Övningsfrågor MT-2D ag 1

NDT

Magneter placerade: “NS SN” attraherar varandra?

Falskt.

Inom magnetism gäller regeln att lika poler stöter bort varandra, medan olika poler attraherar varandra.

Magnetiska kraftlinjer kan inte existera inuti en magnet sant eller falskt?

Falskt.

Magnetiska kraftlinjer (eller magnetiska fältlinjer) existerar i högsta grad inuti en magnet.

Magnetiska föremål attraheras endast till punkter där de magnetiska

kraftlinjerna går in respektive ut ur en magnet! Detta gäller stavmagneter.

Sant

Det magnetiska flödet kan uttryckas enligt ett av nedan svarsalternativ.

där

B = Magnetisk flödestäthet

Ø = Magnetiskt flöde

A = Area

Välj ett:

a. B = ØxA

b. A = ØxB

c. Ø = B/A

d. Ø = BxA

d. Ø = BxA

Totalt flöde Ø = flödestäthet B x Area A

Flödestätheten kan uttryckas enligt ett svarsalternativ enligt nedan:

där

μ = Permeabiliteten

H = Magnetisk fältstyrka

B = Magnetisk flödestäthet

Välj ett:

a. μ = B ⋅ H

b. μ=H/B

c. B = μ ⋅ H

d. H = μ ⋅ B

c. B = μ ⋅ H

Magnetisk flödestäthet = Permeabiliteten x Magnetisk fältstyrka

Koppar och mässing är ferromagnetiska!

Falskt.

Högt μ-värde (permeabilitet) innebär att ett material är svårt att magnetisera!

Falskt.

Ett högt μ-värde (permeabilitet) innebär tvärtom att ett material är mycket lätt att magnetisera och att det leder magnetiska fältlinjer extremt bra.

Vad händer om en ring cirkulärmagnetiseras och man sprutar järnfilspån över ringen? (Ringen saknar magnetiska poler.)

a. Ringar kan endast längsmagnetiseras.

b. Inga spånor fastnar på ringen.

c. Spånor fastnar överallt på ringen.

b. Inga spånor fastnar på ringen.

Om ringen däremot skulle ha en spricka i ytan, skulle fältlinjerna tvingas läcka ut i luften just där och bilda lokala poler. Då skulle spånen fastna exakt över sprickan

Diskontinuiteter belägna 7 mm under ytan kan upptäckas med MT-provning. (ej ytbrytande)

a. Nej aldrig.

b. Ja, med växelströmsmagnetisering.

c. Ja, med likströmsmagnetisering.

d. Både b och c är korrekta.

c. Ja, med likströmsmagnetisering.

Poler bildas alltid då man MT-provar en sprucken yta med en lång spricka.

a. Endast om sprickan är minst 5 mm lång.

b. Endast om magnetfältet går parallellt med sprickan.

c. Endast om magnetfältet går vinkelrätt mot sprickan.

d. Både b och c är korrekta.

c. Endast om magnetfältet går vinkelrätt mot sprickan.

Hur lyder högerhandsregeln?

Greppa tag om en sladd med höger hand, låt tummen peka åt samma håll som strömmen flyter (mot minus).De andra fingrar som kramar om sladden visar nu precis hur magnetfältet cirkulerar runt den. Tummen är strömmen – fingrarna är magnetfältet.

Återkoppling

Tummen i strömmens riktning, magnetfältet i de övriga fingrarnas riktning. (gäller för högerhand)

Vilken benämning (enhet) har den magnetiska flödestätheten?

a. Ampere.

b. Ampere/meter.

c. Weber.

d. Tesla.

d. Tesla.

Den fältstyrka som är precis tillräcklig för att avlägsna remanensen kallas:

a. Permeabiliteten.

b. Koercitivkraft.

c. Flödestätheten.

d. Mättnadskraften.

b. Koercitivkraft.

Aluminiumdetaljer kan lätt kontrolleras med MT-provning.

Falskt.

Magnetpulverprovning (MT) fungerar endast på ferromagnetiska material (material som kan magnetiseras kraftigt, till exempel järn, kobolt och nickel).

