Muntligt seminarium 1: Omvårdnad som profession

Fråga 1: Vad karakteriserar en profession? (6)

Specialiserad kunskap, kompetenskrav säkerställda av en myndighet eller organisation, yrkesetisk kod, hög grad av autonomi, samhällsnyttigt, kontinuerlig professionell utveckling genom livslångt lärande.

Fråga 1: Vad karakteriserar akademisering? Vad medförde en akademisering för ssk? (4)

A) Processen där omvårdnad gick från att vara ett praktiskt yrke till att få en plats på högskolor och universitet med akademisk disciplin.

B) yrkets vetenskapliga grund har stärkts, utbildningsnivån har standardiserats, patientvården förbättrats och sjuksköterskans professionalitet ökat.

Fråga 1: Reflektera över vad en profession och akademisering innebär (2)

• Att ssk får en stärkt plats i vården och blir mer avgränsade från andra medicinska professioner, i synnerhet läkare. Vi är inte läkarens assistent, utan vi kompletterar läkarens kompetens med vår; omvårdnad.

• Historien är närvarande än idag med smeknamn som ‘‘sjuksyrra’’ som kan tänkas härstamma från att vi än gång var nunnor som såg sitt yrke som ett kall. Detta är att reducerar yrket till en religiös roll som drivs av ett kall att göra gott snarare än en vetenskaplig profession.

Fråga 2: Vad är omvårdnad enligt svensk sjuksköterskeförening?

Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn.

Fråga 2: Reflektera över vad omvårdnad är utifrån omsorgstraditionen och humanvetenskapligt fokus (2)

• Omvårdnad innebär att se mer än det sjuka hos patienter, utan att lära känna och förstå patienter för att få en hollistisk bild över hur vi kan hjälpa dem bäst.

• Omvårdnad är något jag tänker gör vården en mindre läskig och dramatisk plats att vistas i. Det kan minska vårdskräcken som jag tänker att ett strikt medicinskt fokus lätt ger och gör patienterna mer mottagliga för att i samråd med ssk få hjälp.

Fråga 3: Reflektera över vad omvårdnad är utifrån den praktiska inriktningen och hälsoorientering

Hälsa är högst subjektivt och det är genom god patientcentrerad vård som vi kan förstå vad hälsa är för just den individuella patienten. Om vi inte vet detta så riskerar vi att inte hjälpa patienten. Som röstlogoped träffade jag många väldigt hesa patienter som inte såg sin heshet som ohälsa och därmed inte ville ha hjälp, samtidigt som jag träffade många med väldigt blygsamma röstförändringar som uttryckte ett stort behov av hjälp. Det kunde även vara så att patienterna önskade hjälp med att förbättra något som inte jag såg som det viktigaste, men vilket inte spelade någon roll.

Fråga 2 och 3: Vilka är de fyra utmärkande dragen i omvårdnadsdisciplinen?

Omsorgstraditionen, humanvetenskapligt fokus, praktisk inriktning, hälsoorientering

Fråga 2 och 3: Omvårdnadsdisciplinen: Definiera Omsorgstraditionen. Vad kan omvårdnad utan omsorg leda till? Vilka fem definitioner av omsorg har man hittat?

• Den mänskliga förmåga att se och ta ansvar för varandras behov, vilket utgör grunden till PCV.

• Vårdlidande.

• Omsorg som etisk plikt, som en känsla, som en mänsklig egenskap, som en relation mellan människor, som vårdande åtgärd.

Fråga 2 och 3: Omvårdnadsdisciplinen: Definiera humanvetenskapligt fokus. Vilket annat fokus ställs ofta det humanvetenskapliga emot?

• Fokus på vem personen är framför vad den är. Människan ses som en helhet med egna upplevelser, tankar och resurser som är värdefulla att ta tillvara på för att uppnå god vård.

• Den naturalistiska människosynen.

Fråga 2 och 3: Omvårdnadsdisciplinen: Definiera praktisk inriktning. Vad är centralt för den praktiska inriktningen?

• Sjusköterskan har ett praktiskt uppdrag i form av omvårdnadsåtgärder som syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande, främja en värdig död.

• Relationen mellan ssk och patient.

Fråga 2 och 3: Omvårdnadsdisciplinen: Definiera hälsoorientering

Omvårdnad kan ses som ett arbete som fokuserar på människans upplevelse av sin egen hälsa, vilket inte enbart behöver betyda frånvaro av sjukdom

Fråga 4 och 5: Beskriv omvårdnadens utveckling till profession i fyra faser.

