L3SV10 - Literacy

På vilket sätt skapar populärkultur en gemensam förståelse för barn?

På vilket sätt skapar populärkultur en gemensam förståelse för barn?

Vilka aktiviteter barn ägnar sig åt påverkas av deras familjer samt den kulturella om sociala miljön som de växer upp i, men populärkulturen gör att barn delar erfarenheter oavsett kulturell, skriftlig eller socioekonomisk bakgrund. Detta resulterar i att barn har en gemensam förståelse av bilder, ikoner och texter. 

Vad är populärkultur?

Kultur som är massproducerad och spridd i stor skala.

Varför anses populärkulturen vara mindre värd?

Eftersom den ställs i motsats till hög- och finkultur.

Hur kommer det sig att populärkulturen har uppvärderats?

Idag löper det ofta fina trådar mellan finkultur och populärkultur, exempelvis så använder ofta Disney högkulturell musik i tecknade filmer.

På vilket sätt kan populärkultur skapa makt?

Barn definierar sig själva och andra barn utifrån vilka saker de äger. Vissa konsumtionsprodukter ger barnen social position och kulturellt kapital inför andra barn.

Vad är pester power?

Barn har tjatmakt över sina föräldrar genom att berätta vad andra har. Föräldrarna ger ofta efter för att barnen inte ska hamna utanför gruppen av kamrater.

Vad innebär “fun with purpose”?

Många leksaker görs enligt denna principen, alltså att leksaker ska vara roliga men också nyttiga. Då är chansen att föräldrarna köper leksaken till barnet större.

Lärdomar av populärkulturen

• Barn lär sig namn och information genom kataloger, böcker och samtal med kamrater 

• De delar symboler med andra barn och får en social tillhörighet 

• De utvecklar förmågan att skilja bilder åt, till exempel när de “läser” i leksakskataloger (Visual literacy). Leksaker representerar en ny typ av text som inte bara är skriven text.

• Skapar ett sammanhang med meningsfullt och utvecklande klimat för effektivt lärande. Populärkulturen fungerar som en slags drivkraft för barnen, exempelvis så går det inte att samla på pokemonkort om man inte lär sig att skilja på bilder och namn, vilket i sin tur är en viktig del i barns literacyutveckling. 

• Gör att barnen är engagerade i olika textorienterade aktiviteter, exempelvis lyssna på muntliga berättelser, titta på TV, sjunger och dansar, läser leksakskataloger, tolkar symboler, logotyper, bilder, skriver önskelistor, återberätta, argumentera, förklara, informera  mm. 

Vad är barnkultur?

Kultur som barnen skapat själva genom fantasi och lek.

Vad är kultur för barn?

Kultur som riktar sig till barn men är skapat av vuxna.

Populärmusik

Musik som kommer in i barnens liv via television.

Vad är jouissance?

Känsla av att finna sig “uppslukad” och glömma sin omgivning, exempelvis så upplever många föräldrar att barn kan hålla på med videospel hur länge som helst.

Vad är flow?

Tillstånd av fullständig koncentration som återföljs av eufori och upplevelse av målmedvetenhet.

Vad är plaisir?

Glädje som är tillrättalagd och kontrollerad.

Vilken roll kan populärkulturen spela i skolan?

• Att genom aktiviteter skapa möjlighet för att utveckla identitet och samhörighet 

• Att utgå från elevernas intresse och erfarenheter 

• Samtala, skriva och läsa utvecklas parallellt och multimodalt 

• Skriftspråket utvecklas för eleven i meningsfulla sammanhang 

• Att skapa möjligheter för eleven att möta olika perspektiv på fenomen och reflektera tillsammans med andra 

• Utveckla/behålla elevens tilltro till sin egen förmåga 

• Utveckla/ behålla elevernas lust att lära och bli aktiv i sitt eget lärande

Vad är literacy?

