkad sida.

• Rörelseomfång: Begränsningar, smärta vid rörelse.

• Palpation: Ömhet, smärta vid beröring.

• Andra fynd: Eventuella specifika tecken.

Vad tittar vi efter vid inspektion i rörelse?

• Rörelsemönster: Avvikelser från förväntat rörelsemönster.

• Asymmetri: Jämför med opåverkad sida.

• Smärta: Vid vilka rörelser uppträder smärtan?

• Rörelseomfång: Begränsningar, stelhet.

• Styrka: Eventuell minskad styrka.

• Stabilitet: Tecken på instabilitet.

Rotatorkuffen - muskler och funktion

💭 Minnesregel “SITS”

En grupp av fyra muskler och senor som samverkar för att stabilisera axelleden under olika rörelser och för att utföra rotation av armen

Muskler i Rotatorkuffen (SITS):

1. M. supraspinatus

2. M. infraspinatus

3. M. teres minor

4. M. subscapularis

Vanliga skador i rotatorkuffen

Tendinit, tendinopati, partiell eller fullständig ruptur av en eller flera senor i rotatorkuffen.

Vanliga symptom på skador i rotatorkuffen

Smärta i axeln, svaghet vid lyft av armen, nedsatt rörelseomfång, svårigheter med vissa rörelser som rotation eller abduktion.

Painful arc

Smärtsam upplevelse i axelleden vid en viss vinkel under armens lyftning (vanligtvis mellan 60 och 120 grader från kroppen).

Orsaker: Kan bero på olika faktorer såsom tendinit, subakromial impingement, bursit, eller andra mjukdelsskador i axelleden.

Adhesiv kapsulit

Adhesiv kapsulit / frusen skuldra är ett tillstånd karakteriserat av smärta och stelhet i skuldran.

Vilka symtom och faser är associerade med frusen skuldra?

Symtomen inkluderar stelhet i axelleden och smärta vid rörelse. Faserna omfattar freezing, frozen och thawing.

Vad kännetecknar fasen freezing / smärtfas vid frusen skuldra?

Smärtfasen kännetecknas av tilltagande smärta i axeln och förlust av glenohumeral rörlighet.

Vad är kännetecknet för fasen frozen / stelhetsfas vid frusen skuldra?

I stelhetsfasen upplever patienten kraftig rörelseinskränkning och stelhet i axelleden, med minskad smärta jämfört med smärtfasen.

Vad innebär fasen thawing / återhämtningsfas vid frusen skuldra?

Återhämtningsfasen karakteriseras av gradvis förbättring av rörligheten i axelleden och minskning av smärta, vilket leder till återställd funktion och återgång till normal aktivitet.

Vad är de vanligaste riskfaktorerna för frusen skuldra?

Ålder (40-60) , kön, diabetes, trauma, immobilisering.

Vad är subakromiellt smärtsyndrom?

Subakromiellt smärtsyndrom är en vanlig orsak till axelsmärta, kännetecknat av smärta och obehag i området under akromionprocessen (ovanför skulderbladet) vid lyft eller rörelse av armen.

Vilka är de vanligaste symtomen på subakromiellt smärtsyndrom?

Vanliga symtom inkluderar smärta i axeln, särskilt vid lyft av armen, svaghet i axeln, nedsatt rörelseomfång och ömhet i området under akromionprocessen.

Vad kan orsaka subakromiellt smärtsyndrom?

Orsakerna kan vara multifaktoriella och inkluderar överanvändning av axeln, repetitiva rörelser, muskelsvaghet eller obalans, skada eller trauma i axeln, och felaktig biomekanik vid aktiviteter som involverar lyft eller kast

Vilka strukturer påverkas av subakromiellt smärtsyndrom?

1. Supraspinatussenan: En sena i rotatorkuffen, som ligger ovanför skulderbladet och fäster på överarmsbenet.

2. Subacromiala bursan: En vätskefylld säck som minskar friktionen mellan senor och ben vid armrörelser.

3. Akromionprocessen: En del av skulderbladet som sitter ovanför rotatorkuffen och axelleden.

4. Biceps sena: Senan från bicepsmuskelns övre del som fäster på skulderbladet och överarmsbenet.

Vilken är den vanligaste luxationsriktningen för axelleden?

Framåt

Vad menas med mekanisk stabilitet?

Med mekanisk stabilitet menar man att de passiva strukturerna såsom ligament och ledkapsel i och runt leden är helt intakta

Mekanisk stabilitet är inte träningsbar

Vad menas med funktionell stabilitet?

Med funktionell stabilitet menar man att de aktiva strukturerna såsom senor och muskler runt leden är helt intakta

Funktionell stabilitet är träningsbar

Vad är måled med att träna funktionell stabilitet efter t.ex en axelluxation?

Målet är att förhindra kronisk instabilitet och återfall

Vad är Acromioclavicular (AC) smärta?

AC-smärta uppstår när leden mellan akromionprocessen (på skulderbladet) och nyckelbenet blir inflammerad eller skadad, vilket resulterar i smärta och obehag i axeln.

Om smärtan:

• Smärta i flera ytterlägen, både i passiv och aktiv rörlighet

• Isometrisk adduktion och abduktion kan provocera smärta

• Horisontal adduktion provocerar smärta

Vad är lateral epikondylit?

Lateral epikondylit, även känt som tennisarmbåge, är en överbelastningsskada som orsakar smärta och inflammation i senorna på utsidan av armbågen, vanligtvis på grund av upprepade rörelser eller överanvändning av underarmens muskler.

I I regel full passiv rörlighet i armbåge

Vilka muskler drabbas vid lateral epikondylit?

Exstensormuskler ex:

1. M. Extensor Carpi Radialis Brevis: En muskel som hjälper till att böja handen uppåt och utåt.

2. M. Extensor Carpi Radialis Longus: En annan muskel som bidrar till rörelsen av att böja handen uppåt och utåt.

3. M. Extensor Digitorum: Ansvarig för att sträcka ut fingrarna.

4. M. Extensor Carpi Ulnaris: En muskel som hjälper till att böja handen uppåt och inåt.

Dessa muskler fäster på den laterala epikondylen av humerus och är vanligtvis de som är involverade vid lateral epikondylit.

Vad är medial epikondylit?

Medial epikondylit, även känd som golfarmbåge, är en överbelastningsskada som orsakar smärta och inflammation i senorna på insidan av armbågen, vanligtvis på grund av upprepade rörelser eller överanvändning av underarmens muskler.

I regel full passiv rörlighet i armbåge

Vilka muskler drabbas vid medial epikondylit?

Vid medial epikondylit, eller golfarmbåge, är det främst flexormusklerna i underarmen som är drabbade. Dessa inkluderar:

1. M. Flexor Carpi Radialis: En muskel som böjer handen uppåt och inåt.

2. M. Palmaris Longus: En muskel som hjälper till att böja handen och handleden.

3. M. Flexor Digitorum Superficialis: Ansvarig för att böja fingrarna.

4. M. Flexor Digitorum Profundus: En djupare muskel som också böjer fingrarna.

Dessa muskler fäster på den mediala epikondylen av överarmsbenet och är vanligtvis de som är involverade vid medial epikondylit.