1. Allmän kemi

0.0(0)
Studied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/43

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Last updated 10:36 AM on 5/12/26
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced
Call with Kai

No analytics yet

Send a link to your students to track their progress

44 Terms

1
New cards

Vad menas med en orbital?

Elektronens sannolikhetsfunktion runt kärnan.

Olika elektroner befinner sig på olika energinivåer och dessa energinivåer kallas för ORBITALER!

2
New cards

Hur många elektroner kan en orbital max innehålla och hur snurrar de?

Två stycken.

De snurrar åt motsatt håll.

3
New cards

Vilken orbital ryms i K-skalet och hur ser den ut?

1s-orbital i K-skalet

Sfärisk i form

4
New cards

Vilka orbitaler ryms i L-skalet och hur ser de ut?

En s-orbital (2s) och tre p-orbitaler (2p)

Sfärisk (s-orbital) och tetrahedral (alla p-orbitaler)

5
New cards

Vad menas med orbitalhybridisering?

Orbitalerna smälter samman så att elektronerna fördelas jämnt över ett lägre energitillstånd.

Exempelvis när 1 s-orbital och 3 st p-orbitaler smälter samman och bildar 4 st sp3 orbitaler = Tetrahedral struktur (109.5 grader mellan atomerna)

6
New cards

Hur uppkommer en sp3-hybridisering och hur ser den ut?

- Uppkommer när en s-orbital och tre p-orbitaler smälter samman (ger fyra sp3-orbitaler).

- Tetrahedral struktur.

- 109,5 grader mellan atomerna.

<p>- Uppkommer när en s-orbital och tre p-orbitaler smälter samman (ger fyra sp3-orbitaler).</p><p>- Tetrahedral struktur.</p><p>- 109,5 grader mellan atomerna. </p>
7
New cards

Hur uppkommer en sp2-hybridisering och hur ser den ut?

- Uppkommer när en s-orbital och två p-orbitaler smälter samman (1 ohybridiserad p-orbital blir över).

- Trigonal struktur.

- 120 grader mellan atomerna.

<p>- Uppkommer när en s-orbital och två p-orbitaler smälter samman (1 ohybridiserad p-orbital blir över).</p><p>- Trigonal struktur.</p><p>- 120 grader mellan atomerna. </p>
8
New cards

Vad händer med den ohybridiserade p-orbitalen i sp2-hybridisering?

Kan skapa dubbelbindning, dvs 1 sigmabindning + 1 pi-bindning

<p>Kan skapa dubbelbindning, dvs 1 sigmabindning + 1 pi-bindning</p>
9
New cards

Vad menas med en pi-bindning?

Kovalent bindning i dubbel- och trippelbindningar

10
New cards

Vad menas med en sigma-bindning?

Kovalent bindning där elektrondensiteten mellan orbitalerna är som starkast.

Sigma-bindning (single-bond) = enkelbindning

11
New cards

Vilken bindning består en enkelbindning av?

1 sigmabindning

<p>1 sigmabindning</p>
12
New cards

Vilka bindningar består en dubbelbindning av?

1 sigmabindning + 1 pi-bindning

<p>1 sigmabindning + 1 pi-bindning</p>
13
New cards

Vilka bindningar består en trippelbindning av?

1 sigmabindning + 2 pi-bindningar

<p>1 sigmabindning + 2 pi-bindningar</p>
14
New cards

Hur uppkommer en sp-hybridisering och hur ser den ut?

Bildas när en s-orbital och en p-orbital smälter samman (2 ohybridiserade p-orbitaler blir över)

Linjär struktur - 180 grader mellan atomerna

15
New cards

Vad händer med de två ohybridiserade p-orbitalerna som blir över i en sp-hybridisering?

De kan skapa en trippelbindning eller två dubbelbindningar.

16
New cards

Vad menas med kovalenta bindningar?

En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig. I klassisk atomfysik beskrivs det som att det yttersta elektronskalet fylls.

<p>En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig. I klassisk atomfysik beskrivs det som att det yttersta elektronskalet fylls. </p>
17
New cards

Vad menas med icke-kovalenta bindningar?

Atomerna delar inte på elektronerna, i stället överförs elektroner från en atom till en annan atom, som i en jonbindning (ex: Na+Cl-). En icke-kovalent binding uppstår också på grund av temporära, övergående skillnader i fördelning av laddningar som i sin tur skapar förutsättningar för atomer/molekyler med motsatta laddningar att interagera.

18
New cards

Vad menas med intermolekylära bindningar?

Icke-kovalenta bindningar mellan molekyler

19
New cards

Vilka egenskaper har intermolekylära bindningar?

- Bindningar som ofta "kommer och går"

- Orsakas av elektrostatisk interaktion, t. ex attraktion mellan molekyler

- Finns olika typer beroende på styrka och avstånd

20
New cards

Ge exempel på olika intermolekylära bindningar

1. Van der Waals

2. Jonbindning

3. Hydrofoba interaktioner

4. Vätebindning

5. Dipol-dipol

21
New cards

Vad menas med en Van der Waals-bindning och vilka egenskaper har den?

- Tillfällig polarisering i en molekyl som är övergående och fluktuerande

- Svag bindning som blir svagare ju längre ifrån atomkärnan polariseringen inträffar. Van der Waalsbindning uppkommer på grund av temporära förändringar i elektronmolnet runt en atom eller molekyl, vilket gör den till en temporär svag dipol. Elektronmolnet i närliggande atomer/molekyler förändras som ett svar på detta, vilket ger en kortvarig och svag attraktion mellan dem.

<p>- Tillfällig polarisering i en molekyl som är övergående och fluktuerande</p><p>- Svag bindning som blir svagare ju längre ifrån atomkärnan polariseringen inträffar. Van der Waalsbindning uppkommer på grund av temporära förändringar i elektronmolnet runt en atom eller molekyl, vilket gör den till en temporär svag dipol. Elektronmolnet i närliggande atomer/molekyler förändras som ett svar på detta, vilket ger en kortvarig och svag attraktion mellan dem.</p>
22
New cards

I vilka molekyler kan en Van der Waals-bindning bli stark?

I långa kolkedjor då det ger fler Van der Waals interaktioner —> mer energi krävs för att sära på kolkedjorna

23
New cards

Vad menas med en jonbindning och vilka egenskaper har den?

- Bindning som orsakas mellan joner pga attraktionskraft

- Stark bindning som beror på avstånd och lösningsmedel (mindre radie = starkare bindning)

Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon och en negativ jon. Exempelvis Na+ och Cl-. Det innebär en fullständig överföring av elektroner från en atom till en annan atom.

24
New cards

Vad menas med en vätebindning och vilka egenskaper har den?

- Uppstår när H binder till mycket elektronegativa atomer, som F/O/N

- Elektronmolnet starkt förskjutet från vätet = kraftig dipol

- Stark bindning (men svagare än jonbindning)

- Vätebindning sker mellan väte (H) med partiell positiv laddning δ+ och O eller N med partiell negativ laddning δ-. T ex vätebindning mellan vattenmolekyler.

<p>- Uppstår när H binder till mycket elektronegativa atomer, som F/O/N</p><p>- Elektronmolnet starkt förskjutet från vätet = kraftig dipol</p><p>- Stark bindning (men svagare än jonbindning)</p><p>- Vätebindning sker mellan väte (H) med partiell positiv laddning δ+ och O eller N med partiell negativ laddning δ-. T ex vätebindning mellan vattenmolekyler.</p>
25
New cards

Vad menas med en dipol-dipol bindning och vilka egenskaper har den?

- Permanenta partiella laddningar som dras till varandra pga attraktionskraft

- De har olika styrka beroende på avstånd, molekyl och lösningsmedel

- Svagare än vätebindning

(FONClBrISCH)

En typ av intermolekylär bindning som uppstår mellan två eller eller fler polära molekyler. T ex H-Cl --- H-Cl där H har en partiell positiv laddning och Cl har partiell negativ laddning.

<p>- Permanenta partiella laddningar som dras till varandra pga attraktionskraft</p><p>- De har olika styrka beroende på avstånd, molekyl och lösningsmedel</p><p>- Svagare än vätebindning</p><p>(FONClBrISCH)</p><p>En typ av intermolekylär bindning som uppstår mellan två eller eller fler polära molekyler. T ex H-Cl --- H-Cl där H har en partiell positiv laddning och Cl har partiell negativ laddning.</p>
26
New cards

Vad menas med hydrofoba interaktioner och varför uppkommer det?

- Hydrofoba molekyler tvingas samman pga repulsion av vatten

- Det är energimässigt fördelaktigt om vatten väte-binder med vatten och hydrofoba grupper Van Der Waals-binder till varandra.

<p>- Hydrofoba molekyler tvingas samman pga repulsion av vatten</p><p>- Det är energimässigt fördelaktigt om vatten väte-binder med vatten och hydrofoba grupper Van Der Waals-binder till varandra.</p>
27
New cards

Vad är definitionen av en syra och hur ser den generella formeln ut?

- Genererar (producerar) vätejoner i kontakt med vatten

HA + H20 —> A- + H30+

28
New cards

Vad är definitionen av en bas och hur ser den generella formeln ut?

- Baser genererar hydroxidjoner i reaktion med vatten

- Baser har förmågan att ta upp vätejoner från en vattenlösning.

B + H20 —> HB+ + OH-

<p>- Baser genererar hydroxidjoner i reaktion med vatten</p><p>- Baser har förmågan att ta upp vätejoner från en vattenlösning.</p><p>B + H20 —&gt; HB+ + OH-</p>
29
New cards

Vad menas med vattnets autoprotolys?

- En proton förflyttas mellan vattenmolekylerna

- Koncentrationen av H+ och OH- står i jämvikt

H20 + H20 <—> H30+ + OH-

<p>- En proton förflyttas mellan vattenmolekylerna</p><p>- Koncentrationen av H+ och OH- står i jämvikt</p><p>H20 + H20 &lt;—&gt; H30+ + OH-</p>
30
New cards

Vad menas med en stark syra? Ge ett exempel

- Genomgår fullständig reaktion med vatten

- Hög benägenhet att avge vätejoner

- Ingen jämvikt

t. ex: HCl + H20 —> Cl- + H30+

31
New cards

Vad menas med en svag syra? Ge ett exempel

- Jämvikt mellan syra och korresponderande bas

t. ex: NH4+ + H20 <—> NH3 + H30+

32
New cards

Vad menas med flerprotoniga syror?

