Fysiologi #3

Kroppens 2 signalsystem

• Nervsystem; specifikt & signalerar till målcell

• Hormoner; sprids i hela kroppen och kan påverka många system samtidigt

3 hormontyper

• Steroidhormoner

• Aminosyrederivat (1 omlagrad aa)

• Peptidhormoner (flera aa)

Steroidhormoner

Hydrofoba. Kan diffundera direkt över cellmembranet, reseptor insidan av membranet.

Ex; östrogen & testosteron - påverkar DNA-replikation

Aminosyrederivat

Hydrofil, bildas från aa. Nästan alltid namn s slutar -in, ex adrenalin. Kräver reseptor inbäddad i cellmembranet

Peptidhormoner

Hydrofil, olgipeptider (kedja aa), ex Insulin

Receptorproteiner

När hormon binder till receptor ändras receptorn form & signalen startar. Tar emot hormon s.a. processer kan starta

Olika typer av signaler

• Aktiverar/inaktiverar enzym

• Genreglering/genaktivering

• Öppna/stänga jonkanaler

• Stimulera utsöndring

• Stimulera celldelning

Typer av processer som hormon påverkar

• Tillväxt

• Fortplantning

• Ämnesomsättning

• Homeostas

• Salt-& vattenbalans

Exokrina kötlar

Släpper ut vätska utanför kroppen

Endokrina kötlar

Släpper ut framförallt hormoner inne i kroppen

Hypofysen

Pytteliten “pung” långt inne i hjärnan

• Sammankoppling mellan nerv- & hormonsystem

• Tillverkar hormoner som styr:

  • Ämnesomsättning - hormoner styr hormontillverkning i sköldkörteln

  • Tillväxt - framförallt benvävnad

  • Fortplantning - framförallt follikelstimulerande (FSH) + leuteniserande (LH)

Binjurarna

Tillverkar adrenalin & noradrenalin; stresshormon som startar “fight or flight”

Sockerreglering i kroppen

1. Insulin (hormon), sänker blodsockret

   • Stimulerar muskler och fettvävnad att ta upp glukos ur blodet

   • Stimulerar levern g.a. omvandla glukos → glykogen

   • Förhindrar glykoneogenes (del av den anabola ämnesomsättningen, dvs aa → glukos)

2. Glukagon (hormon), höjer blodsockret

   • Verkar motsatt insulin: stimulerar nedbrytning av glykogen → glukos

   • Stimulerar glykoneogenes

Tillverkning av glykagon & insulin

I bukspottskörteln; langerhandska öar

Landgerhandska öar

α-celler: tillverkar glukagon
β-celler: tillverkar insulin

Systemet för insulin⇌glukagon

ADH

Hormon. Börjar produceras när saltbalansen är “fel”. Saltmängden för hög = över 0,9%. Ger törst och påverkar njurarna

1. ADH binder t receptor

2. Receptorn påverkar sekundär budbärare

3. Sekundär budbärare set t.a. vesiklar m akvaporin börjar bildas

4. Akvaporiner g.a. met vatten k transporteras tillbaka i blodet

Immunförsvaret skyddar mot….

• Virus

• Bakterier

• Svamp

• En- & flercelliga parasiter

Första försvarsnivån

Bariärer

• Huden - många lager hudceller s.g. den svårgenomtränglig

• Slemhinnor m cilier - finns i andningsvägarna, “viftar” bort smuts & bakterier

• Magsäcken m magsaft - Lågt pH + pepsin bryter ner patogener (sjukdomsalstrande partiklar)

Lysosym

Enzym som sönderdelar patogener. Finns i bla tårvätska

Andra försvarsnivån

Ickespecifika vita blodkroppar
Monocyter & makrofager

• Monocyter lagras i mjälten och tar sig till innflamerad vävnad och omvandlas till makrofager

• Makrofager k känna igen & äta upp patogener m fagocytos

Fagocytos

cellätning

Granulocyter

Innehåller “korn” m nedbrytande enzym

3 varianter:

• Neutrofila - fagocyterar bakterier & svampar

• Eosinofila - angriper flercelliga patogener

• Basofila - utsöndrar signalämnen s påverkar inflammation; histamin & heparin

Histamin

Vidgar blodkärl

Heparin

Anti-kuagulerande ämne, minska risk för blodproppar

Nk-celler

Natural killer, dödar kroppsceller som smittats av virus elr cancerceller

Inflammation

• Histamin börjar utsöndras av skadade celler → ökat blodflöde => vita blodkroppar lockas dit

• V inflammation k var uppstå => döda vita blodkroppar, mer specifikt döda Granulocyter

• Inflammation spridd hela kroppen; feber

Feber

Kroppstemp höjs → bakterier & virus förökar långsammare

Mastceller

• Vita blodkroppar s finns specifikt i bindväv & slemhinnor

• Släppet ut histamin & heparin

• Ansvariga för allergiska reaktioner

Dendritisk cell

Presenterar nedbruten patogen f. T-celler → aktiverar d specifika immunförsvaret

specifika immunförsvaret

Förvärvade immunförsvaret

T-celler & B-celler
T-hjälparceller: aktiverar B-celler
T-mördarceller: dödar virusinfekterade celler
B-celler: producerar antikroppar & bildar minnescelles

Antikropp

• Protein

• Binder. tantigen & fungerar som “flagga”

• Imunoglubuliner

• 1 typ antikropp per antigen

Antigen

Del patogen s.k. kännas igen av antikropp

T-celler

• Mognar i tymus (endokrin körtel)

• Mognadsprocessen innebär att T-cellen presenteras för alla kroppsegna proteiner

• Mogen T-cell s stöter på annat protein ska reagera

• Process ur funktion; k. få autoimmuna sjukdommar => immunförsvaret attackerar kroppen

T-mördarcell

• Dödar virusinfekterade celler

• Proteiner bryts ner & byggs upp hela tiden i celler i kroppen. När protein bryts ner presenteras delar på membranprotein för T-mördarcellen på membranproteiner MHC klass I

• T-mördarcellen partuellerar & undersöker proteindelar p. MCH klass I

T-mördarcellens “patrull”

1. T-mördarcellen “dockar” till MHC klass I

2. Protein som presenteras är främmande

3. T-mördarcell aktiveras

4. T-mördarcell skickar signaler t kroppscell om självmord

T-mördarcell x B-cell

B-cell = B-lymfocyt

1. Makrofag & B-lymfocyt m rätt antikropp fagocyterar bakterier

2. Icke kroppseget protein presenteras p. MCH kl. II & T-hjälparcell binder t. makrofag

3. T-hjälparcell aktiveras & lossnar

4. Aktiverad T-hjälparcell binder t. MHC kl. II på rätt B-cell och aktiverar denna

5. Aktiverad B-cell ökar kraftigt i antal f.a. förhindra spridning av patogen

Andra typer av rörelseorgan

Hos encelliga organismer

• Flagell

• Aktinfillament

3 typer av muskler

• Glatt muskulatur

• Hjärtmuskulatur

• Skelettmuskulatur (tvärstrimig muskulatur)

Skelettmusklerna - anatomin

Indelade i “buntar” i 3 storleksnivåer där den minska är rena cell-muskel-fibrer

Muskelfibrers funktion

• Avslappnad: Aktin & myosin befinner sig långt ifrån varandra

• Spänns: Aktin & myosin vandrar på varandra f.a. dra ihop muskeln

• Spänd: Aktin & myosin befinner sig så nära varandra som möjligt

2 typer av muskelarbete

• Dynamiskt: omväxlande spända och avslappnade

• Statiskt: ihållande spänt läga

Röda muskelfibrer

• Aerob förbränning

• Långsamma men uthållig

• Många mitokondrier

Vita muskelfibrer

• Anaerob förbränning

• Snabba men inte uthålliga

• Få mitokondrier