Fråga → Svar

1. Vad är ett elcertifikat och varför infördes det?

Elcertifikat är ett system som infördes 2003 för att stödja produktionen av förnybar el. När elbolag säljer el måste de köpa elcertifikat för en viss andel av försäljningen. Syftet är att öka andelen förnybar energi genom att skapa en marknad där producenter av förnybar el kan sälja certifikat. Systemet avslutas 2035 och inga nya certifikat delas ut efter 2021.

2. Hur uppstår negativa elpriser och varför stoppas inte elproduktionen?

Negativa elpriser uppstår när utbudet av el är högre än efterfrågan, exempelvis på natten eller under hög produktion från vind- och vattenkraft. Produktionen stoppas inte eftersom det kan vara dyrt att stänga av och starta upp vissa kraftverk, särskilt kärnkraft och stora vattenkraftverk.

3. Vad är artificiell svängmassa i elnätet och varför används det?

Artificiell svängmassa är en stödtjänst som används för att stabilisera frekvensen i elnätet. Eftersom förnybar energi som vind- och solkraft har mindre svängmassa än exempelvis kärnkraft, kan batterier och annan teknik användas för att snabbt balansera nätets frekvens och hålla den nära 50 Hz.

4. Vad är syftet med att ha fyra elprisområden i Sverige?

Syftet är att hantera flaskhalsar i elnätet och säkerställa att elpriserna reflekterar tillgång och efterfrågan i olika delar av landet. SE1 och SE2 i norr har ett överskott på el och lägre priser, medan SE3 och SE4 (inklusive Skåne) har högre priser på grund av lägre produktion och högre efterfrågan.

5. Vad är gradtimmar och hur används de i energiberäkningar?

Gradtimmar är en beräkningsmetod som används för att uppskatta en byggnads värmebehov. De beräknas genom att multiplicera temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhustemperaturen med den tid som denna skillnad varar. Detta används för att dimensionera värmesystem och analysera energiförbrukning.

6. Hur fungerar en fjärrvärmeväxlare och vad gör den effektiv?

En fjärrvärmeväxlare består av många räfflade metallplattor där kallt och varmt vatten passerar genom separata kanaler i ett motströmsflöde. Detta maximerar värmeöverföringen och gör systemet effektivt. Det varma fjärrvärmevattnet värmer det kalla tappvarmvattnet innan det skickas ut i fastigheten.

7. Vad är SCOP-värdet för en värmepump och varför är det viktigt?

SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) är ett mått på en värmepumps genomsnittliga verkningsgrad under ett helt år. Det visar hur många kWh värme som produceras per kWh el som används. Ett högre SCOP-värde innebär bättre energieffektivitet.

8. Hur påverkas verkningsgraden för ett uppvärmningssystem (pellets, ved, värmepump) över året?

Verkningsgraden är högre under vintern när uppvärmningssystemet används konstant och effektivt. Under sommaren sjunker verkningsgraden, särskilt för ved- och pelletspannor, eftersom de då ofta arbetar på låg last, vilket ger större värmeförluster.

9. Vad är en stödtjänst gentemot elnätet och hur kan en fastighetsägare dra nytta av det?

Stödtjänster är funktioner som stabiliserar elnätet, exempelvis genom att batterier snabbt kan mata in eller ta upp el för att balansera frekvensen. Fastighetsägare kan dra nytta av stödtjänster genom att installera batterier och få ersättning för att bidra till nätstabilitet.

10. Hur fungerar en solfångare och vad är en risk vid överdimensionering?

En solfångare absorberar solvärme och överför den till en vätska (ofta vatten/glykol) som sedan värmer en ackumulatortank. En risk vid överdimensionering är att systemet producerar mer värme än som används under sommaren, vilket kan orsaka överhettning och skador på systemet.

11. Hur fungerar en ackumulatortank och varför används den i uppvärmningssystem?

En ackumulatortank är en isolerad tank som lagrar varmvatten från exempelvis en värmepump eller vedpanna. Den används för att jämna ut belastningen på värmesystemet, minska start/stopp-cykler och förbättra energieffektiviteten.