Begreppet innebär inte bara att kunna läsa och skriva, utan det handlar om en bredare social aktivitet som är kopplad till sociala, kulturella, ekonomiska och historiska sammanhang. Det är en praktik som påverkas av olika faktorer såsom sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa sammanhang. Det involverar inte bara den tekniska färdigheten att avkoda ord, utan också förmågan att dra slutsatser, göra associationer, koppla till kunskap om världen och vara kritisk. Det är en social aktivitet som är associerad med olika domäner i människors liv och är insatt i bredare sociala relationer.

Vad är habitus?

Begreppet referera till de vanor och dispositioner som individer förvärvar genom sin sociala och kulturella bakgrund. Det är en produkt av en persons historia och formar deras individuella och kollektiva praktiker. Det är inristat i kroppen och styr individens handlingar utan att de medvetet följer regler. Det är en princip för kontinuitet och varje individ är en länk i en kedja av erfarenheter. Det kan förändras genom möten med den yttre världen, men är ofta omedvetet och fungerar som ett handlingsmönster.

Vad är emergent literacy?

Begreppet betyder att barnet visar tecken på att utveckla läs- och skrivförmåga innan de börjar skolan. Det innebär att barnet börjar utforska skriftspråket och visar intresse för textorienterade aktiviteter, oftast i hemmet. Begreppet används ofta för att betona barnets lärande innan formell undervisning och att det är en individuell utveckling.

Vad är family literacy?

Barn socialiseras in i skriftspråket av främst sina föräldrar, syskon och andra närstående. Barn som växer upp i en familj med god tillgång på literacy knäcker generellt sätt läskoden fortare än barn som inte haft lika stor tillgång på literacy under uppväxten.

Vad är visual literacy?

Syftar på förmågan att förstå och tolka visuell information, såsom bilder, diagram och grafik. Det innebär att kunna analysera och dra slutsatser från visuella element samt att kunna kommunicera med hjälp av visuella medier.

Vad är didaktik?

En undervisningsmetod som fokuserar på att engagera eleverna genom interaktiva och praktiska aktiviteter, främjar aktivt lärande och kritiskt tänkande.

Vad är ämnesdidaktik?

Behandlar ämnesrelaterade didaktiska frågor. Man behöver ofta stöd i specifika teorier, till exempel teorier om tidigt läs- och skrivutveckling för svenskämnet i F-3. Det handlar alltså om hur man som lärare på bästa sätt iscensätter i ett specifikt ämne, exempelvis vart ska undervisning vara, hur ska den gå till, hur hanterar man eleverna som finner ämnet svårt eller de som redan kan ämnet.

Vad är allmändidaktik?

Behandlar generella didaktiska frågor, exempelvis hur jag som lärare kan iscensätta undervisningen som motiverar elever att delta, får eleverna att växa som individer och lär sig att samarbete. Det belyser även arbete med olika värdegrundsfrågor, till exempel demokratiska förhållningssätt, att stärka elevernas inflytande och delaktighet. Att som lärare handla allmändiadktiskt innebär bland annat utformning av undervisningsrummet, ett genomtänkt förhållningssätt gentemot eleverna och deras vårdnadshavare.

Vad innebär det att göra ämnesdidaktiska val?

Det är val som lärare gör när de utifrån ett syfte med sin undervisning väljer ut vad som ska ingå och hur undervisningen ska utformas. Det handlar om att medvetet utforma undervisningen utifrån ämnets innehåll och samspel mellan lärare och elev.

Vad innebär det att göra funktionella didaktiska val?

Det innebär att välja undervisningsmetoder och strategier som främjar effektivt lärande och elevengagemang.

Vad innebär det att göra emancipatoriska didaktiska val?

Det innebär att man vill att elverna ska få uttrycka sina känslor och använda sin kreativitet i undervisngen.

Vad innebär det att använda litteraturagrument i didaktiska val?

Syftet med undervisningen är att eleverna ska öka sina kunskaper om litteratur, till exempel bild, form, stil och språk.

Vad är didaktisk literacy?

Inom lärarprofessionen innefattar det bland annat förmågan att kunna läsa, förstå och använda styrdokument (läroplan och kursplaner), samt att använda ett gemensamt yrkesspråk.

