Biologi 2- cirkulation

Kärlsystem

Kroppens nätverk av blodkärl (artärer, vener och kapillärer) som transporterar blod, syre, koldioxid, näring, hormoner och avfallsprodukter och är avgörande för att hålla homeostas.

Hjärta

Ett muskulärt organ med fyra rum som pumpar blod genom lilla och stora kretsloppet. Hjärtat arbetar rytmiskt genom elektriska impulser och kontraktioner av hjärtmuskulatur.

Buffrande

Förmåga att motverka förändringar i pH. Kroppens buffertsystem, t.ex. vätekarbonatbufferten, håller blodets pH stabilt runt 7,4 trots tillförsel av syror eller baser.

Temperaturreglering

Kroppens mekanismer för att hålla temperaturen runt 37°C genom svettning, huttring, blodkärlsvidgning och -sammandragning. Styrs av hypotalamus.

Homeostas

Kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö, t.ex. rätt temperatur, pH, blodtryck och blodsocker, trots yttre variationer.

Lungkretslopp/lilla kretsloppet

Den del av cirkulationen där syrefattigt blod pumpas från höger kammare till lungorna, syresätts i lungkapillärerna och återvänder syrerikt till vänster förmak.

Kroppskretslopp/stora kretsloppet

Kretsloppet där syrerikt blod lämnar vänster kammare via aorta, transporterar syre till kroppens celler och återvänder syrefattigt till höger förmak.

Hålven

Övre och nedre hålvenen som leder syrefattigt blod från kroppen in till hjärtats högra förmak.

Höger förmak

Tar emot syrefattigt blod från kroppen via hålvenerna och skickar det vidare till höger kammare.

Höger kammare

Pumpar syrefattigt blod från höger förmak till lungorna via lungartären för att syresättas.

Vänster förmak

Tar emot syrerikt blod från lungorna via lungvenerna och skickar det vidare till vänster kammare.

Vänster kammare

Den kraftigaste hjärtkammaren som pumpar syrerikt blod ut i hela kroppen genom aorta.

Hjärtmuskulatur

Specialiserad, uthållig muskulatur (myokardium) som arbetar rytmiskt och är tvärstrimmig men inte viljestyrd.

Kranskärl

De blodkärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blockering leder till syrebrist och kan orsaka hjärtinfarkt.

Hjärtsäck

En skyddande dubbelväggig säck (perikardium) runt hjärtat som minskar friktion vid hjärtslagen.

Kontrahera

Att dra ihop sig. Hjärtats kontraktion pressar ut blod ur kamrarna, medan avslappning (diastole) fyller hjärtat med blod.

Segelklaff

Klaffar mellan förmak och kammare (trikuspidal och mitralis) som fungerar som backventiler och hindrar blod från att rinna bakåt.

Fickklaff

Klaffar vid utgången från kamrarna (aortaklaffen och pulmonalisklaffen) som förhindrar blod från att flöda tillbaka in i hjärtat efter kontraktion.

RET-ledningssystem

Hjärtats elektriska signalsystem som samordnar kontraktionerna. Består av sinusknutan, AV-knutan, His-bunten och Purkinjefibrer.

Sinusknuta

Hjärtats naturliga pacemaker som skapar elektriska impulser som får förmaken att kontrahera.

Kärlsystem

Kroppens nätverk av blodkärl (artärer, vener och kapillärer) som transporterar blod, syre, koldioxid, näring, hormoner och avfallsprodukter och är avgörande för att hålla homeostas.

Hjärta

Ett muskulärt organ med fyra rum som pumpar blod genom lilla och stora kretsloppet. Hjärtat arbetar rytmiskt genom elektriska impulser och kontraktioner av hjärtmuskulatur.

Buffrande

Förmåga att motverka förändringar i pH. Kroppens buffertsystem, till exempel vätekarbonatbufferten, håller blodets pH stabilt runt 7,4 trots tillförsel av syror eller baser.

Temperaturreglering

Kroppens mekanismer för att hålla temperaturen runt 37°C genom svettning, huttring, blodkärlsvidgning och sammandragning. Styrs av hypotalamus.

Homeostas

Kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö, till exempel temperatur, pH, blodtryck och blodsocker, trots yttre variationer.

Lungkretslopp/lilla kretsloppet

Den del av cirkulationen där syrefattigt blod pumpas från höger kammare till lungorna, syresätts i lungkapillärerna och återvänder syrerikt till vänster förmak.