12. Vad är skillnaden mellan en luft-vattenvärmepump och en bergvärmepump?

En luft-vattenvärmepump hämtar värme från utomhusluften och fungerar bäst vid milda temperaturer. En bergvärmepump hämtar värme från djupare jordlager via en kollektorslang och har en stabilare verkningsgrad året runt, men kräver en dyrare installation.

13. Vad är skillnaden mellan elvärme och fjärrvärme ur ett verkningsgradsperspektiv?

Elvärme har en verkningsgrad på nära 100 % lokalt, men vid elproduktion i ett kraftverk uppstår stora förluster. Fjärrvärme, särskilt om den kommer från spillvärme eller kraftvärmeverk, kan ha en hög systemverkningsgrad eftersom den tar vara på restvärme.

14. Hur fungerar en värmepump och vilka faktorer påverkar dess verkningsgrad?

En värmepump fungerar genom att ett köldmedium absorberar värmeenergi från en lågtemperaturkälla (luft, jord, vatten), komprimeras för att höja temperaturen och sedan avger värme till fastighetens värmesystem. Verkningsgraden påverkas av utetemperaturen, dimensionering och systemets SCOP-värde.

15. Vad är verkningsgraden för solceller och varför är den relativt låg jämfört med andra energikällor?

Solcellers verkningsgrad ligger vanligtvis mellan 15–20 % eftersom de omvandlar endast en del av solens strålning till elektricitet. Förluster uppstår på grund av reflektion, värmeutveckling och begränsningar i halvledarmaterialens effektivitet.

16. Hur sätts elpriset på marknaden idag?

Elpriset sätts timme för timme via elbörsen Nord Pool. Sverige är uppdelat i fyra elprisområden (SE1–SE4), där priserna först bestäms inom varje område baserat på utbud och efterfrågan. Om det finns överföringskapacitet kan el handlas mellan områdena, vilket jämnar ut priserna. Svenska Kraftnät tar in intäkter från flaskhalsar och använder dem för att bygga ut elnätet.

17. Vad innebär ett smart elnät och vilka fördelar ger det en fastighetsägare?

Ett smart elnät använder digital teknik och energilagring (t.ex. batterier) för att jämna ut elförbrukningen och minska effekttoppar. För fastighetsägare innebär det:

• Lägre elpriser genom köp när elen är billig.

• Möjlighet att sälja el vid höga priser.

• Stabilare elnät och minskad risk för strömavbrott.

18. Hur fungerar en plattvärmeväxlare och varför är den effektiv?

En plattvärmeväxlare består av tunna, korrugerade metallplattor där varm och kall vätska strömmar i separata kanaler. Motströmsprincipen gör att värmeöverföringen blir mycket effektiv, vilket minskar energiförluster.

19. Vad är verkningsgraden för en solfångare och vad påverkar den?

Solfångare har en verkningsgrad på cirka 80 % för värmeproduktion. Verkningsgraden påverkas av:

• Solinstrålning

• Temperaturdifferens

• Rörförluster

• Ackumulering i tank

20. Vad är skillnaden mellan en solfångare och en solcell?

• Solfångare omvandlar solens energi till värme (för varmvatten eller uppvärmning).

• Solceller omvandlar solenergin direkt till elektricitet.

21. Vilka är de fyra grundläggande energitjänsterna?

1. Ljus

2. Kraft (mekanisk energi)

3. Värme

4. Kyla

22. Hur kan samhället använda avfall för att bidra till energiförsörjningen?

• Matavfall → Biogasproduktion

• Brännbart restavfall → Fjärrvärme och el

• Spillvärme från avloppsvatten → Värmeväxlare

23. Vad innebär frekvenshållning i elnätet och varför är det viktigt?

Frekvenshållning innebär att elproduktionen måste anpassas så att elnätets frekvens hålls nära 50 Hz. Om frekvensen varierar för mycket kan det orsaka störningar och skador på elnätet. Stödtjänster som batterier och svängmassa hjälper till att stabilisera frekvensen.