Vad innebär olikhetstanken?

Man utgår från att alla människor är olika, vilket innebär att elever också lär olika. En lärare behöver därför kunna anpassa undervisningen efter elevers olikheter.

Vad innebär variationsteorin?

Den fokuserar på elevers skilda sätt att uppfatta undervisningsinnehåll och poängterar därmed att lärare måste variera undervisningen så att alla elever ska få möjligheten att förstå. 

Vad innebär “med-erfarenhet principen”?

Alla elever har olika erfarenheter med sig beroende på vilken kontext de har vuxit upp i. Erfarenheter påverkar elevens sätt att lära, vilket innebär att läraren måste ta hänsyn till varje elevs tidigare erfarenheter i undervisningen.

Svenska som färdighetsämne?

Här riktar man fokus på teknisk färdighet och form framför innehåll. Språket är ämnets kärna där språkträning och litteraturläsning sker på ett fragmenterat sätt utan ett tydligt sammanhang, till exempel låta eleverna öva på bokstäver utan att forma ord eller meningar av bokstäverna. Tanken är att eleven måste lära sig färdigheten för att kunna använda den. Detta arbetssätt kallas för formaliserad inlärning.

Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne

Svenskämnet ska förmedla litteraturhistoria och litterära kulturarv. Eleverna ska möta litteratur från olika delar av världen och från olika tider, dock hör populärkultur inte hit. Eleverna ska få kunskap om språkliga strukturer och lära sig att följa språkliga normer.

Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne

Här är utgångspunkten eleverna och deras olika erfarenheter. Tanken är att undervisningens innehåll ska spegla elevernas intressen och upplevelser men även för att låta dem ta del av andra människors erfarenheter och liv.

Svenska som demkratiämne

Här ska läraren fokusera på att integrera både kunskaps- och demokratiuppdraget i svenskämnet. Demokratiperspektivet ska finnas i både ämnesinnehållet och i arbetsformen.

Vad innebär reciprocal teaching?

Det är en metod som går ut på att stötta eleven i dennes språkutveckling inom läsning, skrivande, tal, lyssnad och visualisering med fokus på läs- och skrivutveckling. Metoden utgår från fyra strategier som eleven ska använda under läsning; predicting (förutsäga), questioning (ställa frågor), clarifying (utreda, klargöra) och summarizing (sammanfatta). Tanken bakom strategierna är att öka elevens läs- och hörförståelse, då man upptäcker stora skillnader mellan elevers förmåga att avkoda och att förstå det de avkodat. Scaffolding är betydande i denna metod.

Vad är scaffolding/stöttning

Ett begrepp som används framförallt inom andraspråksundervisning, som utgår från Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Det innebär att en individ i samarbete med en lärare kan utveckla kunskap och färdigheter som eleven inte kan på egen hand. Sådan stöttning är temporär och syftar alltid till att eleven ska utmanas och bli självständig.

Vad innebär det multimodala perspektivet?

Ju fler kommunikationsformer, bild, musik, drama, dans, kroppsspråk, tal osv, en individ behärskar desto större språklig förmåga. Genom att låta två eller flera kommunikationsformer samverka ökar chansen att kommunicera effektivt. Olika uttrycksformer kan också ge stöd åt varandra, till exempel bilder i en barnbok.

Vad är fotoelicitering?

Det är berättande med hjälp av foto, “bilderna blir samtalets subjekt”. Fotografier åskådliggör tankar, erfarenheter och upplevelser, och erbjuder också ett sätt att tänka, vilket skiljer sig från tänkande i berättelser och samtal utan fotografier. Det kan väcka känslor och underlätta diskussioner som involverar starka känslor. Det är en bra metod för att visualisera elevens upplevelser, uppfattningar och tankar om ett fenomen, vilket underlättar när eleverna ska förstå något komplicerat.

Vad är en synbild?

Det som ryms i vårt synfält.

Vad är en inre bild?

En mental bild som vi skapar efter känslor, drömmar, händelser osv.

