Samhällsekonomi

Begrepp

Marknadsekonomi

Ekonomiskt system där priserna på varor och tjänster bestäms av utbud och efterfrågan.

Marknadskrafterna

Krafterna av utbud och efterfrågan som påverkar priser och kvantitet (mängd) av varor och tjänster på marknaden. Dessa krafter fungerar i en konkurrensutsatt miljö och styr produktionen och konsumtionen.

Marknad

En plats eller situation där köpare och säljare interagerar för att utbyta varor och tjänster. Marknad kan också referera till det totala värdet av alla transaktioner för varor och tjänster inom en viss ekonomi.

Jämnviktspris

Priset där utbudet av varor och tjänster är lika med efterfrågan. Det är den punkt där marknadsbalansen uppnås, vilket innebär varken överskott eller brist på varor.

Fri konkurrens

Ett tillstånd på marknaden där företag kan konkurrera fritt utan begränsningar som monopol eller regleringar. Detta leder ofta till effektiv resursanvändning och innovation (upptäckt).

Monopol

Ett monopol är en marknadsform där ett enda företag är den enda säljaren av en vara eller tjänst, och där det inte finns några nära substitut. Detta ger företaget fullständig marknadsmakt, vilket innebär att det själv kan sätta priset på produkten eftersom konsumenterna inte kan välja någon konkurrent.

Oligopol

Ett oligopol är en marknadsform där ett fåtal stora företag dominerar marknaden. Dessa företag är så stora att varje företags beslut om pris och produktion påverkar de andra företagen, vilket leder till att de ofta är beroende av varandra.T.ex bensinmacker i Sverige och livsmedelbutiker.

Kartell

En kartell är ett hemligt eller öppet samarbete mellan företag inom samma bransch där de kommer överens om priser, produktion, marknadsdelning eller andra konkurrensbegränsande åtgärder. Syftet är att minska konkurrensen och höja vinsterna – ofta på bekostnad av konsumenterna. Olagligt i många länder.

Monopolistisk konkurrens

Monopolistisk konkurrens är en marknadsform där många företag säljer liknande men inte identiska produkter. Varje företag har därför viss kontroll över sitt pris tack vare produktdifferentiering (att produkterna skiljer sig åt i kvalitet, utseende, varumärke etc.).

Det finns fri konkurrens och låga inträdesbarriärer, vilket betyder att nya företag lätt kan komma in på marknaden.

Kollektiv nyttighet

En kollektiv nyttighet är en vara eller tjänst som är icke‑exkluderbar och icke‑rivaliserande.
Det betyder att ingen kan uteslutas från att använda den, och en persons användning minskar inte möjligheten för andra att använda den.

Kollektiva nyttigheter tillhandahålls ofta av staten, eftersom det är svårt för privata företag att ta betalt och göra vinst.

Planekonomi

En planekonomi är ett ekonomiskt system där staten styr och planerar hela ekonomin. Det innebär att staten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket som ska produceras, till vilket pris, samt hur resurserna ska fördelas. Marknadskrafter som utbud och efterfrågan spelar alltså nästan ingen roll.

Planekonomi förknippas främst med centralt styrda ekonomier, ofta inom socialistiska eller kommunistiska system.

Blandekonomi

En blandekonomi är ett ekonomiskt system som kombinerar marknadsekonomi och planekonomi.
Det betyder att:

• marknaden (utbud och efterfrågan) styr mycket av produktionen och priserna
  men

• staten går in och reglerar, kontrollerar eller äger vissa delar av ekonomin för att skapa stabilitet, rättvisa och välfärd.

Nästan alla moderna länder – inklusive Sverige – har någon form av blandekonomi.

Transfereringar

Transfereringar är omfördelningar av pengar från staten till hushåll eller företag utan att mottagaren ger någon vara eller tjänst i utbyte.
Syftet är oftast att skapa ekonomisk trygghet, minska inkomstskillnader eller ge stöd i specifika situationer (sjukdom, arbetslöshet, barn, pension osv.).

Transfereringar finansieras via skatter.

Progressiv skatt

En progressiv skatt är ett skattesystem där skattesatsen ökar när inkomsten ökar.
Det betyder att personer med högre inkomster betalar en större andel i skatt än personer med lägre inkomster. Syftet är att skapa ökad ekonomisk rättvisa och minska inkomstklyftor.

Inkomstskatt

Inkomstskatt är den skatt som privatpersoner betalar på sina inkomster, till exempel lön, pension, bidrag som är skattepliktiga, och vissa typer av kapitalinkomster. Skatten går till kommunen, regionen och i vissa fall även staten.

Inkomstskatten finansierar en stor del av den svenska välfärden – såsom skola, sjukvård, äldreomsorg och infrastruktur.

Mervärdeskatt (moms)

Mervärdesskatt, ofta kallad moms, är en konsumtionsskatt som läggs på priset när man köper varor och tjänster. Skatten betalas av konsumenterna, men det är företagen som samlar in och redovisar den till staten.

Moms är en av statens största inkomstkällor.

Offentlig sektor

Den offentliga sektorn består av stat, regioner och kommuner och ansvarar för att producera och tillhandahålla gemensamma tjänster och välfärd till invånarna. Den finansieras främst genom skatter och syftar till att skapa trygghet, jämlikhet och samhällsnytta, inte vinst.

BNP

BNP står för Bruttonationalprodukt och är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år (eller kvartal).
Det används för att mäta ekonomins storlek och hur snabbt ekonomin växer eller krymper.

BNP per capita

BNP per capita betyder BNP per invånare. Det beräknas genom att ta landets totala BNP och dela den med antalet invånare.
Begreppet används för att uppskatta genomsnittlig ekonomisk nivå eller levnadsstandard i ett land.

HDI

HDI (Human Development Index) är ett mått som används för att beskriva mänsklig utveckling och levnadsstandard i ett land.
Det bygger på tre faktorer:

1. Inkomst per capita (BNI per capita, köpkraftsjusterad)

2. Utbildningsnivå (genomsnittlig utbildningstid och förväntad skolgång)

3. Hälsa (medellivslängd)

HDI ger därför en bredare bild av välstånd än bara BNP per capita.

Ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt betyder att ett lands produktion av varor och tjänster ökar över tid.
Det mäts oftast med ökningen i real BNP (BNP justerad för inflation). När real BNP växer innebär det att landet producerar mer, har fler jobb, högre inkomster och förbättrade levnadsstandarder.

Produktionsfaktorer

Produktionsfaktorer är de resurser som behövs för att producera varor och tjänster i ett samhälle.
Traditionellt delas de in i tre huvudgrupper:

1. Arbete

2. Kapital

3. Naturresurser (råvaror)

Inflation

Inflation betyder att den allmänna prisnivån i ett land stiger över tid.
När priserna ökar minskar pengarnas köpkraft, vilket innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.

Deflation

Deflation betyder att den allmänna prisnivån i ett land sjunker över tid.
När priserna faller ökar pengarnas köpkraft, vilket innebär att man kan köpa mer för samma mängd pengar.

Det låter positivt – men deflation är ofta skadligt för ekonomin, eftersom den kan leda till minskad konsumtion, fallande löner och ekonomisk nedgång.

Desinfaltion

Desinflation betyder att inflationen minskar, men priserna fortsätter att stiga, fast i långsammare takt än tidigare.
Det är alltså inte samma sak som deflation (där priserna faller).
Desinflation innebär bara att prisökningstakten bromsar in.

Konjunkturcykel

En konjunkturcykel beskriver hur ekonomin svänger mellan perioder av högkonjunktur och lågkonjunktur över tid.
Ekonomin rör sig alltså upp och ner i cykler, där produktion, sysselsättning, konsumtion och investeringar varierar.

Cykeln upprepas om och om igen.

Lågkonjunktur

En lågkonjunktur är en period då ekonomin går svagt.
Det betyder att produktion, konsumtion och investeringar minskar, vilket ofta leder till ökad arbetslöshet och lägre efterfrågan i ekonomin.
Lågkonjunktur är den “svaga” fasen i konjunkturcykeln.

Högkonjunktur

En högkonjunktur är en period då ekonomin går starkt.
Det innebär att produktion, efterfrågan och investeringar ökar, och att arbetslösheten är låg.
Högkonjunktur är den “starka” fasen i konjunkturcykeln.

Finanspolitik

inanspolitik är när staten använder skatter och offentliga utgifter för att påverka ekonomin.
Syftet är att stabilisera konjunkturen, minska arbetslöshet, hålla inflationen i balans och främja ekonomisk tillväxt.

Finanspolitik sköts i Sverige av regeringen och riksdagen.

Statsbudget

Statsbudgeten är en plan över statens inkomster och utgifter under ett år.
Den visar hur mycket pengar staten får in (t.ex. genom skatter) och hur pengarna ska användas (t.ex. skola, sjukvård, försvar, infrastruktur).

Statsbudgeten beslutas varje år av riksdagen.

Penningpolitik

Penningpolitik är när Riksbanken styr räntor och penningmängd i ekonomin för att hålla inflationen stabil och bidra till ekonomisk balans.
Det främsta målet i Sverige är att hålla inflationen runt 2 %.

Penningpolitik påverkar hur dyrt det är att låna, hur mycket människor konsumerar och hur mycket företag investerar.

Riksbanken

Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för att hålla prisnivån stabil (inflation runt 2 %) och för att se till att det svenska betalningssystemet fungerar säkert och effektivt.
Riksbanken är oberoende från regering och riksdag i sina beslut om penningpolitik.

Styrräntan

Styrräntan – även kallad reporäntan – är den ränta som Riksbanken sätter för att styra den allmänna räntenivån i ekonomin.
När Riksbanken ändrar styrräntan påverkar det hur dyrt det är att låna, hur mycket som sparas och konsumeras, och därmed inflationen.

Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg i penningpolitiken.