Ekologi

studied byStudied by 37 people
5.0(1)
Get a hint
Hint

Vilka två huvudgrupper av organismer är de viktigaste nedbrytarna i de flesta ekosystem?

1 / 54

flashcard set

Earn XP

Description and Tags

Prov i ekologi. Naturkunskap 1b

Science

55 Terms

1

Vilka två huvudgrupper av organismer är de viktigaste nedbrytarna i de flesta ekosystem?

Bakterier och svampar.

New cards
2

Vad blir kvar av en död älg, när nedbrytarna har gjort sitt jobb?

Enkla kemiska föreningar som koldioxid, vatten, olika kväveföreningar och mineraler.

New cards
3

Varifrån kommer energin i ekosystem och vart tar den vägen?

Högkvalitativ strålningsenergi kommer från rymden, samme energi lämnar jorden i form av lågkvalitativ värmeenergi.

New cards
4

I vilken form av molekyl finns grundämnet kol i luften?

Koldioxid. CO₂

New cards
5

Hur kommer kolet in i levande organismer, och hur går det tillbaka till luften?

Genom fotosyntesen, då koldioxid tas upp från luften av växterna och används för att tillverka kolhydrater. I cellandningen förbrukas kolhydraterna, och kolatomerna byggs in i koldioxidmolekyler som går ut i luften igen.
Mellan varje steg omvandlas en del också till värmeenergi.

New cards
6

Vad menar med att kolet har ett snabbt och ett långsamt kretslopp?

Snabbt: Växter tar upp koldioxid och bildar kolhydrater, djur äter dessa, en liten del av kolhydraterna används för att bygga upp djurets vävnad men den största delen används för individens energiförsörjning i cellandningen där koldioxid bildas som rest.


Långsamt: En del växtmaterial som bildts vid fotosyntesen hamnar i en syrefattig miljö. Därmed har de inte kunnats ta hand om av växter eller nedbrytare och lagras istället i jorden. Efter många miljoner år har dessa blivit till fossila bränslen som utvinns och eldas. Vilket släpper ut koldioxid.

New cards
7

Förklara kvävets kretslopp.

Kvävegas reagerar med kvävefixerande bakterier som bygger in det i molekyler. När växter och djur (djurens spillning!) dör gör nedbrytare så att de omvandlas till ammoniumjoner. Kväveoxider kan reagera med vatten och bli till nitratjoner.
Växter kan ta upp ammoniumjoner och nitrat joner, som sedan kan ätas av djur.
Denitrifikationsbakterier omvandlar nitratjonerna till kvävegas

<p style="text-align: start">Kvävegas reagerar med kvävefixerande bakterier som bygger in det i molekyler. När växter och djur (djurens spillning!) dör gör nedbrytare så att de omvandlas till ammoniumjoner. Kväveoxider kan reagera med vatten och bli till nitratjoner.<br>Växter kan ta upp ammoniumjoner och nitrat joner, som sedan kan ätas av djur.<br>Denitrifikationsbakterier omvandlar nitratjonerna till kvävegas<br></p>
New cards
8

Varför behöver vår kropp hela tiden grundämnet kväve?

Kväve bygger upp celler och organ. Ingår också i proteiner, bla som enzymer i cellerna.

Kväve finns också i DNA och RNA i form av kvävebaser.

New cards
9

Vilken är skillnaden mellan en population som har en S-formig och en som har en J-formig tillväxtkurva? Vad kan vara orsaken till skillnaden?

S-formad: Populationens tillväxt saktar in när antalet individer närmar sig miljöns bärförmåga. En orsak är miljöfaktorer som begränsar populationen, som rovdjur, sjukdomar och matbrist, gradvis påverkar mer och mer på grund av ökad konkurrens om tillgångar. J-formad: Populationens storlek ökar exponensiellt och långt över miljöns långsiktiga bärförmåga, pågrund av matbrist blir det därför sedan en krasch i individer i

New cards
10

Vilka likheter och skillnader är det mellan en näringskedja och en näringsväv?

En näringskedja är en mycket förenklad modell av hur olika sorters organismer hänger ihop. Det är sällan en växt bara äts av ett enda slags djur, som i sin tur bara äts av ett enda rovdjur. När man ritar upp en näringsväv försöker man få med så många arter som möjligt i ett schema över "vem som äter vem"

New cards
11

Förklara med en rödlistad art inte behöver vara ovanlig.

