7 Etik och moral instuderings frågor

Vem var Jeremy Bentham och vilken är hans betydelse för Utilitarismen?

Jeremy Bentham (1748–1832) var en engelsk filosof, jurist och radikal samhällsreformator. Han är känd som utilitarismens grundare.

Benthams betydelse för utilitarismen och moralfilosofin var revolutionerande:

• Formulerade nyttoprincipen:

  • Bentham lade grunden för den klassiska utilitarismen genom uttrycket ”största möjliga lycka för största möjliga antal”. Han framhöll att moral handlar om att göra världen så lycklig som möjligt och att vi alltid bör handla så att vi maximerar mängden nytta (lycka) och minimerar lidandet.

• En sekulär och vetenskaplig moral:

  • Bentham uteslöt helt tanken på en gudomligt given moral, bibliska bud eller abstrakta principer ”skrivna i himlen”. Istället grundade han etiken i mätbara mänskliga upplevelser.

• Kvantitativ hedonism:

  • Bentham inspirerades av hedonismen och menade att nytta är detsamma som välbehag, lust och frånvaro av lidande. Enligt hans kvantitativa synsätt är all lust av samma slag, och den totala mängden lust som en handling orsakar kan summeras för att avgöra om handlingen är rätt eller fel.

• Breddad moralisk hänsyn:

  • Bentham utmanade idén om att enbart människor har moraliskt värde. Han formulerade den berömda principen för vilka varelser som ska omfattas av moralen: ”Frågan är inte: ’Kan de resonera?’ eller ’Kan de tala?’ utan ’Kan de lida?’”.

Vem var John Stuart Mill och hur skiljer sig Mills utilitaristiska tankar i jämförelse med Jeremy Benthams?

John Stuart Mill (1806–1873) var en brittisk filosof och nationalekonom samt elev till Bentham. Han räknas som en av förespråkarna för den klassiska utilitarismen och som den moderna liberalismens grundare.

Mills tankar skiljer sig från Benthams framför allt gällande synen på lycka och nytta:

• Kvalitativ hedonism mot kvantitativ hedonism:

  • Bentham ansåg att all lust kan mätas rent kvantitativt (mängd lust). Mill ansåg att detta var en förförenklad bild och utvecklade utilitarismen genom att lägga till en kvalitativ dimension. Mill menade att vissa former av njutning är kvalitativt överlägsna andra.

• Högre och lägre värden:

  • Mill skilde på högre värden (intellektuella, kulturella, själsliga och långsiktiga njutningar) och lägre värden (enkla, kortsiktiga och kroppsliga njutningar).

• Synen på mänsklig värdighet:

  • För att illustrera skillnaden skrev Mill sin berömda formulering: ”Det är bättre att vara en otillfredsställd människa än ett tillfredsställt svin, bättre att vara en otillfredsställd Sokrates än en tillfredsställd dåre”. Den som har erfarenhet av både intellektuella och kroppsliga njutningar kommer alltid att föredra de högre intellektuella värdena.

Diskutera utilitarismens grundtankar med hjälp av begrepp som nytta, nyttomaximering, objektivitet.

Utilitarismen är en konsekvensetisk och universalistisk moralteori. Dess grundtankar kan förklaras genom tre centrala begrepp:

1. Nytta:

   1. En handlings moraliska värde avgörs enbart av dess konsekvenser. Det som är intrinsikalt gott (värdefullt i sig självt) är nytta, vilket inom den klassiska utilitarismen definieras som lycka, välbehag eller lust, samt frånvaro av lidande.

2. Nyttomaximering:

   1. Utilitarismen föreskriver nyttoprincipen: den rätta handlingen i varje given situation är den som leder till största möjliga mängd samlad nytta och minsta möjliga lidande. Man ska alltså alltid välja det handlingsalternativ som nyttomaximerar för alla berörda individer.

3. Objektivitet (Opartiskhet):

   1. Utilitarismen är strikt universalistisk och opartisk. När man beräknar konsekvenserna av en handling räknas varje individs lycka och lidande lika mycket. Ingen person får ge sina egna intressen, eller sina nära och käras intressen, större vikt än någon annans. En fattig eller rik person, kung eller tiggare, har exakt samma moraliska vikt i kalkylen.

Vilka problem och brister finns det med utilitarismen? Tänk särskilt på utilitarismens resonemang gällande lycka och nyttomaximering (principen om rättvisa).

Kritiker har pekat på flera allvarliga teoretiska och praktiska brister hos utilitarismen:

• Konflikt med rättvisa och individuella rättigheter:

  • Det största problemet är att nyttomaximering kan krocka med principen om rättvisa och individens mänskliga rättigheter. Eftersom utilitarismen enbart ser till den samlade mängden lycka kan den i teorin rättfärdiga att enskilda individer kränks eller offras om det skapar en större nettovinst i lycka för majoriteten (”majoritetens tyranni”). Exempel på detta är fall där en oskyldig person ställs inför rätta eller kränks för att lugna en uppretad mobb.

• Svårigheten att förutse konsekvenser:

  • Det är i praktiken ofta omöjligt att överblicka och beräkna alla kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av en handling innan man fattar ett beslut.

• Teorin är för krävande:

  • Utilitarismen kräver att vi alltid ska välja det alternativ som maximerar global lycka. Det innebär att nästan allt vi gör för eget nöjes skull (som att gå på bio eller köpa nya kläder istället för att skänka alla överflödiga pengar till svältande barn) blir moraliskt fel.

• Definitions- och mätproblem kring lycka:

  • Det är svårt att jämföra och mäta lycka mellan olika individer. Det är också oklart om man ska prioritera kortsiktig kraftig njutning eller avlägset långsiktigt välstånd.