Vad är en tillverkad bild?

En bild som är konstruerad/iscensatt.

Vad är ikontext?

Det är samspelet mellan bild och text.

Vad är konnoation?

Den subjektiva innebörden som man knyter ett ord till, till exempel att ett ord som lejon för tanken till mod, stolthet och styrka, ett ord som panter till snabbhet och list.

Vad är fonologisk medvetenhet?

När barnet lärt sig behärska språkets ljudmässiga sida och förstår att språket kan delas in i större och mindre delar. Här ingår förståelsen av rim, stavelser och fenomen. Fonologisk medvetenhet är viktig hos eleven eftersom den ger en betydande grund till läsningens värld. Brister i den fonologiska medvetenheten kan innebära svårigheter i läsningen, då kan det vara nyttigt för eleven att utveckla den. Exempelvis med rimlekar, stavelselekar och fonemlekar, samtidigt som man fortsätter med läs undervisningen parallellt.

Vad är ett fonem?

Det är språkets minsta betydelseskiljande enheter.

Vad är fonemisk medvetenhet?

En del av den fonologiska medvetenheten. Här kan barnet urskilja fonem i ord. Eleven kan till exempel bedöma vilka ord som börjar på samma fonem eller vilket nytt ord som bildas om ett fonem tas bort från ett ord, till exempel vår - år. Fonemisk medvetenhet hjälper eleverna att förstå hur den alfabetiska principen fungerar, alltså att det finns ett samband mellan språkljud och bokstäverna.

Vilka nivåer finns inom den fonologiska medvetenheten?

Fonologisk medvetenhet kan delas in i tre olika nivåer som beskriver hur långt i den fonologiska medvetenheten en elev befinner sig.

Nivå 1 - Fonologisk medvetenhet på rimnivå

Eleven bortser från vad orden betyder och lyssnar istället till hur de låter. Att definiera två enstaviga ord som rimmar hör till den enklaste nivån av rimuppgifter. Ju fler stavelser ett ord innehåller desto svårare blir det. Senare i utvecklingen kan eleven producera egna rimord och analysera vanliga rimmönster.

Nivå 2 - Fonologisk medvetenhet på stavelsenivå

Eleven har förståelse för att ord kan delas in i stavelser, exempelvis ordet måla kan delas i två delar; må-la.

Nivå 3 - Fonologisk medvetenhet på fonemnivå

Eleven kan urskilja fonem i ord.

Vilka nivåer finns det inom rimlekar?

Enkel nivå

• Eleven får definiera två enstaviga ord som rimmar. Ordparen kan presenteras muntligt eller med bildstöd

Mellannivå

• Eleven får definiera ord som rimmar, men nu kan eleven även få i uppgift att plocka bort det ord som inte rimmar.

Avancerad nivå

• Eleven får producera egna rimord. De kan också få förklara och beskriva rimordens form.

Vilka nivåer finns inom stavelselekar?

Enkel nivå

• Eleven får segmentera kända ord med två stavelser genom att klappa händerna vid varje stavelse.

Mellannivå

• Eleven får segmentera kända ord med tre och fyra stavelser genom att klappa händerna vid varje stavelse.

Avancerad nivå

• Eleven får segmentera okända flerstaviga ord eller nonsens ord i stavelser, gärna genom att röra kroppen vid varje stavelse.

Vilka nivåer finns inom fonemlekar?

Enkel nivå

• Eleven får lyssna efter första ljudet i enstaviga ord som börjar på konsonanter som går att hålla ut: f, l, m, n, r, s, v.

Mellannivå

• Eleven får lyssna efter det första ljudet i enstaviga ord som börjar med klusiler (b, d, g, k, p, t) samt definiera det sista ljudet i enstaviga ord. Eleven kan även bilda ett nytt ord genom att ett fonem läggs till först i ordet.

Avancerad nivå

• Eleven får upptäcka ljuden som förekommer inuti ord. Eleven kan även få i uppgift att definiera vilket nytt ord det blir om man byter ut en bokstav i ordet.