• Fas 1: Fram till 1900-talet ses yrket som ett kall med tydlig hierarki.

• Fas 2: En professionell och facklig organisation startar och Svensk sjuksköterskeförening bildas. Staten reglerar utbildningen.

• Fas 3: 1970 blir utbildningen en del av universitet och högskolor. Ssk börjar forska.

• Fas 4: Ca. 1987 får Sverige sin första professor inom omvårdnad och forskning inom omvårdnad tar fart.

Fråga 4: Reflektera över omvårdnadens utveckling från yrke till profession baserat på fas 1 och 2.

Ssk gick från att vara assistenter till läkare som såg sitt yrke som ett kall till att gå samman och bilda en kår. Jag tror att mycket av yrkets utveckling hänger samman med att vi gick samman fackligt och i föreningar. Då kunde vår röst stärkas och vi kunde börja stärka yrkets status från student till professor. Det är viktigt att ssk fortsätter gå samman för att bibehålla och främja sina villkor. Att sjuksköterskan är nöjd med sitt arbete hänger ihop med hur nöjd patienten är över sin vård.

Fråga 5: Reflektera över omvårdnadens utveckling från yrke till profession baserat på fas 3 och 4.

Jag är nyfiken över hur mycket akademiseringen betytt för sjuksköterskor. Känner vi oss mer självsäkra i våra arbetsuppgifter eftersom vi kan tänka att de grundas på vetenskaplig evidens framför klinisk expertis? Har vårdskador minskat tack vare en mer strukturerad och standardiserad utbildning? Kan vi ha gått miste om fantastiska omvårdare bara för att de inte också var fantastiska akademiker?

Fråga 6: Beskriv utgångspunkterna för evidensbaserad vård (3). Beskriv hur ssk kan arbeta evidensbaserat (3). Förklara vad kritiskt förhållningssätt är (2).

• Arbeta utefter bästa tillgängliga vetenskapliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens (och närståendes) önskemål.

• Att arbeta evidensbaserat innebär att ansvara för att hålla sig uppdaterad med kunskapsutvecklingen, ställa kritiska frågor, aktivt tillämpa bästa tillgängliga evidens, beprövade erfarenheter och patientens önskemål i omvårdnadsprocessens alla steg.

• Att källkritiskt granska information och rutiner, oavsett vart de kommer från. Är en personlighet, en egenskap som behöver finnas hos individen och gruppen/organisationen.

Fråga 6: Reflektera över utgångspunkterna för evidensbaserad vård

Jag tror det är lätt att fastna i rutiner som man inte kan säkra är evidensbaserade. Man kan känna att det man gör nog inte är det bästa sättet att göra något på och att patienten inte verkar helt nöjd, men man fortsätter för att det känns tryggt och bekvämt. Min erfarenhet är att klinisk expertis styr hur man jobbar. Den kliniska expertisen är inte beprövad erfarenhet, utan mer en enklare överenskommelse om att ‘‘såhär gör vi’’ utan att kunna motivera varför. Det kan kännas läskigt och jobbigt att utmana både sig själv och sina kollegor. Precis som nämns i boken så är verkligen kritiskt förhållningssätt en personlighet som hänger ihop med att man vågar utmana och lära av det. Arbetsplatsen behöver ha en öppenhet för att ifrågasätta, diskutera och förändra rutiner.

Fråga 7: Beskriv utgångspunkterna för säker vård (2). Beskriv hur sjuksköterskor kan arbeta utefter säker vård (4). Vilka vårdskador utgör kända riskområden i sjukhusvård (7)?

• Att skydda patienten mot vårdskador, ha kunskap om riskerna i vården för att kunna förebygga eller minimera dessa. Både individuella och organisatoriska risker.

• Identifiera risker och rapportera avvikelser för att främja systematiskt förbättringsarbete, vara delaktig i systematiskt förbättringsarbete, kritiskt granska rutiner, involvera patienter och närstående i förbättringsarbetet.

• Vårdrelaterade infektioner, skador efter kirurgiska och invasiva åtgärder, läkemedelsrelaterade skador, överfylld urinblåsa, trycksår och fallskador, kommunikationsbrister, fel diagnos med omvårdnad

Fråga 7: Reflektera över utgångspunkterna för säker vård.

