Metod i samhällsvetenskap

Metod i samhällsvetenskap

Vi använder vetenskaplig forskning för att förstå hur samhället fungerar.

• Forskning börjar ofta med att vi ställer frågor och söker svar.

• Genom att förstå samhället får vi bättre underlag för att fatta beslut och lösa samhällsproblem.

• Forskare försöker ofta hitta kausala samband.

Kausala samband

Kausalt samband = orsak och konsekvens.

Forskaren försöker ta reda på:

• Vad orsakar något?

• Vad blir konsekvensen av det?

Om vi förstår orsaker och konsekvenser kan vi lättare påverka och förändra samhället.

Exempel på samhällsvetenskapliga frågor

• 
  

• Varför tjänar män mer än kvinnor? Och vilka konsekvenser får löneskillnaderna för samhället?

• Vad orsakade finanskrisen 2008? Och vilka konsekvenser fick den i olika delar av världen?

Samhällsvetenskapliga ämnen

• Sociologi → människor och samhälle

• Statsvetenskap → politik och makt

• Nationalekonomi → ekonomi och resurser

• Geografi → plats, natur och samhälle

Samhällsvetenskapliga redskap

För att beskriva och förklara samhället använder samhällsvetenskapen olika redskap:

• Fakta

• Begrepp

• Modeller

• Teorier

Vetenskapliga skolor

Vetenskapliga skolor är olika sätt att se på hur vetenskap ska bedrivas och hur vi bäst kan förstå samhället.

Positivismen

Positivismen växte fram i slutet av 1800-talet.

• Man menar att vi måste observera verkligheten för att kunna förstå den.

• Samhällsvetenskapen bör använda metoder som liknar naturvetenskapens.

• Man kan inte alltid göra experiment på människor och samhällen, men man kan använda undersökningar, statistik och intervjuer.

• Det som forskaren samlar in genom observationer kallas empiri.

Exempel:
För att undersöka hur coronapandemin påverkar människors mentala hälsa måste man fråga människor och undersöka hur de faktiskt mår.

Strukturalismen

Strukturalismen menar att empiri inte räcker.

• Om vi bara undersöker detaljer kan vi missa större strukturer i samhället.

• Traditioner, institutioner, makt och normer påverkar hur människor beter sig.

• Man måste därför försöka förstå helheten, inte bara vad människor gör.

Hermeneutiken

• Målet är inte bara att förklara verkligheten utan också att förstå och tolka den.

• Forskaren kan aldrig vara helt objektiv.

• Forskaren påverkas av sin egen kultur, bakgrund och tidigare erfarenheter.

• Därför kan två forskare tolka samma situation på olika sätt.

Forskningsmetod

• Man kan till exempel inte plötsligt höja räntan bara för att se vad som händer.

• Man kan inte heller flytta miljontals människor till ett annat land för att undersöka hur kulturen påverkas.

• Därför måste samhällsvetare använda tidigare erfarenheter, observationer, undersökningar och människors egna upplevelser.

• Eftersom samhället hela tiden förändras måste forskare också undersöka hur människor tänker, känner och agerar idag.

Induktion – från observation till teori

• Forskaren börjar med att observera verkligheten.

• Genom många observationer kan forskaren upptäcka mönster.

• Utifrån mönstret kan forskaren skapa en modell eller teori.

• Teorin gäller tills ny empiri visar att den inte stämmer.

Deduktion – från hypotes till test

• Forskaren börjar med en hypotes, alltså ett antagande om hur något fungerar.

• Sedan undersöker forskaren om hypotesen stämmer med verkligheten.

• Hypotesen kan komma från tidigare teorier, spekulationer, intuition eller tidigare observationer.

• Om resultatet stämmer med hypotesen får den stöd av empirin.

Karl Popper – falsifierbarhetsmetoden

Karl Popper menade att vetenskap inte främst ska försöka bevisa att en teori är sann. I stället ska forskaren försöka hitta empiri som visar att teorin är fel.

Detta kallas falsifierbarhetsmetoden.

Verifiera eller falsifiera?

