Övningsfrågor MT-2Dag 3

NDT

Hur kan man enkelt kontrollera om ett material går att magnetisera?

Testa med permanent magnet

Definiera vad som menas med läckfält?

Återkoppling

De magnetiska fältlinjerna går ut i det fria och ger en polbildning vid en spricka

Det magnetiska flöde som tvingas ut ur ett material och bildar ett fält i luften ovanför en defekt

När kan den remanenta metoden användas?

Ge exempel på tillämpningar.

Återkoppling

Hög remanenta material, komplexa geometrier och sammansatta material

Den remanenta metoden (remanensmetoden) inom magnetpulverprovning (MT) innebär att materialet först magnetiseras kraftigt, magnetiseringskällan stängs av, och provningen utförs därefter med hjälp av enbart den kvarvarande magnetismen (remanensen) i materialet.

Metoden kan endast användas på material med hög remanens och hög koercitivkraft, vilket i praktiken betyder "hårda" magnetiska material som härdat stål och höglegerade stål. Om materialet är magnetiskt "mjukt" (som rent järn eller mjukt konstruktionsstål) försvinner magnetismen så fort strömmen bryts, och då kan metoden inte användas.

vid serieproduktion av mindre, kritiska komponenter inom fordons-, flyg- och verkstadsindustrin. Här är några typiska exempel:Härdade maskinkomponenter: Kontroll av kullager, rullningslager, kugghjul och axlar efter värmebehandling och slipning.

Beskriv med egna ord skillnaden mellan den kontinuerliga och den remanenta metoden.

Kontinuerliga metoden innebär att objektet magnitiseras kontinuerligt innan och under hela appliceringen av magnetpulver. Remanenta metoden magnetiseras objektet kraftigt innan tillförsel av magnetpulver som sker efter strömtillförsel har avslutats och bygger på endast på den kvarvarande magnetismen.

När UV-ljus används för MT-provning är våglängden på UV-ljuset?

365nm

Hur kontrolleras en UV-lampa och vad är kravet enligt Svensk Standard?

Återkoppling

Enligt utrustningsstandarden SS-EN ISO 9934-3

SS-EN ISO 3059 ("Oförstörande provning - Bedömningsbelysning för penetrant- och magnetpulverprovning.

Kontrollen görs med två olika mätinstrument: en UV-A radiometer (mäter UV-intensitet) och en luxmeter (mäter synligt vitt ljus)

Årlig kalibrering.

Du har fått i uppdrag att MT-prova ett gjutgods med acceptanskrav. Vilken EN standard bör du använda?

Välj ett:

a. EN 17638 och EN 23278

b. EN 5817

c. EN 10228-1

d. EN 1369

d. EN 1369 (stålgjutgods)

På nedanstående bild finns flera diskontinuiteter inritade. Ange vilka diskontinuiteter som kan påträffas med respektive metod. Detaljen ligger fast i spolen samt direkt strömmen är från ytterkant till ytterkant.
Metoderna är 1. Placera detaljen i en spole 2. Strömgenomflytning med hjälpledare 3. Direkt strömgenomflytning

1. A, B, C, H, D, F

2. A, B, C, H

3. G, E, H

Vilka klasser finns enligt EN 10228-1? Vilken kvalitetsklass är strängast i denna standard?

Oförstörande provning av stålsmiden – Del 1: Magnetpulverprovning

1, 2, 3, 4 där 4 är strängast.

Ett material som är svårt att magnetisera har hög permeabilitet.

Sant

Falskt

Falskt

Permeabilitet är ett mått på ett materials förmåga att leda och leda fram magnetiska fältlinjer (dess "magnetiska ledningsförmåga").

Den typ av diskontinuitet som man vanligen letar efter i en detalj som varit i drift är:

a. Varmbristningar.

b. Utmattningssprickor.

c. Krympsprickor.

b. Utmattningssprickor.

Utmattningssprickor påträffas oftast vid MT-provning.

a. I ytan.

b. Under ytan.

a. I ytan.

Vid provning av magnetiserbara föremål med god ytjämnhet framträdde mer eller mindre skarpa indikeringar på ytan. Dess mönster överensstämde ej med förväntade indikationer. Efter avmagnetisering och förnyad provning uppträdde de ej. Vad var orsaken till detta?

a. Magnetisk skrift.

b. Relevanta indikationer.

c. För låg magnetisering.

d. För låg pulverkoncentration.

a. Magnetisk skrift.

I vilken riktning i förhållande till den axiella kan smidesveck uppträda?

a. Kan uppträda var som helst på ytan och behöver inte ha överensstämmelse med axiell riktning.

b. Finns alltid på den termiska centrumlinjen.

c. Finns på föremålets yta i 90° vinkel till lägsta axeln.

d. Alla alternativ ovan är felaktiga

a. Kan uppträda var som helst på ytan och behöver inte ha överensstämmelse med axiell riktning.

Beskriv tillvägagångssättet att kontrollera pulverkoncentrationen.

Återkoppling

Man använder sig av en Sedimentationskolv (sjunkkolv) fyller den och väntar minst 30 minuter avläser nivån.

Vid magnetpulverprovning av en axel Ø 50 mm upptäcks ett antal längsgående indikationer 0,5–10 mm långa. Axeln var svarvad ur en valsad stång. Vilken typ av fel kan ha orsakat indikationer?

a. Pipe.

b. Porositeter.

c. Slaggstråk.

d. Sprickor.

c. Slaggstråk.

Vilken eller vilka av följande diskontinuiteter kan finnas i gjutgods?

(Gäller vid sandformar)

Välj ett eller flera:

a. Flakes.

b. Varmsprickor.

c. Gasblåsor.

d. Valv i rot.

b. Varmsprickor.

c. Gasblåsor.

Vilken eller vilka av följande diskontinuiteter kan finnas i smide?

Välj ett eller flera:

a. Smidesöverlapp.

b. Flakes.

c. Sugningar.

d. Sprickor.

a. Smidesöverlapp.

b. Flakes.

d. Sprickor.

Vilken strömstyrka rekommenderar du vid spolmagnetisering av en rundstång med längden 900 mm och diametern 75 mm. Spolen har 4 lindningsvarv. Spolens bredd är 150 mm. Antag H = 4 kA/m

Givna värden:

• H = 4000 A/m (önskad fältstyrka)

• L = 0,9 m (stångens längd, 900 mm)

• v = 0,15 m (spolens bredd, 150 mm)

• N = 4 (antal lindningsvarv)

Formel:
I = (H (L + 3,78 v)) / N

Uträkning:

1. Räkna ut parentesen: 0,9 + (3,78 * 0,15) = 0,9 + 0,567 = 1,467

2. Multiplicera med H: 4000 * 1,467 = 5868

3. Dela med N: 5868 / 4 = 1467 A

Svar: 1467 Ampere

SS-EN ISO 9934-1 (informativ) Exempel på hur man bestämmer strömmen som krävs för att uppnå en specificerad tangentiell fältstyrka med olika magnetiserin

Du MT-provar med OK enligt EN 10228-1, kvalitetsklass 1. Du upptäcker två linjära indikationer. Den ena med längden 3 mm och den andra med längden 7 mm. Skall dessa rapporteras? Är provningen godkänd?

Oförstörande provning av stålsmiden – Del 1: Magnetpulverprovning.

3mm ska rapporteras enligt klass 2, 3 & 4 men inte 1  där gränsen är ≥ 5 mm.

7mm ska rapporteras enligt samtliga klasser. 

3mm indikation är godkänd för klass 1, 2, & 3  men inte 4 med gräns på ≤ 2 mm

7mm. är godkänd för klass 1 & 2 med gränser på ≤ 20  respektive ≤ 8 mm

Vilket krav ställer EN 1369 beträffande magnetisk fältstyrka i provobjektet?

1 Scope This European Standard specifies a magnetic particle testing method for ferro-magnetic iron and steel castings. NOTE An iron or steel casting is considered to be ferro-magnetic if the magnetic induction is greater than 1 T (Tesla) for a magnetic field strength of 2,4 kA/m.

Vilken av följande yt- eller strax under ytan liggande diskontinuiteter i ferromagnetiska material är svårast att indikera med magnetpulverprovning?

a. Täta sprickor.

b. Spridda porer.

c. Smidesveck.

d. Smältdiken.

b. Spridda porer.

Varför ska en provyta som är nedsmutsad rengöras före magnetpulverprovning?

a. Magnetfältet blir svagare.

b. Koercitivkraften blir för stor.

c. Magnetpulvret hindras att samla sig vid ev. läckfält.

d. Penetranten kan ej tränga in i sprickan.

c. Magnetpulvret hindras att samla sig vid ev. läckfält.

Längsgående diskontinuiteter i valsade stänger detekteras säkrast vid magnetpulverprovning med:

a. Längsgående magnetisering.

b. Magnetisering med handok.

c. Cirkulärmagnetisering.

d. Magnetisering med svängande fält.

c. Cirkulärmagnetisering.

Porositeter, kallflytningar, varmsprickor är alla exempel på defekter vilka kan uppstå i följande process.

a. Smidning.

b. Gjutning.

c. Slipning.

d. Värmebehandling.

b. Gjutning.

Icke relevanta indikationer orsakade av kallbearbetning kan fås bort genom avmagnetisering och omprovning.

Sant

Falskt

Falskt

Vilka av följande objekt kan orsaka icke relevanta magnetpulverindikationer?

a. Ett förband mellan två olika metaller.

b. Lödda skarvar.

c. Korngränser.

d. Alla ovanstående.

d. Alla ovanstående.

När en diskontinuitet har upptäckts i ett föremål är nästa steg att:

a. Föremålet kasseras.

b. Föremålet räddas genom att ta bort diskontinuiteten.

c. Diskontinuiteten utvärderas i förhållande till provningsföreskriftens acceptansnivå.

d. Djupet undersöks genom ett filsnitt.

c. Diskontinuiteten utvärderas i förhållande till provningsföreskriftens acceptansnivå.