Det som är avgörande för att rödlista en art är i stället hur allvarlig man bedömer att minskningen i populationsstorlek är.

New cards
12

Förklara varför en näringspyramid ser ut som den gör.

När en växtätare, som till exempel en älg, äter en växt, kan den inte utnyttja alla delar av den. En del av energin från växten används för att bygga upp älgens kropp, medan en annan del används för älgens dagliga energiförbrukning. Det innebär att älgen behöver äta mer än sin egen kroppsmassa för att överleva. Det är därför det behövs fler växter än älgar för att upprätthålla balansen. Samma princip gäller för förhållandet mellan varg och älg. Antalet rovdjur är ungefär 10% av antalet bytesdjur.

Man kan bara ta upp 10% av energin av det man äter, kvaliteten av energin sjunker för varje nivå

New cards
13

Varför är vi beroende av ekosystemtjänster?

Ekosystem tjänster, saker ekosystem bidrar med som vi kan dra nytta av

ved, gummi, mediciner, polinerare

New cards
14

Ge fyra argument varför man måste bevara den biologiska mångfalden.

  • Etiskt perspektiv

  • alla behövs

  • obästämd framtid

  • ekosystem tjänster

New cards
15

Vad är en heterotrof?

En heterotrof är konsumenter ochnedbrytare.

Kan delas upp i foto och kemoheterotrofa. Fotoheterotrofa har ljus som energikälla och organiska ämnen som kolkälla. Kemoheterotrofa har organsikaämnen som energikälla och kolkälla.

New cards
16

Vad är autotrofer?

Autotrofer är ett annat ord för producent. Dvs organismer som utvinner energi från ickeorganiska ämnen. Dessa går att dela upp i kemoautotrofer och fotoautotrofer.

New cards
17

Kemeosyntes

Kemoatotrofer genomför kemosyntes likt fotoautotrofer genomför fotosyntes för att utvinna energi. I Kemosyntes ingår ej några organiska ämnen.

New cards
18

Vad är biosfär

Hela jordens ekosystem

New cards
19

Ekosystem

allt levande och icke levande som samspelar inom ett bestämt geografiskt område

New cards
20

Man kan dela upp ekosystem i 4 olika nivåer, vilka? Börja med det minsta.

Individ, population, arten, organismsamhället/ekosystem

New cards
21

Varför blir det algblomning på hösten och våren?

Eftersom näringensjunkit till botten är det då den kommer upp till ytan.?

New cards
22

Population

alla individer i en population

New cards
23

Parasitism

När en organism drar nytta av en annan på dennas bekostnad. tex fästingar.

New cards
24

Vilka former av mutualism finns det? Förklara och ge exempel!

Mutalism innebär att två olika arter lever i symbios så att båda kan dra fördel av det. Det finns obligat mutalisim, där klara sig inte de ingående arterna utan varandra, och fakultativ mutalism, arterna gynnas av samspelet men klarar sig utan varandra.

Obligat mutalism kan exempelvis vara bekterierna i vårat tarmsystem och symbiosen mellan alger och svamp i lavar. Fakultativ mutalism kan exempelvis vara djur som äter parasiter på andra djur och svampar och träd.

New cards
25

Beskriv fosfors kretslopp.

Vittring sker av berg där fosfatjoner frigörs. Dessa Urlakas. Därefter kan de antingen bindas i sediment eller så tar växter upp dem. Växterna äts, bajsas ut, bryts ner och fosfaten urlakas återigen-
Fosfor är en ändlig tillgång.

New cards
26

Vilka olika typer av sjöar finns det och vad kännetecknar dem?

Eutrofa sjöar - unga, bildades efter senaste istiden, grunda. Mycket vass, växer igen, är dyiga, åkrar rynt omkring, fåglar gillar att häcka i dessa. Dåliga bad sjöar.

oligotrof brunvattensjö / kär - små, rum, djur, omgiven av barrskog, mycket humus partiklar. färgar vattnet orangebrunt

oligotrofklarvatten sjö - klartvatten, lövskog

New cards
27

Beskriv myccorizza (symbiosen mellan träd och svamp.)

