Phonological Component Analysis - PCA

En intervention som görs i ett funktionsperspektiv enligt ICF- ramverket

Vad är PCA?

PCA är ett interventionsmaterial som tränar produktion av ord, konfrontaitonsbenämning.

Genom identifiering av olika komponenter i ett semantiskt- lexikalt- fonologiskt nätverk

Bakgrund och teori

Det är motsvarigheten till SFA för träning av fonologiska komponenter vid anomi. Den utvecklades och presenterades av Leonard Rochon Laird i 2008.

Att själv aktivt identifiera och göra urval i träningen, det ger mer kognitiv bearbetning vilket eventuellt kan ge bättre långtidseffekt. 

det ger en spridande aktivering av ett nätverket. Alltså om en del aktiveras kommer det sprida sig genom nätverket. Dessutom innebär träningsupplägget att man får möjlighet att träna in en strategi för självprompting, eller omskrivning som kan hjälpa samtalspartnern att förså vad man menar. 

Vem passar PCA för?

Eftersom det inte är en liljär process utan interaktiv är det inte fast lagt vilka individer med anomi som hjälps av detta, men PCA får inte användas vid för stor omfattning av anomi.

En förbättring med PCA har setts både hos personer so mhar främst sematiskt- lexikala problem och personer som främst har fonologiska problem.

Personer med anomi har ofta problem av flera typer vilket kan vara svårt att skilja ut vad som är vad alltså en interaktiv modell.

De får alltså inte ha för stora benämningsproblem, de får gärna ha god högläsningsförmåga och repetitionsförmåga.

Vad finns det för forskning och evidens?

Det behövs mer forskning, för tillfället finns det endast experimentella studier.

Hur gör man? 

Patienten ska försöka benämna vad bilden är, det är viktigt att ha bra stimuli Bilder med personlig relevans.

1. Placera först bilden på aktuellt målod på ett stimuli ark och personen med afasi får försöka benämna vad det är på bilden.

2. 1. Oavsett om personen lyckas benämna korrekt eller inte så går man sedan genom och frågar om varje komponent

   2. Ställ varje fråga i fastlags ordning och skriv ner korrekta svar innan ni går till nästa komponent 

3. Om personen inte kommer på något eller ger ett felaktigt svar- ge hen tre verbala och skrifliga alternativ eller ge dem korrekt svar 

4. När personen har gått geonom de fonologiska komponenterna ska personen benämna ordet igen 

   1. klarar hen säga det ger logopeden positiv feedback och repeterar order… 

   2. … om inte säger logopeden ordet och personen ska repetera

5. Logopeden går sedan genom de fem komponenterna och ber sedan personen säga målordet ännu en gång, och precis som i det tidigare momentet: 

   1. klarar hen säga det ger logopeden positiv feedback och repeterar order… 

   2. … om inte säger logopeden ordet och personen ska repetera

Bra att tänka på

Bestäm i förväg och håll koll på svarstid!

• grad av svarslatens vid benämning av stimulibilden kan användas som ett utfallsmått vid utvärderingen av effekt av träningen. 

var noga i utval av bilder som används som stimuli 

• det gäller att du och den som ska träna är överens om vad de ska föreställa, och att det är lätt att komma ihåg!

låt om möjligt personen som ska själv välja ord att träna på 

• det kan öka motivationen och faciliera delaktighet

Ibland upplever personen som ska träna att det är svårt att själv komma på träningsord- du kan hjälpa genom att föreslå träningsord du tror är meningsfulla som hen kan välja mellan