24. Vad är skillnaden mellan ett direktverkande elsystem och ett vattenburet elsystem?

• Direktverkande elsystem: Värmen produceras direkt i elementen. Hög verkningsgrad lokalt men ineffektivt ur ett systemperspektiv.

• Vattenburet elsystem: Använder varmvatten som distribueras genom rör och radiatorer. Effektivare vid anslutning till fjärrvärme eller värmepump.

25. Vad är syftet med en ackumulatortank i en värmepumpsanläggning?

Ackumulatortanken lagrar värme för att:

• Jämna ut effekttoppar och minska start/stopp-cykler.

• Förbättra verkningsgraden genom att hålla en stabil temperatur.

• Öka livslängden på värmepumpen.

26. Vad är värmefaktor (COP) för en värmepump?

COP (Coefficient of Performance) anger hur många kWh värme som produceras per kWh el som används. Exempel:

• En COP på 4,0 betyder att värmepumpen ger 4 kWh värme per 1 kWh el.

27. Hur fungerar fjärrvärme och vilka energikällor används?

Fjärrvärme fungerar genom att uppvärmt vatten produceras i ett fjärrvärmeverk och distribueras via ett rörnät. Vanliga energikällor:

• Spillvärme från industri

• Förbränning av avfall

• Biobränsle

28. Vad är ett kraftvärmeverk och hur skiljer det sig från ett vanligt värmeverk?

• Kraftvärmeverk producerar både el och värme genom förbränning av bränsle.

• Vanliga värmeverk producerar endast värme.

Fördel: Kraftvärmeverk har högre totalverkningsgrad (över 90 %) eftersom spillvärme från elproduktionen används för fjärrvärme.

29. Vad är skillnaden mellan verkningsgrad och effektfaktor?

• Verkningsgrad: Hur stor andel av den tillförda energin som blir nyttig energi.

• Effektfaktor (COP eller SCOP): Förhållandet mellan utvunnen och tillförd energi över en viss period.

30. Vilka faktorer påverkar en byggnads energibehov?

1. Utomhustemperatur

2. Isolering

3. Ventilation

4. Inomhustemperatur

5. Energieffektivitet i uppvärmningssystemet

31. Hur fungerar en batterilagringslösning i ett fastighetssystem och vilka är fördelarna?

En batterilagringslösning lagrar el när priserna är låga och används när elpriserna är höga. Fördelar:

• Minskade elkostnader genom att köpa el vid lågpris och använda vid högpris.

• Ökad självförsörjning om fastigheten har solceller.

• Kan användas för att sälja stödtjänster till elnätet.

32. Vad är en elpatron och hur används den i uppvärmningssystem?

En elpatron är en elektrisk värmare som installeras i ackumulatortankar eller värmesystem för att ge extra värme. Används som backup vid låg effekt från primära värmekällor som värmepumpar.

33. Vad är den största energiförlusten vid elproduktion i fossileldade kraftverk?

Den största energiförlusten sker genom spillvärme som förloras vid elproduktion (värme släpps ut i kylvatten eller atmosfären). Verkningsgraden i fossila kraftverk är oftast 30–45 %.

34. Vad innebär verkningsgrad för en uppvärmningslösning och varför är det viktigt?

Verkningsgraden visar hur stor del av den tillförda energin som blir användbar energi. Högre verkningsgrad innebär:

• Lägre energiförbrukning.

• Lägre driftkostnader.

• Minskad miljöpåverkan.

35. Vad är en hybridvärmepump och när är det en bra lösning?

En hybridvärmepump kombinerar luft/vattenvärmepump med en annan värmekälla (t.ex. elpanna eller fjärrvärme). Bra lösning i kalla klimat där värmepumpens verkningsgrad sjunker vid låga temperaturer.