• Verifiera = leta efter fakta som bekräftar teorin.

• Falsifiera = leta efter fakta som visar att teorin är fel.

Popper menade att forskaren ska försöka falsifiera sin teori.

Om teorin visar sig vara fel är det inte något dåligt. Då kan forskaren skapa en ny och bättre teori som förklarar verkligheten bättre.

Vetenskap hittar aldrig den slutgiltiga sanningen

Enligt Popper kan vetenskapen aldrig vara helt säker på att den har hittat den slutgiltiga sanningen.

I stället utvecklas vetenskapen hela tiden:

Teori → testa → hitta fel → förbättra teorin → testa igen

Målet är alltså att få bättre och bättre teorier.

Två krav på bra vetenskap

Vetenskap ska vara så precis som möjligt

Ett påstående ska vara tydligt och exakt.

Exempel:

❌ ”Befolkningen kommer någon gång i framtiden att sluta växa.”

✅ ”Befolkningen kommer att sluta växa år 2050.”

Vetenskap ska vara falsifierbar

En teori är falsifierbar om man kan tänka sig en observation eller ett resultat som skulle visa att teorin är fel.

Exempel:

”I Europas länder finns ett samband mellan små skillnader i inkomst och hög medellivslängd.”

Karl Popper – demokrati

Popper menade att demokrati och yttrandefrihet är viktiga för att samhället ska utvecklas.Varför?

I en demokrati får människor:

• kritisera politiken

• säga vad de tycker

• föreslå förändringar

• försöka göra samhället bättre

Det gör att dålig politik kan upptäckas och ändras.

Kvalitativa och kvantitativa metoder

När forskare undersöker samhället empiriskt kan de använda två huvudtyper av metoder:

• Kvantitativa metoder → handlar om hur mycket, hur många och hur vanligt.

• Kvalitativa metoder → handlar om varför och hur människor upplever något.

Ofta är det bäst att använda båda.

Kvantitativa metoder

Kvantitativa metoder används för att ta reda på hur vanligt något är och hur det ser ut i stora grupper.

Man använder ofta:

• enkäter

• statistik

• många personer

• korta intervjuer

Kvalitativa metoder

Kvalitativa metoder används för att förstå något på djupet.

Man undersöker ofta en mindre grupp eller ett fåtal personer mer noggrant.

Man kan använda:

• långa intervjuer

• samtal

• observationer

• forskaren kan följa människors vardag under en längre tid

Källor och källkritik

Vetenskapliga arbeten bygger på källor. En källa kan innehålla fel, lögner eller bara en del av sanningen.

Därför måste forskaren vara källkritisk och fundera på hur trovärdig källan är.

Man bör också redovisa sina källor, särskilt de källor som är viktiga för arbetet.

Berättelser och kvarlevor

Kvarleva

En kvarleva är något som finns kvar från en händelse och som inte bygger på att någon berättar om den.

Exempel:

• brev

• dagböcker

• DNA-spår

• föremål

Berättelse

En berättelse är något som en person berättar om sina upplevelser.

Problemet är att människor kan uppleva samma händelse på olika sätt. Våra minnen och upplevelser är subjektiva.

En berättelse blir mer trovärdig om den kan bekräftas av:

• kvarlevor

• andra oberoende berättelser

Relevant källa

En källa ska vara relevant för det man undersöker.

Exempel:

Om du skriver om en idrottares karriär och en skilsmässa ledde till en livskris som påverkade karriären, är det relevant att nämna livskrisen och dess påverkan på karriären.

Men detaljer om själva skilsmässan som inte påverkar karriären är inte relevanta.

Källans trovärdighet

Äkthet?

Är källan äkta?

Tendens?

Har källan ett intresse eller försöker påverka?

Tid?	Hur nära händelsen skapades källan?

Beroende?

Har källan själv upplevt händelsen?

Samhällsvetenskaplig textanalys

• Vilken sorts text är det?

• Vem är texten skriven för?

• Vad är syftet med texten?

• Finns det någon tendens eller något ställningstagande?