Svamparna tillför mineraler till träder och får glukos i utbyte. Svamparnas mycel finns som ett nätvek under träden, nätverket kallas hyfen. Hyfen penetrerar trädets rötter och på så sätt sker utbytet av mineraler och glukos.

New cards
28

Vad är kommensalism? Förklara och ge exempel.

kommensalism är en form av symbios där ena parten gynnas medan den andra är opåverkad. Tex epifyrer, dvs växter som växer på andra växter.

New cards
29

Vad är en predator?

En predator konsumerar en annan art

New cards
30

vad är biomassa?

Den samlade vikten sv allt levande i ett ekosystem.

New cards
31

Vad är nisch och habitat? Beskriv skillnaden.

niche - specifik livsmiljö tex nergrävd

Habitat - typ av livsmiljö, havet

New cards
32

Vilka biomer har vi och vad kännetecknar dem?

Isarna

tundra - inga träd, mossar, lavar, permafrost, under massa metan leder till inget vatten o korta somrar

Tajga - kalla vintrar, ganska varma somrar

Lövskog - Här tappar träden löv för att spara energi, milda vintrar, ganska mycket nederbörd, bra jordbruk

Halvöken → öken - torrt högt tryck, lite nederbörd, mer avdunstning

stäpp - gräs

savann - mycket gräs, glest med träd

regnskog - inga tydliga årstider, klart på morgonen, ordentliga regnskurar på kvällen, växter kan utveckla blommor varje dag

Vegetationen i en zon beror på klimatet. Varannan zon är högtryck, varann lågtryck. Det kommer in mest stålningsenergi vid ekvatorn

New cards
33

Vilka typer av miljöfaktorer finns det, ge exempel.

Abiotiska - icke levande faktorer som har en påverkan på ekosystem. Tex miljö, väder

Biotiska - levadande faktorer. Tex konkurrens från andra levande arter, insekter och svampar som kan växa på träden.

New cards
34

Vad är biomassa?

vikten av allt organiskt material. biomassa är främst uppbyggt av luft ( koldioxid) och lite från marken i form av näringsämnen

New cards
35

Varför är en art populations nivå ej konstant?

En arts populations nivå varierar när mortalitet och nativitet förändras i förhållande till varandra eller när arter väljer att migrera ut eller in.

Bärkraft syftar till hur många arter ett ekosystem kan hålla. Bärkraften varierar beroende på abiotiska och biotiska faktorer.

Brukar beskrivas med antingen en S eller J kurva.

New cards
36

Vad är fotniskazonen?

Fotniska zonen kallas den del av vattnet där det finns tillräckligt mycket ljus för att växtplankton ska kunna göra fotosyntes. Man kan räkna ut vart den fotniska zonen tar slut genom att ta siktdjupet gånger två.

New cards
37

Vad är kompensationspunkten?

fotosyntes balanserar med respiration

New cards
38

Varför leder övergödning till syrefattiga bottnar?

Övergödning leder till mer näring och där av fler producenter. När producenterna dör sjunker de till botten och bryts ner. Nedbrytnings processen kräver syre och därmed blir det syrebrist ifall nedbrytningen blir för stor.

Övergödningen är även problematisk då den försämrar sikten för predatorer.

New cards
39

På vilka sätt ökar och minskar mängden koldioxid i atmosfären?

Vi får mer koldioxid i atmosfären genom förbränning av fossilabränslen, vulkanism, respiration

Koldioxid halten sjunker genom fotosyntes och genom bildning av fossilabränslen där den alltså packas i jordskorpan för att bilda bergarter vilka senare blir till fossilbränslen.

New cards
40

Förklara omblandning av vattenmassa i sjöar?

På vintern, när vattendraget fryser, är vattnet i det övre skiktet vid 0 grader, medan vattnet längst ner är vid 4 grader. När det blir varmare och vattnet värms upp, kommer det övre skiktet att nå en temperatur på 4 grader och sjunka neråt, vilket leder till att en omrörning av vattnet sker. Under sommaren, när vattnet blir ännu varmare, kommer det övre skiktet att värmas upp och blandas med det kyligare vattnet som fortfarande är 4 grader längst ner.