Vad är målet med språklekarna?

Att barnet ska kunna urskilja fonem för att därefter kunna ta steget till att göra fonem-grafem kopplingar.

Vad innebär segmentering och syntes av fonem?

Eleverna får dela upp ord i fonem. När man kommit så här långt har många elever förstått den alfabetiska principen.

Vilka språkliga nivåer finns det?

• Fonologisk nivå (tiden före man börjar läsa)

• Sematisk nivå (ords och frasers betydelse, ordförrådet)

• Grammatisk nivå ( grammatiska regler, tex ordföljd på ord)

• Pragmatisk nivå ( hur språket anpassas efter olika situationer, skiljetecken)

Vad är ett förstaspråk?

• Modersmål “ det redskap som barn lär sig utnyttja för att kunna använda symboliska begrepp och koda sin omvärld”.

• Vi lär oss det språket som vi är omgivna av utan att tänka på det

• Man kan lära sig två modersmål parallellt

Vad är ett andraspråk?

Det är ett språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används naturlig i kommunikation.

Vad är ett främmande språk?

Ett språk som lärs in en miljö där det inte naturligt hör hemma, ex modernaspråk i skolan.

Vad är språklig bas?

Det innefattar förståelse och behärskning av språkets uttal, grammatik, ordförråd. samtalsstruktur, berättarstruktur. Om eleven vid skolstart har en god språklig bas kan de börja jobba med utbyggnaden av språket. Om inte måste man jobba parallellt med basen och utbyggnaden.

Vad är språklig utbyggnad?

När man fått en språklig bas kan man bygga vidare språket med bland annat formellt talspråk, skriftspråk, ämnesspecifikt språk.

Vad är situationsbundet språk?

Ett språk som man måste vara med i situationen för att förstå.

Vad är nominering?

När man gör om verb till subjektiv.

Definition av nyanländ?

• Har varit bosatt utomlands,

• nu är bosatt i landet, och 

• har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.

Vilka råd kring nyanlända finns i skollagen?

Denna lag tydliggör att vi måste göra en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper innan eleven klassplaceras. Denna bedömning ska göras inom två månader, dels för att kunna fatta beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i. Men också för att den undervisande läraren ska kunna planera sitt genomförande av undervisningen utefter elevens kunskaper.

Varför är det viktigt att strukturera nyanländas timplan?

Nyanlända elever har mindre tid på sig att nå målen, speciellt äldre elever, därför är det viktigt att erbjuda undervisning som ger effekt. Detta innebär inte att man ska prioritera undervisning i SVA över något annat ämne, utan en effektiv lösning är att erbjuda ämnesundervisning i förberedelseklass, utökad studiehandledning i modersmålet och ämnesövergripande undervisning i SVA och andra ämnen. Exempelvis så är ett ämnesövergripande arbete där ämneslärare och lärare i SVA samarbetar tillsammans med studiehandledare, något som visat sig gynna nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

Vilka ska läsa SVA?

Om det behövs så ska elever som har:

• annat språk än svenska som modersmål

• svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet

Vem är det som beslutar om en elev ska läsa SVA?

Det är rektorn som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för elev efter att en bedömning har gjorts av en andraspårkslärare.

Hur görs en bedömning av behov för undervisning i svenska som andraspråk?

• En andraspråkslärare gör bedömningen

• Bedömning kan göras med hjälp av vardagliga observationer, språkutveckling analyser samt olika kartläggnings och diagnostiska material

Vilken betydelse har modersmålet i undervisningen?

• Det går bättre att lära sig ett nytt språk om man samtidigt har goda kunskaper i sitt modersmål

• Språken kan fungera som stöd för varandra

• Goda kunskaper i modersmålet bidrar till framgångar i studier och skolans andra ämnen

• Man kan använda språket som en resurs för lärande

Nämn 6 faktorer som är gynnsamma för andraspråkselevers språkutveckling och lärande

• Undervisning som utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper

• Strukturerad undervisning som kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat

• Undervisning som erbjuder eleverna stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov

• Elevernas modersmål används som resurs i undervisningen och i lärandet

• Eleverna i undervisningen ges stort talutrymme samt många och varierande möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupp

• Eleverna får utveckla språk- och ämneskunskaper parallellt

Hur ser Vygotskij på språk och lärande?