Det finns ofta större möjlighet att ta bort en ytdefekt från en rågjuten yta än från en maskinbearbetad yta därför att:

a. Gjutgods har en rå yta.

b. Maskinbearbetade föremål är ofta högre legerade.

c. Dimensionstoleransen är större för rågjutet gods.

d. Maskinbearbetade föremål är sannolikt mer magnetiska.

c. Dimensionstoleransen är större för rågjutet gods.

Vilket är det minsta polavståndet man kan använda vid provning med MT-ok av svets då man söker efter längs svetsen orienterade defekter?Svetsen uppsmälta bredd antas vara 20 mm. (SS-EN 23278, SS-EN 17638.)

90 ?!

d shall be greater or equal to the weld and HAZ +50 mm and in all cases, the weld and the heat affected zone shall be included in the effective area. 20mm + 50mm = 70mm

Vid det mest effektiva användandet av magnetpulverprovning ska:

a. Alla diskontinuiteter detekteras.

b. Alla ytfel detekteras.

c. Alla diskontinuiteter som ligger ovan acceptans/registrerings -nivå föremålets funktion detekteras.

d. Diskutabla punkter undvikas.

c. Alla diskontinuiteter som ligger ovan acceptans/registrerings -nivå föremålets funktion detekteras.

Vilket av följande är mest sannolikt att finna i ett råsmide?

a. Slipspricka.

b. Veck.

c. Värmebehandlingsspricka.

d. Utmattningsspricka.

b. Veck.

Vilket är minst överlapp i mm vid tvärfelprovning av svets med MT-ok? (SS-EN 1290, SS-EN 1291.) Nyare Standard SS-EN ISO 17638 (svara endast med siffror)

50!?!

Nämn två diskontinuiteter som är vanliga på smidda produkter

1. Ytdefekter (Hittas mycket bra med MT)

• Smidesveck / Smidesöverlapp (Forging Laps):

  • Vad det är: Den absolut vanligaste defekten på ytan. Det uppstår när metall viks över sig själv i dynorna (verktyget) under smidningen utan att svetsas samman.

  • Utseende vid MT: Visar sig som skarpa, ofta mjukt kurvade eller oregelbundna linjer som kan ligga i vinkel mot ytan.

• Svalningssprickor / Smidessprickor (Forging Cracks):

  • Vad det är: Sprickor som uppstår på grund av inre spänningar om materialet deformeras vid felaktig (för låg) temperatur, eller om det svalnar för snabbt efter smidningen.

  • Utseende vid MT: Mycket skarpa, linjära indikationer.

• Invalsat glödskal (Burnt / Pitted surface):

  • Vad det är: Oxider (glödskal) från uppvärmningen som pressas in i ytan under slagen. När skalen lossnar lämnar de gropar eller ojämnheter.

2. Inre defekter (Måste oftast hittas med ultraljud, UT)

• Flakes (Vätefickor / Hydrogen Flakes)

• Smidda slagger / Inneslutningar (Elongated Inclusions)

• Kärnsprickor (Center Burst)

Återkoppling

Kallsprickor

Porer

Varmsprickor

Bindfel

Rotfel

Kallflytningar

Räkna upp minst 4 diskontinuiteter som kan uppträda i svetsskarvar

• Smältdike (Undercut): En skåra eller ränna i grundmaterialet precis längs med svetsens kant. Orsakas av för hög ström eller fel brännarvinkel.

• Ytporer (Surface porosity): Små runda gasbubblor som brutit igenom svetsytan. Beror oftast på fukt, smuts eller förlorat skyddsgasflöde.

• Råge (Excess weld metal): Svetsen är för tjock eller har för hög svetsråge. Skapar en skarp övergång (anvisning) mot grundmaterialet.

• Kallflytning (Lack of fusion): Svetsen har lagt sig ovanpå grundmaterialet eller en tidigare sträng utan att smälta samman ordentligt.

• Längsspricka (Longitudinal crack): En spricka som löper längs med svetsens riktning. Beror ofta på höga krympningsspänningar.

• Tvärspricka (Transverse crack): En spricka som klipper tvärs över svetssträngen. Orsakas ofta av för snabb avkylning eller fel tillsatsmaterial.

• Rotfel / Valv i rot (Root concavity / Lack of root fusion): Svetsens baksida (roten) har sjunkit in eller inte smält samman helt.

Du provar ett gjutgods enligt EN 1369 acceptanskrav LM5. Vilken är maximal längd för en godkänd isolerad linjär indikation?

18 mm

Vilka diskontinuiteter av följande är de allvarligaste?

a. Ytdiskontinuiteter.

b. Strax under ytan liggande diskontinuiteter.

a. Ytdiskontinuiteter.

Den vanligaste felmekanismen som kan hänföras till skarpa radier, notcher, bränndiken etc är:

(gäller driftsatta objekt)

a. Utmattningssprickor.

b. Kristallisation.

c. Krympning.

d. Avkolning.

a. Utmattningssprickor.