Eftersom aluminium är ett paramagnetiskt (icke-magnetiskt) material går det inte att magnetisera överhuvudtaget. Det bildas inga magnetiska fältlinjer eller läckfält som kan dra till sig magnetpulvret.

En pulvervall som samlats vid ett materialfel på grund av magnetiskt läckflöde kallas:

a. Diskontinuitet.

b. Defekt.

c. Indikation.

d. Bristning.

c. Indikation.

När pulver ansamlas på ett föremål på grund av ett läckfält från en porositet, smidesveck eller liknande, och man ännu ej tagit ställning till om avvikelsen är tillräckligt stor för att orsaka kassation brukar man benämna dessa:

a. Diskontinuiteter.

b. Defekter.

c. Fel.

d. Bristningar.

a. Diskontinuiteter.

När pulver ansamlas på ett föremål p g a ett läckfält från en spricka, veck eller dylikt och detta ej kan tillåtas i föremålet, kallar man dessa för:

a. Diskontinuiteter.

b. Defekter.

c. Indikationer.

d. Avvikelser.

b. Defekter.

Vilka av följande metalltyper kan magnetpulverprovas? (Fler än ett alternativ kan vara riktigt.)

a. Ferromagnetisk metall.

b. Aluminium.

c. Koppar.

d. Bly.

e. Titan.

f. Lågkolhaltigt stål.

g. Austenitiskt stål.

h. Brons.

i. Magnesium.

j. Nickel.

• a. Ferromagnetisk metall.

• f. Lågkolhaltigt stål.

• j. Nickel.

När den magnetiska induktionen eller flödestätheten i ett ferromagnetiskt föremål har uppnått den punkt där det inte längre kan ökas även om det magnetiserande fältet ökas kallas detta:

a. Remanens.

b. Magnetisk mättnad.

c. Avmagnetisering.

d. Permeabilitet.

b. Magnetisk mättnad.

Elektrisk ström som periodiskt byter polaritet eller riktning kallas:

a. Likström.

b. Växelström.

c. Induktiv ström

d. Blandström

e. Ångström

b. Växelström.

En elektrisk ström som flyter stadigt i en riktning kallas:

a. Likström.

b. Helvågslikriktad ström.

c. Halvvågslikriktad ström.

d. Trefas växelström.

a. Likström.

För en given ström genom en ledare kommer en fördubbling av diametern att ........................... den magnetiska fältstyrkan vid ytan.

a. Öka.

b. Minska.

c. Fördubblas.

d. Fyrdubblas.

b. Minska.

Vilket av nedanstående material kan provas med magnetpulver?

a. Gjutjärn.

b. Koppartråd.

c. Aluminiumsmide.

d. Magnesiumgjutgods.

a. Gjutjärn.

Defekter i mässingsföremål kan detekteras med vått fluorescerande magnetpulverprovning.

Falskt.

Vilken grupp av material har en permeabilitet strax under 1 samt repelleras svagt av en magnet. Denna grupp av material kan ej MT-provas.

a. Ferromagnetiska material.

b. Paramagnetiska material.

c. Diamagnetiska material.

d. a, b och c är alla korrekta.

c. Diamagnetiska material.

• Diamagnetiska material (c): Har en permeabilitet (\(\mu _{r}\)) som är strax under 1. När de placeras i ett magnetfält skapar de ett motriktat fält inuti sig själva, vilket gör att de repelleras (stöter bort) svagt av magneten. Exempel är koppar, guld, vatten och plast. Eftersom de inte behåller magnetism eller skapar läckfält kan de inte MT-provas.

• Paramagnetiska material (b): Har en permeabilitet strax över 1 och attraheras extremt svagt av en magnet (t.ex. aluminium och titan), men kan inte heller MT-provas.

• Ferromagnetiska material (a): Har en permeabilitet som är mycket högre än 1 (ofta hundratals eller tusentals gånger högre) och attraheras starkt. Detta är den enda gruppen som kan MT-provas.