Anser att språkutveckling och lärande går hand i hand och att lärande sker när vi är språkligt aktiva i olika sociala situationer. Han menar att barn utvecklar sitt vardagsspråk muntligt och spontant i de vardagliga sammanhang som barnet ingår i. När barn sedan börjar skolan utvecklar de ett mer abstrakt språk. De börjar även att kommunicera genom att läsa och skriva, vilket ställer högre krav på deras kunskap om språkanvändande och att skriftspråk skiljer sig från talspråk. Andraspråkselever brukar inte ha en lika välutvecklad vardagsspårklig bas, när de börjar skolan måste de därför utveckla sitt vardagsspråk parallellt med skolspråket.

Hallidays teori om språk

Man kan inte isolera språkinlärning från annan inlärning utan man måste titta på lärande som en helhet. Han myntade uttrycket “learning language, learning through language, learning about language” för att synliggöra språkets roll i lärprocessen. Hans teori talar om utvecklandet av systemisk-funktionell lingvistik (SFI) som handlar språkets meningsskapande funktion i olika sociala kontexter, eller sammanhang. Utifrån SFI har systemisk-funktionell grammatik (SFG) vuxit fram, som belyser på vilket sätt vi använder grammatik i språket för att skapa betydelse eller mening i en muntlig eller skriven text.

Vad innebär genrepedagogik?

Genre definieras som en social process med igenkännbara steg och med ett särskilt syfte. Det kan beskrivas som muntliga och skriftliga språkhändelser som vi medverkar i som medlemmar i vårt samhälle och vår kultur. Varje genre har ett speciellt syfte och används för att få något gjort med hjälp av språk. Varje genre har en specifik övergripande struktur eller uppbyggnad och typiska språkliga drag. Bygger på cirkelmodellen och explicit, det vill säga tydlig, strukturerad och systematisk undervisning.

Ge exempel på olika texttyper

• Återgivande

• Berättande

• Beskrivande

• Förklarande

• Instruerande

• Diskuterande/argumenterande

Beskriv cirkelmodellen

Består av fyra undervisnings faser:

1. Bygga upp kunskap för ämnesområdet

   1. Gå igenom relevanta begrepp, jämföra, beskriva, förklara

   2. Aktivera förkunskaper, studiebesök, film, läsa

2. Studera texter inom texttypen för att få förebilder

   1. Läsa modelltexter, studera texttypers uppbyggnad och språkliga drag

3. Skriva gemensam text

   1. Använd modelltext som förebild 

   2. Läraren leder skrivandet och ställer frågor, eleverna står för innehållet

4. Skriva en individuell text 

   1. Skriva egen text, enskilt eller i par, i samma texttyp och ämnesområde

Vad innebär scaffolding?

Den tillfälliga, men nödvändiga, hjälp som läraren ger som hjälper eleven vidare i utvecklingszonen. Det hjälper eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse.

Vad innebär läsare som kodknäckare?

Läsaren förstår sambandet mellan talade ljud och skrivna symboler, skrivriktning och alfabetet.

Vad innebär läsare som textdeltagare?

Läsaren kan koppla ihop texten med sina förkunskaper (kunskaper om omvärlden, kulturell kunskap) och kunskap om olika textstrukturer. Läsaren kan alltså dra nytta av sina kunskaper inom ämnet och sina kulturella kunskaper. 

Vad innebär läsare som textanvändare?

Den interaktion som eleverna stöter på kring läsandet ger dem en vink om hur de förväntas läsa vissa texter. Exempelvis kan läraren ställa frågor efter läsningen som hjälper eleverna att urskilja vilken information som är viktigt i texten.

Vad innebär läsare som textanalytiker?

Läsaren kan se mellan raderna och genomskåda syftet med texten.