Vetenskapliga metoder och forskningsetik

Tolkningsperspektiv (interpretativism)

Alternativ till positivistisk ortodoxi. ett sätt att tolka världen. Kunskap är subjektiv och påverkas av det vi redan vet. Ska jag lära mig ett nytt språk påverkar mina tidigare språkkunskaper hur bra och snabbt jag lär mig det nya språket. Kval.

Konstruktionism

Väldigt lik relativism. Påstår att verkligheter inte är detsamma för alla då det påverkas av våra sociala sammanhang. Det är människors interaktion med varandra, med den fysiska världen runt dem som skapar verkligheten.

positivism (kunskapsteoretisk ståndpunkt)

kvant: förespråkar användning av naturvetenskapliga metoder vid studiet av den sociala verkligheten, alla företeelser och fenomen bekräftas via sinnena som är kunskap

Objektivism

Det finns bara en rätt beskrivning av verkligheter, vare sig vi har den kunskapen eller inte (finns kunskap vi inte vet om världen än). Vår existens finns oberoende av vår medvetenhet (vår kropp är en del av den verkligheten men inte vårt sinne).

Forskningsdesign

Ram för insamling av data, val av forskningsdesign speglar ställningstaganden som man gjort ang vilken prioritet ska ges ett antal dimensioner eller aspekter av forskningsprocessen

Forsknings- och undersökningsmetod

En teknik för insamling av data, tex enkät, intervjuformulär, deltagande observation

Variabel

En egenskap eller attribut som varierar när det gäller olika "fall", finns beroende och oberoende

Naturalism

Påstår att det inte finns någonting som kan påverka den fysiska världen men som själv inte är fysisk.

Utvärderingsforskning

En utvärdering av tex sociala och organisatoriska åtgärdsprogram, fråga som ofta ställs är om inventionen uppnår de mål som ställts upp

Tvärsnittsdesign

Man samlar in data från mer än ett fall i syfte att komma fram till en uppsättning kvantitativa eller kvantifierbara data med koppling till 2 eller fler variabler som sedan granskas -> upptäcka mönster och samband

Surveyundersökning

Omfattar en tvärsnittsdesign som innefattar information som samlas in med enkäter eller strukturerade intervjuerRör 2 eller fler variabler, vill hitta sambandsmönster i analysen

Systematisk litteraturgenomgång

En replikerbar, vetenskaplig och transparent processSyfte: minimera skevheter genom utförliga litteratursökningar, genom att beskriva granskarens beslut, metoder och slutsatser

Meta-analys

Sammanfattning av resultaten från ett stort antal kvantitativa studier och ett antal analytiska tester. Det är en studie av studier.

Indikator

Ett mått på ett begrepp, uppfattas som ett indirekt mått, finns indirekta och direktaTex: intelligenstest, vilket består av ett batteri av indikatorer på begreppet intelligens

Forskningsfråga

Tydligt uttalande om vad det är som forskaren vill veta något om

Sju olika steg i en forskningsprocess

litteraturgenomgång, begrepp och teorier, forskningsfrågor, urval, insamling av data, dataanalys, skriftlig rapport

Empiricism

Studiet av verkligheten: innebär att det bara är kunskap som man får utifrån erfarenheter och via sinnena som kan accepteras. Kvan.

Realism

Det finns en fysisk värld som är oberoende av människan och som är mätbar (det som inte är människoskapat eller starkt påverkat av människan). kvan.

Deduktivt angreppssätt

Kvantitativt, utveckla teorier och sedan pröva dem, teori -> observationer/resultat (objektivism)

Induktivt angreppssätt

Kvalitativt, teorin är resultatet av en forskningsinsats, observationer/resultat -> teori (konstruktionism)

Likertskala

Teknik vid undersökning av attityder inom surveyundersökning, målet är att mäta intensiteten i en känsla eller upplevelse, finns alltid en mittpunkt. Flerindikatorsmått. 1-5

Reliabilitet

Pålitligheten/överensstämmelsen hos ett mått på ett begrepp, om resultaten från en undersökning blir densamma om undersökningen genomförs på nytt

Viktiga faktorer: stabilitet, intern reliabilitet, interbedömareliabilitet

Cronbachs alfa

Vanligt förekommande mått vid mätning av intern reliabilitet, man räknar genomsnittet av alla tänk bara reliabilitetskoefficienter, delar frågorna i 2 slumpgrupper, jämför och får sedan en alfa-koefficient mellan 1 (perfekt intern reliabilitet) och 0 (ingen alls)

Validitet

Kvant: huruvida en eller flera indikatorer som utformats i syfte att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet. Olika sätt att bestämma validitet: ytvaliditet, samtidig validitet, prediktiv validitet, begreppsvaliditet, konvergent validitet

Faktoranalys

Används vid flerindikatorsmått, avgör om olika grupper av indikatorer hör samman med varandra så att de bildar kluster/faktorerMål: reducera antalet variabler