Brister i patientsäkerheten inte sker med avsikt. Med detta i åtanke så är det viktigt att en arbetsplats erbjuder en öppen och tillåtande säkerhetskultur där exempelvis avvikelser ses som möjlighet till att stärka både individens och organisationens kompetens och framtida säkerhetsarbete. Sjuksköterskeyrket innebär ett livslång lärande och med detta medföljer att lära av misstag. Jag tror att många tenderar att vilja dölja sina misstag i stället för att reflektera över dem och lära av dem. Som nyexaminerad logoped så led jag av imposter syndrome, vilket också går hand i hand med att antingen dölja sina misstag eller helt och hållet tappa modet på grund av dem. För att vården skall kunna vara patientsäker så måste det med andra ord finnas en attityd om att misstag ger lärande, inte skuld och skam.

Fråga 8. Beskriv vilka utgångspunkterna för PCV är (6). Vilka är de tre rutinerna som Centrum för personcentrerad vård i GBG beskriver för hur vårdgivare skall arbeta personcentrerat?

• Att förstå sin patient på ett sätt som gör att patienten känner sig förstådd. Patienten är inte bara en mottagare av vård, utan en medskapare. Patienten är en del av teamet. Patienten ses som en kapabel och unik person. Vi nyttjar patientens erfarenheter och resurser i vården vi ger. Vården är integritetsbevarande.

• 1. Patientberättelsen: Det finns utrymme för patienten att beskrivs sin ohälsa och hur denna påverkar patientens liv, förväntningar på vården osv.
  2. Partnerskapet: Vårgivarna, patienten och närstående är jämnbördiga och samverkar för att nå ett gemensamt utformat mål.
  3. Dokumentation: Patientens beskrivning av sin ohälsa, önskemål och mål dokumenteras på ett för patienten tydligt och begripligt vis.

Fråga 9: Beskriv och reflektera över hur kärnkompetensen personcentrerad vård kan ha betydelse för att ge patienten tröst och trygghet. Ange två exempel ifrån kurslitteraturen:

1. Hustrun till mannen som inväntar hjärttansplantation som varje dag får höra att det är okej att visa sina känslor och gråta när hon kämpar för att hålla ihop och och vara ett stöd för sin ma.

2. Mannen som fått försämrad kommunikationsförmåga efter stroke som varje kväll önskar att ett visst vårdbiträde skall hjälpa honom till sängs eftersom hon gör det så omsorgsfullt och varsamt, vilket gör att han får mindre ont och sover bättre.

1. Var inkännande av situationen och personen. Tröst ger bäst effekt när patienten får det vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Det är lätt att trösta på ett sätt som underlättar för en själv eller baseras på hur man själv velat ha trösten, men då gör den potentiellt ingen verkan. Vårdgivarna hade eventuellt kunnat vara mer uppmärksamma för hur kvinnan svarar på deras tröst och erbjuda annan tröst istället, kanske en distraktion som att prata om något som gör kvinnan glad eller ta reda på hur kvinnan kan avlastas mer.

2. Bara för att mannen har kommunikationssvårigheter och inte verbalt kan uttrycka sin vilja så betyder det inte att man kan skippa PCV. Genom ett kommunikationshjälpmedel och/eller genom att läsa av mannens icke-verbala signaler och utforska dessa vidare så hade man kunnat få reda på att mannen upplevt ett ökat välbefinnande och fått bättre sömn om alla vårdbiträden arbetade lika försiktigt och varsamt som mannens favorit. God sömn förbättrar hjärnan och kroppens läkande efter en stroke, vilket ligger i allas intresse.

Fråga 10: Beskriv syftet med ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Den etiska koden är ingen uppförandekod, utan fungerar mer som en vägledare i etiska överväganden, ställningstaganden och beslutsfattandet. Koden förklarar vår värdegrund och professionella ansvar.

Fråga 10: Beskriv tre punkter (av 11) ur innehållet i kodens område 1: Sjuksköterskor och personer i behov av omvårdnad

1:2: Sjuksköterskor främjar en miljö där alla människors rättigheter, vanor, religiösa eller andliga uppfattningar erkänns och respekteras. även ssk.

1.3: Punkten handlar om att den muntliga eller skriftliga information vi ger måste vara anpassad till mottagaren, oavsett vem denna mottagare är eller vilka dennes förutsättningar är. Detta för att patienterna skall kunna vara delaktiga och fatta beslut om sin vård.

1.4: Förutom att punkten beskriver att vi som sjuksköterskor skall upprätthålla sekretess och tystnadsplikt lyfter den också vikten av att värna om patientens integritet och privatliv. Vi måste bygga upp ett förtroende som grundas i att vi respekterar vad patienten väljer att dela med sig av eller hålla för sig själv, samt vilken information vi tar del av om patienten från kollegor eller journal.