36. Vilka är för- och nackdelarna med direktverkande el som uppvärmning?

✅ Fördelar:

• Låga installationskostnader.

• Enkelt att styra individuella rumstemperaturer.

❌ Nackdelar:

• Hög energikostnad på grund av ineffektivitet i elproduktionen.

• Känsligt för elprishöjningar.

37. Vad är en bergvärmepumps SCOP och hur påverkar den driftkostnaderna?

SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) för en bergvärmepump ligger ofta mellan 4,0–5,0.
Effekt: Ju högre SCOP, desto mer värme per kWh el, vilket ger lägre driftkostnader.

38. Hur påverkas en fastighets energianvändning av byggnadens isoleringsstandard?

Bättre isolering minskar värmeförluster, vilket:

• Minskar uppvärmningskostnaderna.

• Ökar komforten genom jämnare inomhustemperatur.

39. Vad innebär effektbalans i elnätet och varför är det kritiskt?

Effektbalans betyder att produktion och förbrukning av el måste vara lika stora i realtid. Om balansen rubbas kan elavbrott eller nätinstabilitet uppstå.

40. Hur kan energieffektivisering sänka en byggnads energikostnader?

Genom:

• Bättre isolering och fönster.

• Effektiv ventilation (FTX-system).

• Tidsstyrd uppvärmning.

• LED-belysning och energisnåla apparater.

41. Vad är ett FTX-system och hur fungerar det?

Ett FTX-system (Från- och tilluft med värmeåtervinning) återvinner upp till 85 % av värmen i ventilationsluften och återför den till fastigheten. Det minskar uppvärmningsbehovet och ger bättre inomhusklimat.

42. Hur påverkar luftfuktighet inomhusmiljön och vad är ett optimalt intervall?

• För torr luft (<30 % RF): Irritation i luftvägar och torra slemhinnor.

• För fuktig luft (>70 % RF): Risk för mögel och dålig luftkvalitet.

• Optimalt intervall: 30–60 % relativ fuktighet (RF).

43. Vad är skillnaden mellan ett lågtemperatursystem och ett högtemperatursystem i uppvärmning?

• Lågtemperatursystem (30–50°C): Effektivt med värmepumpar, t.ex. golvvärme och moderna radiatorer.

• Högtemperatursystem (60–90°C): Kräver fjärrvärme, elpannor eller oljepannor.

44. Hur påverkar en värmeväxlares verkningsgrad en byggnads energibehov?

Högre verkningsgrad i en värmeväxlare minskar behovet av tillförd energi genom bättre värmeåtervinning, vilket sänker energikostnaderna.

45. Vad är den största energiförlusten i ett fjärrvärmesystem?

De största energiförlusterna sker genom värmeförluster i rörledningarna mellan värmeverket och fastigheterna.

46. Vad är syftet med energimärkning på byggnader?

Energimärkning ger information om en byggnads energiprestanda, vilket hjälper fastighetsägare och hyresgäster att förstå energikostnader och energieffektivitet.

47. Vad är skillnaden mellan primärenergi och slutlig energi?

• Primärenergi: Den totala energi som behövs för att producera och leverera en viss mängd el eller värme.

• Slutlig energi: Den energi som faktiskt används i byggnaden.

48. Hur fungerar en nuvärdeskalkyl vid energieffektiviseringsprojekt?

En nuvärdeskalkyl jämför kostnaden för en investering med de framtida besparingarna. Om nettonuvärdet är positivt är investeringen lönsam.

49. Vad innebär en byggnads temperaturgräns (Tg)?

Temperaturgränsen (Tg) är den utomhustemperatur under vilken byggnaden behöver värme. Den beror på byggnadens isolering och interna värmetillskott.

50. Vad betyder "spillvärme" och hur kan den användas?

Spillvärme är värme som annars går förlorad, t.ex. från industriprocesser. Den kan återvinnas i fjärrvärmesystem eller användas i värmepumpar för uppvärmning av byggnader.