Det här skapar det som kallas "språngskikt" på grund av temperaturskillnaderna. Språngskikten separerar syrerikt vatten från näringsrikt bottenvatten.

New cards
41

Förklara dessa begrepp: stagnation, haloklinen, termoklinen.

stagnation - vatten blandas ej runt så mycket.

Haloklinen - språngskikt mellan sött och salt

Termoklinen - språngskikt mellan varmt o kallt.

New cards
42

Vilka är bottenzonerna?

  • tidsvattenzonen

  • kontinentals socklen

  • den betniska zonen - hårda eller mjuka, vattenmassa kallas twillight pga lite ljus

Absylbotten är som slätter på havsbotten. Den är art och näringsfattig. Bottnarna är mjuka och flacka med mycket sediment. Sker ej mycket fotosyntes av gröna våglängder.

New cards
43

Vad kallas organismer som lever på hårda bottnar?

Sessilaorganismer

New cards
44

varför är Östersjön speciellt utsatt

Har ett stort avrinningsområde

litet vatten utbyte

Salthalten varierar horisontellt →

Mycket stagnation, blandas vid storm

Ung, liten mångfald, bildades under istiden
Bräckt

New cards
45

Vad leder utvikning av våtmarker till?

Under lång tid har våtmarker dikats ut för att utvinna torv. Detta resulterar i att växthusgaser som tidigare var bundna i marken frigörs och släpps ut i atmosfären.

New cards
46

Vad menas med resistens i ett ekosystem?

Motståndkraft mot förändring. Mycket residens, stark motståndskraft

New cards
47

Ge exempel på varför den biologiska mångfalden minskar.

Förstörelse av deras naturliga habitat, tex jordbruk, skogs bruk och fiske.

Utsläpp av gifter.

New cards
48

Varför är det bra att ha ett högt individ antal i en population?

Ett högt individ antal innebär att det även är mycket genetisk variation. Detta leder i sin tur till att arten klarar motgångar bättre. Tex, säg att en översvämning skulle drabba en art hårt. Om det då är mycket genetisk variation innebär det en del av populationen me fördelaktiga anlag klarar sig.

New cards
49

Hur ska man inventera individer i en population?

(Antal individer i fångst 1 * antal individer i fångst 2)


alla märkta

New cards
50

Vad är en R-strateg?

många avkommor, få överlever, tar ej hand om avkommor.

New cards
51

Vad är en K-strateg?

Få avkommor, tar hand om, många överlever

New cards
52

Vad är prokaryota och eukaryota celler?

Prokaryota - mindre avancerade, ofta encelliga, ingen cellkärna, DNA löst. Inga mitokondrier eller kloroplaster, mindre ribosom
Eukaryota -Fullt antal organaller, svamp, växt, djur

New cards
53

Förklara vattnetskretslopp

Vatten i flytande form värms upp av stålnings energi och avdunstar. I atmosvär kylsvattnet när och kondensererar och bildar nederbörd.

New cards
54

Topp down, bottom up effekter.

Om rotten av effekterna i ett ekosystem börjar uppifrån eller nerifrån.

New cards
55

Ge exempel på varför havet är mer artfattigt än fastland?

Fotosyntesen sker ej särkilt långt ner → mindre syre.

Flest organismer lever på hårda bottnar, har att göra med att foto

New cards

Explore top notes

note Note
studied byStudied by 33 people
Updated ... ago
4.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 1 person
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 4 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 5 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 15 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 11 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 13 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
note Note
studied byStudied by 38 people
Updated ... ago
5.0 Stars(2)

Explore top flashcards

flashcards Flashcard22 terms
studied byStudied by 23 people
Updated ... ago
4.0 Stars(1)
flashcards Flashcard27 terms
studied byStudied by 17 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard70 terms
studied byStudied by 122 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard85 terms
studied byStudied by 3 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard178 terms
studied byStudied by 10 people
Updated ... ago
4.5 Stars(2)
flashcards Flashcard26 terms
studied byStudied by 3 people
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard22 terms
studied byStudied by 1 person
Updated ... ago
5.0 Stars(1)
flashcards Flashcard28 terms
studied byStudied by 46 people
Updated ... ago
4.0 Stars(1)