Biologi 2 - kapitel 24

Ge exempel på i vilka sammanhang det krävs samordning av funktioner i olika organ i en djurorganism.

Tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning, salt- och sockernivå.

Ge åtminstone ett exempel vardera på negativ respektive positiv återkoppling i människans hormonsystem.

Negativ: Blodsocker, ämnesomsättningens allmänna hastighet. Positiv: Barnafödande (tills barnet har kommit ut).

Vilka är de viktiga inresekretoriska körtlarna, och var kan det i övrigt bildas hormoner – ge några exempel!

(Tallkottkörteln), Hypofysen (även med hypothalamus), Sköldkörteln, bisköldkörtlarna, bukspottkörteln, binjurarna, könskörtlarna (testiklar resp. äggstockar). Även bl.a. bildning i magsäcken, njurarna, moderkakan.

Hur kommer det sig att ett visst hormon kan fungera på rätt ställe i kroppen?

Bara en del vävnader har de rätta receptorerna.

Var på eller i cellerna ger hormoner signal för att få cellen att arbeta på ett nytt sätt?

Antingen, när det gäller vattenlösliga hormoner, receptorer i cellmembranet, eller, när det gäller steroider, receptorer inne i cellen. Slutresultat genom ändrad enzymaktivering eller tillverkning av nya enzymer.

Nämn några sammanhang där det är extra viktigt att hormonerna fungerar för samordning.

Blodsockerhalt, menstruationscykeln, kalciumhalt, ämnesomsättningens allmänna hastighet.

Varför är hypofysen så mycket ”märkvärdigare” än andra hormonproducerande körtlar?

Den bildar dels flera direktverkande hormoner, dels hormoner som styr andra hormonproducerande körtlar.

Något annat i kroppen styr torts allt också hypofysen. Vad och hur då?

Hypothalamus, via speciella signalämnen.

Hur anses det att vår dygnsrytm styrs?

Tallkottkörtlen med hormonet melatonin. Stor produktion i mörker, låg mitt på dagen

Vilka funktioner i kroppen är det i första hand som styrs av hormoner från följande körtlar:

a.    Sköldkörteln

b.    Bisköldkörtlarna

c.    Binjurarnas märg,

d.    Binjurarnas bark

e.    Bukspottkörtelns ”cellöar”?

a.    Sköldkörteln

Ämnesomsättningens allmänna hastighet, även delvis kalciumomsättningen.

b.    Bisköldkörtlarna

Kalciumomsättning

c.    Binjurarnas märg,

”Snabb stress”, via adrenalin

d.    Binjurarnas bark

”Långsiktig stress”, via kortikosteroider

e.    Bukspottkörtelns ”cellöar”?

blodsockernivån

Vilken hormonproducerande körtel behöver jod?

Sköldkörteln.

Vilka två hormoner från bukspottkörteln samverkar för att hålla halten glukos i blodet på ungefär samma nivå hela tiden? Hur verkar de?

Insulin och glukagon. Insulin får glukos att gå in i kroppens celler, även att omvandlas till glykogen i levern och musklerna och till fett i fettceller. Glukagon får glykogen i levern att omvandlas till glukos och föras ut i blodet.

Om det ena av de ovan berörda hormonerna inte fungerar drabbas man av en ganska vanlig och ganska allvarlig sjukdom. Vilken är det, och hur yttrar den sig? Hur behandlas den?   

”Sockersjuka”, diabetes mellitus, främst den som kallas ”insulinberoende” eller ”typ 1”. Obehandlad: Stark törst, glukos i urinen, avmagring, trötthet, acetonluktande andedräkt. Leder till döden om den inte behandlas. Behandling: Först och främst injektion av insulin, även reglerad kost och motion, samt övervakning av blodsockernivån. Diabetes som inte direkt är insulinberoende, ”typ 2”, bryter ofta ut i mer mogen ålder, och kan i lindriga fall behandlas med bra kost och motion, och är något mer komplicerad att förklara.

Vad händer i kroppen vid kortvarig respektive långvarig stress?

Vid kortvarig stress utsöndras adrenalin och noradrenalin som ökar alarmberedskapen. DÅ ökar blodtryck och puls, och andningsvägarna vidgas - man är beredd att slåss eller fly. Samtidigt börjar bromshormoner bildas, så att kroppen kan återvända till normaltillståndet. Om stressen kvarstår (= långvarig stress), ökar aktiviteten i det parasympatiska systemet. Resultatet blir på sikt, att kroppen påverkas negativt – bl.a. försämras immunförsvaret och koncentrationsförmågan minskar.

Könshormonerna har ”dubbel” verkan i både män och kvinnor. Förklara.

Både att man kan bli förälder och s.k. sekundära könskaraktärer, dvs. ”kvinnliga former” resp. basröst och skägg

Beskriv hur menstruationscykeln fungerar.

Start: Hypofysen skickar ut FSH, follikelstimulerande hormon. En blåsa i äggcellen, en follikel, växer till. Det kvinnliga hormonet östrogen produceras. Då bildas mer FSH och även LH (luteiseringshormon). Då sker ägglossning. Follikeln ombildas till gulkropp. Sedan bildar gulkroppen även hormonet progesteron. Livmoderslemhinnan växer till. Östrogen och progesteron i kombination leder till stopp av produktionen av FSH och LH från hypofysen. Om det inte hamnar något befruktat ägg i livmodern så stoppas produktionen av progesteron, livmoderslemhinnan faller sönder och stöts ut: menstruation. När det inte bildas östrogen och progesteron startar hypofysen åter bildningen av FSH och LH, allt startar igen!

Varför sker varken ägglossning eller menstruation hos gravida kvinnor?

Kvinnan har höga halter av östrogen och progesteron, därför bildas inte FSH och LH i hypofysen.

Hur kan hormoner i p-piller gå in och stoppa ägglossningen?

P-piller innehåller östrogen och progesteron, som alltså påverkar hypofysen.

Förklara varför kastrering (att operera bort testiklarna) har så genomgripande effekter.

Hormonerna från testiklarna styr också utvecklingen av de hanliga s.k. sekundära könskaraktärerna.

Vad menas med anabola steroider och hur verkar de i kroppen?

De är ämnen som delvis liknar naturliga manliga könshormoner, men överbetonar musklernas tillväxt. Kanaliserar alltså aminosyror från proteiner i maten till uppbyggnad av större muskler. Annars förbränner vi överflödiga aminosyror, eller omvandlar dem till fett.

Hos både män och kvinnor bildas ”i huvudet” bland annat hormonerna FSH och LH. Vilken likhet i verkan mellan könen har de här hormonerna?

Stimulerar könskörtlarna till deras hormonproduktion och bildning/ frigörande av könsceller.

Ge exempel på någon sjukdom som kan drabba hormonsystemet, eventuell orsak, symptom och behandlingsmetod.

Struma innebär att sköldkörteln är förstorad, och beror på autoimmuna reaktioner eller jodbrist. Det kan antingen bero på överproduktion av sköldkörtelhormon (hypertyreos) eller för låg produktion (hypotyreos). Symptomen på hypertyreos är ökad ämnesomsättning som ger viktminskning, hög puls, svettningar och dålig sömn. Tillståndet behandlas med operation eller radioaktiv jod. Symptomen på hypotyreos är minskad ämnesomsättning och därför viktökning. Man blir frusen, trött, deprimerad och får koncentrationsproblem. Tillståndet behandlas med tyroxin i tabelttform.