Den konstitutionella rätten juridik år1

Vokabulärkort täckande begrepp, organ och principer inom svenska konstitutionella rätten baserat på anteckningarna.

Alla medborgare som uppfyller kraven för rösträtt får rösta, oavsett exempelvis kön eller samhällsklass.

Allmän rösträtt

Varje röst har samma värde. En persons röst ska väga lika mycket som en annan persons.

Lika rösträtt

Medborgarna fattar själva beslut i en fråga, till exempel genom folkomröstning.

Direkt demokrati

Medborgarna väljer representanter, exempelvis riksdagsledamöter, som fattar beslut åt dem.

Representativ demokrati

Principen om att all offentlig makt utgår från folket, vilket innebär att folket bestämmer ytterst genom demokratiska val.

Folksuveränitetsprincipen

Makten att besluta om lagar, vilken i Sverige främst innehas av riksdagen.

Lagstiftande makt

Makten att genomföra och verkställa politiska beslut och lagar, vilken leds av regeringen.

Verkställande makt

Domstolarnas uppgift att döma i mål och avgöra rättsliga tvister.

Dömande makt

Innebär att den offentliga makten delas mellan olika organ, så att inte all makt finns hos samma person eller institution.

Maktdelning

Principen att regeringen måste ha riksdagens stöd eller åtminstone tolereras av riksdagen för att kunna styra.

Parlamentarism

Sveriges statschef är kungen, vars roll främst är representativ och ceremoniell.

Statschef

Statsministern, som leder regeringen.

Regeringschef

Sveriges folkvalda parlament som beslutar om lagar och statens budget samt kontrollerar regeringen.

Riksdagen

Leder landet och styr riket, genomför riksdagens beslut och lämnar bland annat lagförslag till riksdagen.

Regeringen

Leder riksdagens arbete och har bland annat en viktig roll när en ny statsminister ska utses.

Riksdagens talman

En medlem av regeringen som ansvarar för ett eller flera politiska områden.

Minister / statsråd

Ett lagförslag från regeringen till riksdagen.

Proposition

Ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter.

Motion

Grupper inom riksdagen som arbetar med olika områden och förbereder ärenden innan riksdagen fattar beslut.

Riksdagsutskott

Utskottets förslag till hur riksdagen bör besluta i ett ärende.

Utskottsbetänkande

Ordningen för regler: Grundlag → Riksdagsordningen → Lag → Förordning → Föreskrift. En lägre regel får inte strida mot en högre.

Normhierarkin

Sveriges viktigaste lagar som bestämmer hur landet ska styras och skyddar grundläggande rättigheter.

Grundlag

Grundlag som bestämmer hur Sverige styrs och innehåller regler om demokrati, riksdag, regering och grundläggande fri- och rättigheter.

Regeringsformen (RF)

Grundlag som bestämmer vem som kan ärva tronen och bli Sveriges statschef.

Successionsordningen (SO)

Grundlag som skyddar tryckfriheten och innehåller regler om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen.

Tryckfrihetsförordningen (TF)

Grundlag som skyddar yttrandefriheten i exempelvis radio, tv och vissa andra medier.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

Område som måste regleras genom lag beslutad av riksdagen, där regeringen inte själv kan bestämma reglerna.

Lagområdet

Innebär att regeringen i vissa fall kan bestämma regler genom förordningar om en fråga inte måste regleras genom lag.

Regeringens restkompetens

Principen att myndigheter och andra offentliga organ måste ha stöd i lagen för sina beslut och åtgärder.

Legalitetsprincipen

Att en ny regel får gälla för något som hände innan regeln började gälla; särskilt begränsad inom straffrätten.

Retroaktivitet

Att ett beslut eller en dom har blivit slutgiltig och normalt inte längre kan överklagas.

Laga kraft

En handling som finns hos en myndighet och uppfyller kraven för att vara allmän.

Allmän handling

En allmän handling som inte omfattas av sekretess och därför kan lämnas ut.

Offentlig handling

Rätten för allmänheten att ta del av allmänna handlingar, med vissa sekretessundantag.

Handlingsoffentlighet

Huvudregeln att domstolsförhandlingar är öppna för allmänheten.

Förhandlingsoffentlighet

Innebär att allmänheten ska kunna få insyn i myndigheternas verksamhet genom handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet.

Offentlighetsprincipen

Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. De behandlar framför allt brottmål och tvistemål.

Allmänna domstolar

Förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. De behandlar framför allt mål om förhållandet mellan enskilda och myndigheter.

Förvaltningsdomstolar

En domare i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.

Justitieråd

Organ som granskar bland annat lagförslag och undersöker om de stämmer överens med grundlagarna och rättssystemet.

Lagrådet

Leder förundersökningar i vissa brott, beslutar om åtal och företräder staten i brottmål.

Åklagare

Ansvarar för lokala frågor som grundskola, äldreomsorg, socialtjänst, vatten och avfall.

Kommun

Ansvarar framför allt för hälso- och sjukvård samt regional kollektivtrafik och regional utveckling.

Region

Riksdagens möjlighet att granska och kontrollera regeringen och den offentliga verksamheten.

Kontrollmakten

Riksdagsutskott som granskar regeringens arbete och ministrarnas tjänsteutövning.

KU (Konstitutionsutskottet)

Kontrollerar att myndigheter och tjänstemän följer lagar och regler samt behandlar människor korrekt.

JO (Justitieombudsmannen)

Granskar hur staten använder sina pengar och hur statlig verksamhet fungerar.

Riksrevisionen

Omröstning i riksdagen om att den inte längre har förtroende för ett statsråd eller statsministern.

Misstroendeförklaring

Beskriv riksdagens lagstiftningsförfarande från lagförslag till verkställande.

Lagförslag > behandling i utskott > utskottsbetänkande > debatt > riksdagsbeslut > lagen utfärdas/publiceras > lagen träder i kraft > lagen verkställs/tillämpas.

Vad är skillnaden mellan en proposition och en motion?

En proposition är ett förslag från regeringen. En motion är ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter.

Vad reglerar Successionsordningen?

Den reglerar tronföljden, alltså vem som kan ärva tronen och bli Sveriges statschef.

Vad reglerar Regeringsformen?

Hur Sverige styrs, bland annat regler om folkstyret, riksdagen, regeringen, statschefen, domstolar, kommuner och grundläggande fri- och rättigheter.

Vad reglerar Tryckfrihetsförordningen?

Den skyddar tryckfriheten och innehåller bland annat regler om offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar.

Vad är offentlighetsprincipens två delar?

Handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet.