Seminarium 2: Omvårdnad som ämne

Fråga 1. Beskriv den naturalistiska människosynen (3)

• Människan är ett objekt som kan beskrivas och förklaras.

• Människans handlade sker utanför deras kontroll, utan beror på något okontrollerbart såsom drifter eller yttre förhållanden.

• Människan är en organism som reagerar på yttre och inre stimuli på ett relativt förutsägbart sätt.

Fråga 1. Beskriv den humanistiska människosynen (3)

• Människan är universums centrum.

• Människan kan förändra sin värld med sitt förnuft (förmågan att tänka, analysera, dra slutsatser och fatta beslut).

• Människan är en helhet, ett unikt och outbytbart subjekt.

Fråga 1. Vad är positivt och negativt med en naturalistisk respektive humanistisk människosyn i vården? Vilka två begrepp går att relatera till respektive människosyn?

• Naturalistisk människosyn: Fördelarna är att vårdgivaren bestämmer vad vården skall fokusera på och behöver inte ta hänsyn till patientens perspektiv, vilket sparar tid och pengar, samt kortar köer. Nackdelarna är att patienten riskerar ätt försättas i ett vårdlidande då de emotionella behoven förbises. Vårdgivarens bild av hälsa behöver inte stämma överens med patientens.

• Humanistisk människosyn: fördelarna är att vården blir mer personcentrerad där patientens resurser tas tillvara på och önskemål beaktas.

• Naturalistisk människan går att koppla till paternalism och humanistisk människosyn till autonomi. Nackdelarna är att självbestämmande kan bli för övermäktigt för somliga patienter samt att vissa patienter inte är mogna nog eller har kognitiv förmåga nog att fatta svåra beslut.

Fråga 2. Beskriv utgångspunkter för att omvårdnad skall kunna ske på personnivå och omvårdnadshandlingar som kan användas utifrån dessa utgångspunkter (4)

Patientberättelsen:

• Utgångspunkt: Ta inte bara upp en medicinsk ananes, utan också patientens beskrivning av sin hälsa och sig själv.

• Omvårdnadshandling: Under det första mötet bör sjuksköterskan visa ett genuint intresse för vem patienten är, lyssna utan att avbryta, för att lära sig om patientens känslor, egenskaper, förväntningar, behov, erfarenheter, resurser, vilket stärker patientens self efficacy.

Partnerskapet:

• Utgångspunkt: Patient, närstående och vårdgivare är jämbördiga parter som samarbetar för att uppnå ett gemensamt mål.

• Omvårdnadshandling: Eftersom patienten ofta befinner sig i ett underläge vad gäller medicinsk och organisatorisk kunskap så kan det vara svårt att få igång ett jämbördigt partnerskap. Sjuksköterskan måste aktivt försöka lära känna patienten och hitta en god balans i att vara personlig, men aldrig privat.

Dokumentation:

• Utgångspunkt: Dokumentationen skapar en transparens och ökar patientens delaktighet.

• Omvårdnadshandling: Dokumentera vad som diskuterats samt kartlägg resurser och mål om vårdens fortsatta riktning.

Fråga 2: Hur betraktas människan i ett personcentrerat synsätt (3).

Människan är kapabel och unik. Människan har olika resurser och erfarenheter som bör nyttjas i vårdens utformande. Människan är ingen mottagare av vård, utan medskapare.

Fråga 2: Reflektera över och ge exempel på en omvårdnadshandling utifrån en vårdsituation, och vilken betydelse handlingen kan ha i vårdandet. Utgå från fallet med Pedro som blir inlagd för psykos.

Sjuksköterskans omvårdnadshandling var att ta Pedros patientberättelse. Hon visade intresse för Pedros historia, lyssnade, frågade och lärade sig vem Pedro är, om hans erfarenheter, resurser och behov samt nyttjade dessa i utformandet av en vårdplan. Detta föreföll ha en lugnande effekt på Pedro. Efter tillfället för upptagningen av patientberättelsen började Pedro vända sig till sjuksköterskan vid behov av hjälp, vilket kan tyda på att ett partnerskap börjat gro. Att hans önskemål om ex. konst och medicin togs i beaktande blev troligen bekräftande för honom samt gav en känsla av kontroll i en sårbar situation

Fråga 3. Beskriv de grundläggande etiska begreppen för att ringa in människan som en person och exemplifiera hur dessa begrepp kan ta sig i uttryck i vårdandet.

Värdighet:

• Beskrivning: Grundtanken kring värdighet är att vi sätter upp gränser för vad vi får lov att göra mot varandra samt att vi bör behandla människor likvärdigt då alla har ett högt människovärde.

• Exempel: Som sjuksköterska skall man sträva efter att behandla patienten så att hen upplever att hen får vara den som hen är och får behålla det värde hen har. Inte pusha patienterna till att ex. uttrycka sorg när de inte är den typen av person.

Integritet:

• Beskrivning: Känslan för integritet varierar mellan människor och innefattar den fysiska integriteten som är kopplat till ingrepp på den fysiska kroppen, rumslig integritet som handlar om hur vi förhåller oss till varandra och den fysiska miljön, samt informationsrelaterad integritet som handlar om hur vi behandlar potentiellt känslig information om patienten.

• Exempel: Det är viktigt att respektera vart gränsen för en patientents integritet går. När en patient släpper på sin integritet är det samtidigt viktigt att sjuksköterksan visar att det var värt det, att patienten känner sig förstådd, respekterad och bemött.

Autonomi:

• Beskrivning: Att patienten får fatta beslut och handlar på ett sätt som realiserar dennes egna önskningar och värderingar.

• Exempel: Antingen låter man patienten få fatta helt egna beslut om vården, eller så har man ett delat beslutsfattande där sjuksköterskans kompetens om medicin och patientens kompetens om sig själv sammanstrålas till ett gemensamt tillvägagångssätt.

Sårbarhet:

• Beskrivning: Sårbarhet är en mänsklig grundförutsättning vi inte kan komma undan då alla någon gång kommer bli sjuka och vara i behov av omsorg.

• Exempel: Som sjuksköterska behöver vi vara uppmärksamma på patientens sårbarhet och huruvida patienten har erkänt den eller inte. Vi kan inte pusha någon till att bli sårbara.

Fråga 4. Beskriv och reflektera över patienten som jämbördig partner

Beskrivning: Partnerskapet mellan patient, närstående och vårdgivare innebär att samtliga parter ses som jämbördiga och samarbetar. Ett sådant partnerskap uppnås endast om patienten har möjlighet att medverka och påverka sin egen vård. Omvänd professionalism som innebär att patienten är expert på sig själv, sin kropp och sin hälsa, medan vårdpersonalen har sina kompetenser.

Reflektion: Att bli jämbördiga parnters är inte lätt. Sjuksköterksan har kompetensen inom medicin och sjukhusets organisation samt är i en professionell roll med titel och vårdkläder. Patienten är där som en väldigt sårbar version av sig själv. Jämbördigheten behöver inte grundas i att alla har samma roll, utan att alla får vara med och påverka, vilket grundas i att sjuksköterskan bjuder in patienten till att få uttrycka sin vilja

Fråga 5: Beskriv vad hälsans bestämningsfaktorer innebär när det gäller sociala och ekonomiska faktorer samt livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer.

• Sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer: De förutsättningar man föds, växer upp, lever, arbetar, utbildar sig och åldras i. De sociala och ekonomiska förutsättningarna påverkar hälsan genom hela livet där de med lägre socioekonomisk status löper större risk att utveckla allvarlig sjukdom, lida av stress eller dö för tidigt jämfört med de med hög socioekonomisk status.

• Livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer: De klassificerade livsstilsfaktorerna är kost, fysisk aktivitet, droger och riskfyllt beteende.

Fråga 5. Vad betyder hälsans bestämningsfaktorer?

De faktorer som påverkar människors möjligheter att uppnå och bibehålla hälsa

Fråga 5: Reflektera över två utav de klassificerade livsstilsfaktorerna och hur dessa två samverkar sinsemellan

• Kost: Mat är idag mer än näringsintag. Vi äter inte bara för att stilla hungern, utanför för att det är gott, minskar stress och är socialt. Man kan bli beroende av mat och ett för stort näringsintag kan leda till fetma eller övervikt. Fetma ökar risken för ohälsa, såsom diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, stroke och cancer.

• Fysisk aktivitet: Vi rör oss för lite, trots den fysiska aktivitets hälsofrämjande effekter. Det förbättrar sömnkvaliteten och gör att vi mår bättre samt är mer stresståliga.

• Reflektion: Både kombinationerna för mycket mat och för lite träning samt för lite mat och för mycket träning är ohälsosamma längden. Jag tror att kroppsfixering och matmissbruk för att dämpa ångest grunden till både fetma och ätstörning. Vi behöver alla hitta tillbaka till en mer avslappnad relation till kost och fysisk aktivitet, gå tillbaka till att lyssna på kroppens hungerkänslor och låta rörelse bli en naturlig del av vår vardag.

Fråga 6. Beskriv de tre interagerande delar som vårdklimatet består av samt reflektera över en av dessa tre delar när det gäller möjligheter och utmaningar att stödja patienten i dess vårdmiljö

Den fysiska miljön:

• Beskrivning: Uttrycker om vården värdesätts eller ej genom placering och standard. Kan hjälpa eller stjälpa förutsättningarna för socialt samspel eller avskildhet.

• Reflektion: Möjligheterna är att miljön kan främja ett personcentrering genom att vara anpassad efter patientens personlighet samt bidra till en känsla av hemtevlighet, tydlighet och trygghet genom hur använder ljus, ljud, konst, visuellt stöd osv. Utmaningarna är att det oftast finns lite som den individuella sjuksköterskan kan göra med förutsättningarna vad gäller lokalisation, arkitektur, placering av medicinsk utrustning, möjlighet till att arbeta efter sekretess i flerrumssalar osv. Små förändringar kan dock göra stor skillnad. Som sjuksköterska finns det några saker vi kan göra för att kompensera för miljöns brister, exempelvis se till att det är tillräckligt ljust, ljuddämpat, att inredningen är estetiskt tilltalande och främjar en känsla av trygghet och tillgänglighet.

Människors görande och varande: Handlar om att få patienter att känna sig välkomnade och sedda av personalen samt att personalen utstrålar en vilja att tjäna, dvs. göra något extra för patientens trivsel.

Värdegrund: Frånvaro eller närvaro av en definierad värdegrund för vårdmiljön är också centralt för vårdklimatet. Värdegrunden, såsom syftet med en vårdplats måste vara väl definierad så att personalen jobbar mot samma mål och patienterna upplever en trygghet, förutsägbarhet och samstämmighet.

Fråga 7. Beskriv vad begreppet intersektionella maktordningar innefattar. Reflektera över språkets betydelse för normativa stereotyper utifrån egna konkreta erfarenheter eller utifrån exempel som ges i kurslitteraturen över omvårdnad

• Intersektionella maktordningar beskriver hur samhällets olika maktstrukturer – som kön, etnicitet, klass, ålder, funktionalitet och sexuell läggning – samverkar och flätas samman istället för att fungera isolerat. En person har aldrig enbart sitt kön eller etnicitet, utan ens maktordningar samverkar och skapar en unik livssituation av privilegium och diskriminering.

  • Reflektion: När man talar med personer med intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning eller kognitiv svikt kan språkbruket vara lite av ett minfält. Ibland behöver språket anpassas för att personen skall kunna ta till sig informationen. Det kan handla om att man talar långsamt med kortare meningar, använder enklare ord eller förstärker med visuellt stöd. Samtidigt gör detta att en normativ stereotyp upprätthålls genom att personen får mindre information än en person med typisk intellektuell, kognitiv eller språklig förmåga skulle fått, vilket gör att personen lär sig mindre, vilket i sin tur blir till en självuppfyllande profetia om att de kan mindre eller förstår mindre. Samtidigt kan ett mer typiskt taltempo och språkbruk överskrida deras processhastighet, vilket gör att vårdgivaren förstärker den redan stora maktobalansen i att vårdgivaren sitter på all kunskap och inte förmedlar denna på ett tillgängligt vis för sin patient

Fråga 8. Beskriv vad det teoretiska perspektivet närhetsetik innebär i en vårdsituation. Reflektera över det etiska krav som uppstår i mötet med den andre.

Beskrivning: Närhetsetik är ett etiskt perspektiv som handlar om hur det i mötet med en patient uppstår ett etiskt krav som man måste förhålla sig till. Sjuksköterskan bör vara uppmärksam och behandla patienten som ett subjekt samt svara an på det etiska krav hen uppfattar i situationen. Vad det kravet innebär är unikt för varje situation. Det är viktigt att sjuksköterskan inte använder sig av patienten som ett objekt att kunna utöva vårdande på, utan är känslig för vart gränsen går för när hen kan och ska vårda.

Reflektion: Närhetsetik kräver att sjuksköterskan lossar garden och kliver ur sin yrkesroll och vågar beröras för att förstå situationens etiska krav. Utmaningen här är att många, täta och tunga patientmöten riskerar att leda till empatiutmattning, vilket försämrar förutsättningarna att räcka till. Man måste vara medveten om sina begränsningar och ta hjälp av kollegor för att säkerställa att patienten ändå får ett värdigt och närvarande bemötande, oavsett ens dagsform.

Fråga 9: Beskriv vårdrelationens asymmetriska ansvar och beroende, och vad detta innebär i förhållande till sårbarhet.
B) Reflektera över skillnader i samspel med patienten och hur dessa kan påverka omvårdnaden.

Beskrivning: I vårdrelationen råder en asymmetri eftersom sjuksköterskan i sin professionella roll besitter kompetens och makt samtidigt som patientens lidande placerar denne i ett underläge, en sårbarhet. Sårbarheten grundas i att patienten är utelämnad till vårdens bemötande. Sjuksköterskans etiska ansvar ligger därför i att använda sin makt för att hjälpa patienten och värna om dennes autonomi och värdighet.

Reflektion: När det kommer till samspelet med patienten så kan detta se väldigt olika ut. Vissa samspel kan kännas välfungerande där patienten är aktiv i samtalet, kan formulera sina behov och visar stark tillit till sjuksköterskan. I ett sådant samspel kan det kännas lätt att driva en personcentrerad vård. Patienten upplever sjuksköterskans hållning som livsgivande (mötet ger patienten bekräftelse och kraft). Andra samspel kan däremot präglas av hinder. Patienten kan upplevas som motsträvig eller ha ‘‘dålig följsamhet’’. Det uppstår en dissonans som gör att vårdgivaren inte upplever sig klara av att arbeta personcentrerat, varpå ett paternalistiskt bemötande uppstår. Kanske att sjuksköterskan inte kan upprätthålla en jämlik vård eftersom den ’’icke-följsamma’’ patienten inte är lika trevlig att ha att göra med som den mer ’’lättsamma’’ och ’’följsamma’’ patienten är. Patienten kanske upplever sjuksköterskans hållning som livsbegränsande (sjuksköterskan upplevs okänslig och likgiltig inför mötet). Med andra ord, samspelet är väldigt viktigt, men lika viktigt är det att komma ihåg att sjuksköterskan har yttersta ansvaret för att skapa en miljö som främjar ett gott partnerskap med patienten.