Kroppskretslopp/stora kretsloppet

Kretsloppet där syrerikt blod lämnar vänster kammare via aorta, transporterar syre till kroppens celler och återvänder syrefattigt till höger förmak.

Hålven

Övre och nedre hålvenen som leder syrefattigt blod från kroppen in till hjärtats högra förmak.

Höger förmak

Tar emot syrefattigt blod från kroppen via hålvenerna och skickar det vidare till höger kammare.

Höger kammare

Pumpar syrefattigt blod från höger förmak till lungorna via lungartären för att syresättas.

Vänster förmak

Tar emot syrerikt blod från lungorna via lungvenerna och skickar det vidare till vänster kammare.

Vänster kammare

Den kraftigaste hjärtkammaren som pumpar syrerikt blod ut i hela kroppen genom aorta.

Hjärtmuskulatur

Specialiserad, uthållig muskulatur som arbetar rytmiskt och är tvärstrimmig men inte viljestyrd.

Kranskärl

De blodkärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blockering leder till syrebrist och kan orsaka hjärtinfarkt.

Hjärtsäck

En skyddande dubbelväggig säck runt hjärtat som minskar friktion vid hjärtslagen.

Kontrahera

Att dra ihop sig. Hjärtats kontraktion pressar ut blod ur kamrarna, medan avslappning fyller hjärtat med blod.

Segelklaff

Klaffar mellan förmak och kammare som fungerar som backventiler och hindrar blod från att rinna bakåt.

Fickklaff

Klaffar vid utgången från kamrarna som förhindrar blod från att flöda tillbaka in i hjärtat efter kontraktion.

RET-ledningssystem

Hjärtats elektriska signalsystem som samordnar kontraktionerna. Består av sinusknutan, AV-knutan, His-bunten och Purkinjefibrer.

Sinusknuta

Hjärtats naturliga pacemaker som skapar elektriska impulser som får förmaken att kontrahera.

SA-nod

Samma som sinusknutan, startar hjärtats elektriska rytm.

AV-nod

Tar emot signalen från SA-noden, fördröjer den kort och skickar den vidare till His-bunten så att kammrarna kontraherar rätt i tid.

Hjärtspets

Den nedre spetsen av hjärtat där kontraktionerna samlas och som pekar åt vänster.

Elektrisk signal

Impuls som genereras i hjärtats pacemaker och styr rytmen i förmak och kammare.

Hjärtcykel

Ett hjärtslags hela process, inklusive systole (kontraktion) och diastole (avslappning).

Systole

Hjärtats arbetsfas där kamrarna kontraherar och pumpar ut blod.

Diastole

Hjärtats vilofas där kamrarna fylls med blod.

Kapillär

De minsta blodkärlen där gasutbyte och transport av näringsämnen och avfall sker mellan blod och vävnad.

Lungpulsåder

Artär som leder syrefattigt blod från hjärtats högerkammare till lungorna för syresättning.

Lungartär

Samma som lungpulsåder, transporterar syrefattigt blod från hjärtat till lungorna.

Lungkapillär

Små kapillärer runt alveolerna i lungorna där syre diffunderar in i blodet och koldioxid ut.

Gasutbyte

Utbyte av syre och koldioxid som sker i lungblåsorna, alveolerna, där syrefattigt blod blir syrerikt och sedan återvänder till hjärtat.

Lungven

Blodkärl som leder syrerikt blod från lungorna tillbaka till vänster förmak.

Aorta

Kroppens största artär som transporterar syrerikt blod från vänster kammare ut till hela kroppen.

Blod

Vävnad som transporterar syre, koldioxid, näring, hormoner och avfall genom kroppen och deltar i immunförsvaret.

Stamceller

Celler som kan utvecklas till olika blodceller (röda, vita och blodplättar) och finns främst i benmärgen.

Blodprotein

Proteiner i blodplasma, till exempel albumin, fibrinogen och antikroppar, som reglerar osmos, koagulation och immunförsvar.

Röda blodkroppar/Erytrocyter

Transporterar syre med hjälp av hemoglobin från lungorna till vävnaderna och tar upp koldioxid från vävnaderna tillbaka till lungorna.

Vita blodkroppar/Leukocyter

Celler i blodet som deltar i kroppens immunförsvar genom att bekämpa infektioner och patogener.

Blodplättar/Trombocyter

Små cellfragment som hjälper till vid blodkoagulation och bildar provisoriska pluggar vid skador.

Plasma

Blodets vätska som transporterar näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter och blodceller.

Benmärg

Vävnad inne i benen där blodceller bildas från stamceller.

Bilirubin

Nedbrytningsprodukt från hemoglobin som utsöndras via levern och gallan.

Blodvärde

Mängden hemoglobin i blodet, vilket påverkar transporten av syre.

Antikroppar

Proteiner som binder till specifika antigen för att neutralisera eller märka patogener för immunsvar.

Antigen

Ämnen på patogener eller celler som utlöser immunsvar och igenkänning av antikroppar.

Blodkoagulation

Process där blodet stelnar genom en kedjereaktion som leder till fibrinbildning och stopp av blödning.

Fibrin

Protein som bildar trådliknande nätverk vid koagulation och stabiliserar blodproppar.

Blodgrupper

Klassificering av blod baserat på antigen på erytrocyterna, till exempel ABO och Rh-systemet.

ABO-systemet

Blodgruppssystem baserat på förekomst av antigen A och B på röda blodkroppar.

Rh-systemet

Blodgruppssystem baserat på närvaron (+) eller frånvaron (-) av Rh-faktor på röda blodkroppar.

Blodtransfusion

Överföring av blod eller blodkomponenter från en person till en annan med kompatibel blodgrupp.

Artär

Blodkärl som leder blod från hjärtat till kroppen eller lungorna.

Ven

Blodkärl som leder blod tillbaka till hjärtat.

Glatt muskulatur

Muskulatur i blodkärl och organ som inte styrs viljemässigt, reglerar blodflöde och organrörelser.

Arterioler

Små artärer som reglerar blodflödet genom att dra ihop eller vidga sig.

Epitelceller

Celler som bekläder insidan av blodkärl och ytan på organ.

Yttre bindväv

Stödjande vävnad runt blodkärl som ger mekanisk styrka.

Venklaff

Klaffar i vener som förhindrar blodet från att rinna bakåt.

Skelettmuskulatur

Viljestyrda muskler som genom kontraktioner kan hjälpa blodet tillbaka i venerna.

Blodtryck

Trycket som blodet utövar på kärlväggarna, påverkas av hjärtats pumpkraft och kärlens motstånd.

Receptor

Protein som tar emot och reagerar på signaler från hormoner eller nervceller.

Nervsignal

Elektrisk impuls som överför information mellan nervceller eller till muskler och organ.

Hormoner

Kemiska signaler som transporteras via blodet och reglerar kroppens funktioner.

Hjärnan

Centralorgan som styr kroppens funktioner, mottar och bearbetar information och reglerar hormoner och nervsystem.

Öppet blodkärlssystem

System där blod eller hemolymfa rinner fritt i kroppshålor och omger organen, exempel hos ryggradslösa.

Hemolymfa

Vätskan i öppna blodkärlssystem som transporterar näringsämnen och avfall.

Stängt blodkärlssystem

Blodet cirkulerar hela tiden i slutna kärl, vilket möjliggör högre tryck och effektiv transport, exempel hos människor.

Enkelt blodkärlssystem

Blodet passerar hjärtat en gång per kretslopp, som hos fiskar.

Dubbelt blodkärlssystem

Blodet passerar hjärtat två gånger per kretslopp, först till lungor sedan till kroppen, som hos däggdjur.

Trerumshjärta

Hjärta med två förmak och en kammare, typiskt hos amfibier.

Fyrarumshjärta

Hjärta med två förmak och två kammare, typiskt hos däggdjur och fåglar.

Växelvarm

Kroppstemperaturen följer omgivningens temperatur, som hos reptiler och fiskar.

Jämnvarm

Kan hålla konstant kroppstemperatur oberoende av omgivningen, som hos däggdjur och fåglar.

Puls

Antal hjärtslag per minut, används för att mäta hjärtats aktivitet.

Slagvolym

Mängden blod som pumpas ut från en kammare vid ett slag.

Minutvolym

Total blodvolym som pumpas per minut (slagvolym × puls).

Hemoglobin

Protein i röda blodkroppar som binder syre i lungorna och transporterar det till vävnader.

Lymfsystemet

Nätverk av lymfkärl, lymfkörtlar och organ som transporterar lymfa och deltar i immunförsvaret.

Lymfkärl

Kärl som transporterar lymfa från vävnader tillbaka till blodet.