Ge ett exempel

- Syror som avger protoner i flera steg

t. ex:

(stark) H2SO4 + H20 —> HSO4- + H30+

(svag) HSO4- + H20 <—> SO4(2-) + H30+

33
New cards

Vad menas med en stark bas? Ge ett exempel

- Frigör OH- i vattenlösning

t. ex: NaOH —> Na+ + OH-

<p>- Frigör OH- i vattenlösning</p><p>t. ex: NaOH —&gt; Na+ + OH-</p>
34
New cards

Vad menas med en svag bas? Ge ett exempel

- Endast en liten andel hydroxidjoner bildas

t. ex: NH3 + H20 <—> NH4+ + OH-

<p>- Endast en liten andel hydroxidjoner bildas</p><p>t. ex: NH3 + H20 &lt;—&gt; NH4+ + OH-</p>
35
New cards

Vad innebär en neutralisering? Vad bildas? Ge exempel

- En syra och en bas blandas och ger ett neutralt pH

- Bildas ett salt och vatten

t. ex: NaOH + HCl —> Na+ + Cl- + H20

- Syror genererar vätejoner och baser tar upp vätejoner ----> neutralisering

<p>- En syra och en bas blandas och ger ett neutralt pH</p><p>- Bildas ett salt och vatten</p><p>t. ex: NaOH + HCl —&gt; Na+ + Cl- + H20 </p><p>- Syror genererar vätejoner och baser tar upp vätejoner ----&gt; neutralisering</p>
36
New cards

Vad menas med en buffert och hur fungerar den? Ge ett exempel

- En buffertlösning är en vattenlösning som vanligtvis innehåller en svag syra och dess korresponderande bas i någon proportion.

Funktionen av en buffertlösning är att hålla pH stabilt.

- Exempelvis om pH minskar (sur lösning) kommer den korresponderande basen att ta upp H+ och pH ökar igen.

- T ex. HPO4(2-) + H+ <—> H2PO4-

<p>- En buffertlösning är en vattenlösning som vanligtvis innehåller en svag syra och dess korresponderande bas i någon proportion.</p><p>Funktionen av en buffertlösning är att hålla pH stabilt.</p><p>- Exempelvis om pH minskar (sur lösning) kommer den korresponderande basen att ta upp H+ och pH ökar igen. </p><p>- T ex. HPO4(2-) + H+ &lt;—&gt; H2PO4-</p>
37
New cards

Vad beskrivs av pKa? Hur räknar man ut pKa?

Jämvikten mellan syra och korresponderande bas

Stark syra = lågt pKa

pKa = -log (Ka)

Ka = 10^(-pKa)

Ka = 10^-4 = pKa = 4

38
New cards

Hur räknar man ut Ka?

(H+)(A-)

Ka = -------------

(HA)

39
New cards

Vad menas med Henderson-Hasselbalch ekvationen?

- Används för att räkna på pH i buffertlösningar

pH = pKa + log([A-]/[HA])

<p>- Används för att räkna på pH i buffertlösningar</p><p>pH = pKa + log([A-]/[HA])</p>
40
New cards

Hur ser orbitalernas vinklar ut?

knowt flashcard image
41
New cards

Vilka möjliga bindningar har en sp orbital?

- Den har möjlighet till 2 st sigmabindningar per kol och 2 st pi-bindningar vilket möjliggör en trippelbindning.

- Totalt har den 3 σ-bindningar

- 180 grader mellan kolatomerna.

<p>- Den har möjlighet till 2 st sigmabindningar per kol och 2 st pi-bindningar vilket möjliggör en trippelbindning.</p><p>- Totalt har den 3 σ-bindningar</p><p>- 180 grader mellan kolatomerna. </p>
42
New cards

Vilka möjliga bindningar har en sp2-orbital?

- Den har möjlighet till 3 st sigmabindningar per kol + 1 st pibindning vilket möjliggör en dubbelbindning.

- totalt 5 σ-bindningar

- 120 grader mellan kolatomerna.

<p>- Den har möjlighet till 3 st sigmabindningar per kol + 1 st pibindning vilket möjliggör en dubbelbindning.</p><p>- totalt 5 σ-bindningar</p><p>- 120 grader mellan kolatomerna. </p>
43
New cards

Vilka möjliga bindningar har en sp3-orbital?

- Den har möjlighet till 4 st sigmabindningar per kol.

- Totalt 7 σ-bindningar

- 109.5 grader mellan kolatomerna.

<p>- Den har möjlighet till 4 st sigmabindningar per kol. </p><p>- Totalt 7 σ-bindningar</p><p>- 109.5 grader mellan kolatomerna. </p>
44
New cards

Atomen:

knowt flashcard image