Tandens vävnader

vilka vävnader består tanden av?

emalj

dentin

cement (rotcement)

pupla

vad består emalj av?

• Emalj är den yttersta vävnaden 

• Släkt med epitelvävnad 

• 96% oorganiskt material (hydroxylapatit), 4% organiskt material (interprismatisk substans mellan rods, bestående av vatten och proteiner)

• Amelogenin = dominerande protein i emalj. 

• Ameloblaster = emalj bildande celler (försvinner efter tandens eruption och tandroten bildats).

amelogenin

dominerande protein i emaljen.

ameloblaster

emaljbildande celler som försvinner efter tandens eruption och tandroten bildats

Rods/emaljprismor

små subenheter bestående av hydroxylapatit kristaller som sträcker sig från emalj-dentin gränsen till emaljens yta.

inkrementlinjer

tillväxtlinjer som liknar årsringar på träd och visar variationer i mineraliseringen av emaljen under tandutvecklingen.

retziuslinjer

inkrement linjer i emaljen som visar periodisk tillväxt under tandens utveckling.

Neonatal linjen

linje i emaljen som representerar en paus i mineraliseringen av emaljen under födseln för att metaboliskt prioritera utvecklingen av annat.

Perikymata

inkrement linjernas manifestation på tandens yta.

emaljbuskar

Emaljtufts. Det är små strukturer nära emalj-dentin gränsen orsakade av tidig mineralisering av emaljen (där mineraliseringen av emalj börjar). Under mikroskop ser dessa ut som mörka busk/tofs liknande strukturer.

emalj spolar

strukturer i emaljen som uppstår när dentinkanalerna tränger in genom emaljen (de fortsätter efter emalj-dentin gränsen).

lameller

Lameller i emaljen är tunna, lövliknande, organiska strukturer som sträcker sig inåt från emaljytan, en naturlig del av tandens mikroskopiska uppbyggnad, men de kan också bli defekter som försvagar emaljen. Dessa svaga punkter kan leda till missfärgningar (gulvita/gulbruna) och att emaljen lättare smulas sönder, vilket kan orsaka ilningar och kräva särskild tandvård för att skydda tanden.

beskriv emaljen tjocklek

• Vid kusparna är tjockleken ca 2,5 mm. 

• Med åldern kommer emaljens tjocklek att minska (särskilt vid ocusalernas kuspar). 

varför släpper emaljen genom vätska?

pga emlajen inte är helt kompakt.

• Blodkärl i pulpan är tunna och tål inte högt tryck → vätska i dentinkanalerna kan läcka och tränga in i interprismatiska substansen → vätskan når emaljens yta. (vätskan pumpas i takt med blodtrycket).

varför försvinner ameloblasterna?

Efter att tanden erupterat (är färdigutvecklad) kommer ameloblasterna att genomgå programmerade apoptos. Detta sker för att  ge plats på det färdigbildade emalj lagret. När ameloblaster försvunnit → emaljen kan ej återbildas och repareras självmant pga avsaknad av ameloblaster och blodförsörjning. 

vad kan sägas om emaljens ljusbrytande egenskaper?

• Den är bra på att bryta ljus (som i prismor) pga ljuset bryts i varje rods bestående av hydroxylapatit kristaller. 

• Hunter Schreger bands – Optiskt fenomen (ljusbrytande fenomen) som uppstår när emaljen studeras i tvärsnitt i mikroskop (det som sker är att prismorna böjer ljuset på olika sätt → mörka och ljusa band som syns). 

vad består dentin av?

• 70% oorganiskt material (hydroxylapatit), 30 % organiskt material (vatten och proteiner)

• Kollagen typ 1 = dominerande protein. 

• Släkt med bindväv/ben/brosk. 

• Det är en mineraliserad bindväv. 

• Tillverkas av odontoblaster (långlivade → dentin återbildas)

dentinkanaler

dentinet utgörs av dentinkanaler som är utskott från odontoblaster. Dentinkanalerna innehåller vätska och ibland nervändar (ffa nära pulpan). Det är miljontals kanaler i dentinet som rör sig från pulpan till emalj-dentin gränsen.

Dentinkanalernas funktion är att: 

• förbinda dentinet med pulpan 

• transportera vätska och signaler.

hur kan dentinkanalernas väggstruktur delas in?

Peritubulärt dentin: hög mineraliserad vägg som omger själva kanalen.

intertubulärt dentin: låg minderaliserad vägg som finns mellan kanalerna. den utgör största delen av dentinet och består av hydroxylapatit och kollagen.

Predentin

det är det yngsta omineraliserade dentinet och ligger intill pulpan. Den bildas av odontoblaster och mineraliseras successivt för att omvandlas till vanlig dentin. 

bild: decalcifierad region:

• A = odontoblastlagret, 

• B = dentinet (globulärt), 

• C = predentin

Primärdentin

Det är det första och majoriteten av dentinet som bildas under tandens utveckling innan roten är klar (innan eruption). Den kan delas in i:

• manteldentin

• interglobulärt dentin

• circumpulpadentin

Manteldentin

Dentin som ligger intill emalj-dentin gränsen och är den första typen av mineraliserad dentin som bildas.

Här sker vesikel inducerad mineralisering

vad är vesikel inducerad mineralisering?

en process där odontoblaster frisätter matrix vesiklar som initierar bildandet av hydroxylapatit kristaller → resulterar i mineralisation av dentin).

sker bl.a i manteldentin.

interglobulärt dentin

området precis under manteldentinet där mineraliseringen inte fullbordats (ofullständig mineralisering).

circumpulpadentin

den inre delen av primär dentinet (närmast pulpan) och är den största delen av primär dentinet. Det är mer mineraliserat än manteldentinet men har mindre kollagenfibrer → tätare struktur. Dess funktion är att stödja tandens grundform och innehåller mest dentintubuli.

sekundärdentin

dentin som bildas efter att tanden erupterats (roten är färdigbildad). Sekundärdentinet bildas långsammare än primärdentin och bildas genom hela livet (på så sätt skyddar den pulpan). Ju äldre man blir desto mer sekundärdentin bildas → pulparummet minskar i storlek.

tertiärdentin

dentin som bildas som en reaktion på en skada (karies, trauma, erosion). Denna typ av dentin bildas endast lokalt där skadan äger rum (där pulpan utsätts för hot). Oftast är den mindre mineraliserad och oregelbunden.

vad består cement av?

• 33-55% oorganiskt material (hydroxylapatit), 45-67% organiskt material (vatten och protein).

• Släkt med bindväv/brosk familjen. 

• Kollagen typ 1 – dominerande protein. 

• En mineraliserad bindväv som täcker tandroten från emalj-cementgränsen till rotspetsen. 

• Funktion: fästa tanden i alveolarbenet via parodontala ligamentet. 

• Bildas av cementoblaster (finns livet ut).

cementoblaster

cementbildande celler som finns livet ut.

cemetocyter

mogna cementoblaster som är inneslutna i cementet. Dessa ligger i lakuner (luckor/hålrum) och dess funktion är att upprätthålla cementet samt registerar tryck och belastning. 

fibroblaster

finns i parodontal ligamentet och producerar kollagenfibrer.  

parodontalligamentet

bindväv mellan cement och alveolära benet. Den innehåller fibroblaster, blodkärl och nerver. Dess funktion är att fungera som stötdämpare, förankra och för sensorik. Den finns precis utanför cementocyterna och har kollagen typ 1. 

Dessutom innehåller den epitelceller som är omringade av basalmembran → bindväven registrerar inte de som epitelceller (kallas Malassez epitelrester).

Malassez epitelrester

epitelceller som är omringade av basalmembran => bindväven registerar inte de som epitelceller.

osteoblaster

celler som bildar alveolarbenet. De är i funktionellt arbete med cementoblaster och fibroblaster och är viktiga för ortodontisk tandförflyttning samt benremodellering.

extrinsic fiber

kommer från parodontala ligamentet och bildas av fibroblasterna. De ligger vinkelrätt mot rotens yta och är en typ av mekanisk förankring av tanden (binder cement till alveolära benet). 

intrinsic fiber

bildas av cementoblaster och ligger parallellt mot tandens yta. Dess funktion är att reparera, anpassa och binda cement till tanden. 

hur är pulpan uppbyggd?

• Är en lucker kollagen bindväv 

• Består av blodkärl, nerver, odontoblaster och fibroblaster. 

• Det finns passagevägar mellan pulpan och dentinet (så att vätska och signaler kan nå blodkärlen och nerverna. 

vad sker med pulpan över tid?

• Över tid kommer pulpan att minska i storlek: 

  • Sker pga sekundärdentin produceras livet ut och tar mer plats → pulparummet blir mindre.