Svarsfrekvens och bortfall

Svarsfrekvensen utgör den procentuella andel av samplet som faktiskt besvarar frågorna, och bortfallet består av dem som inte gör det

Strukturerad intervju

Intervjuare ställer frågor utifrån ett i förväg fastställt intervju- eller frågeschemaMål: säkerställa att respondenternas svar kan sammanställas på ett jämförbart sätt -> krävs identiska frågor

Dagboksmetod i samhällsvetenskaplig forskning

Tre huvudsakliga betydelser av ordet dagbok i vetenskapliga studier: som en metod för datainsamling, som en källa/källdokument, som en form av loggbok för forskarens verksamhet

Kodning

Öppna frågor i intervjuer och enkäter måste man koda för att kunna kvantifiera och analysera, kategoriseras i kategorier, tilldelar sedan siffror till kategorierna som gör att materialet kan bearbetas på ett kvantitativt sätt (kvant)

Prövning av statistisk signifikans

Test där forskaren kan beräkna hur säker hen kan vara på att resultatet från ett slumpmässigt valt stickprov kan generaliseras till den population från vilken stickprovet tagits

Statistisk signifikansnivå

Den risknivå man är villig att acceptera då man drar slutsatsen att det finns ett samband mellan 2 variabler i den population varifrån stickprovet drogs: risken går ut på att det inte finns ett sådant samband

Högsta risknivå: 5 av 100

Postmodernism

Tenderar att vara djupt misstänksamma mot uppfattningar som antyder att det går att komma fram till definitiva versioner av varje tänkbar verklighet

En ståndpunkt som tar avstånd från en realistisk uppfattning

Grundad teori

Teori som har sin grund i data som samlats in och analyserats på ett systematiskt sätt under forskningsprocessenFinns nära koppling mellan datainsamling, analys och den slutliga teorin, synsättet är iterativt

Respondentvalidering

Process där forskare förmedlar sina resultat till de människor som på ett eller annat sätt ingått i undersökningen. Mål: få bekräftelse att den beskrivning som forskaren förmedlat är riktig (kval)

Triangulering

Användning av mer än en metod eller datakälla vid studiet av sociala företeelser (för att se om det stämmer överens med andra mätningar)

Aktionsforskning

Forskaren och undersökningspersonerna samarbetar vid diagnosen av ett problem och vid utvecklingen av en lösning på problemet

Reflexivitet

Samhällsforskare ska reflektera över konsekvenserna av sina metoder, värderingar, skevheter och beslut när det gäller kunskapen om den sociala verkligheten

Målstyrt urval

Icke-sannolikhetsbaserat urval, ej slumpmässigt utan deltagare väljs ut på ett strategiskt sätt, de som är relevanta för forskningsfrågan

Teoretiskt urval (kval)

Teoretiskt urval (kval). insamling av empiriska data sker utifrån ett medvetet urval av data och datakällor i syfte att erhålla optimal information kring den frågeställning som skall belysas.

Teoretisk mättnad

Urval inom grundad teori, går ut på att man på ett teoretiskt sätt fortsätter med sitt urval tills en kategori mättas med data

Etnografi och deltagande observation

Den deltagande observatören/etnografen engagerar sig i en grupp under en hyfsat lång tidsrymd, iakttar gruppens beteende, lyssnar, brukar även ta hjälp av intervjuer och skriftliga källor

Värdet med en dold roll i etnografiska studier

Fördelar: få tillträde, reaktivitet eller påverkan Nackdelar: anteckningar, använda andra metoder, oro och ängslan, etiska problem

"Go native"

Etnografen tappar sin roll och uppgift som forskare och överidentifierar sig med de människor som studeras eftersom man vill se världen ur deras vinkel.

Blir svårt att hålla fast vid en samhällsvetenskaplig infallsvinkel under analys av data

Netnografi

En form av etnografi fast forskaren engagerar sig i den värld som sker online som studeras istället

Fokusgruppsmetoden

En form av gruppintervju där det finns flera deltagare närvarande. Förhållandevis väl avgränsat område. Fokus: samspelet i gruppen

Tema

Tematisk analys hör ihop med kvalitativa data. Tema kan vara följande: kategori som analyseras från data, kopplat till forskningens fokus/forskningsfråga, bygger på koder som identifierats i utskrifter/fältanteckningar, en grund för teoretisk förståelse som utgör teoretiskt bidrag till litteratur

Litteraturgenomgång

Existerande litteratur är ett viktigt element i all forskningTar tex reda på vad som redan är känt om ämnet, och vilka begrepp, teorier och forskningsmetoder som använts i samband med temat

Neo-positivism

Utvecklades från fenomenalism där data skulle komma från experiment, fokus är deduktion (kvant). Påstår att det finns data oberoende av människor. Börjar på premisser som kan vara sanna (deduktion) och utifrån det dra logiska slutsatser.

Post-positivism

Argumenterar att det inte finns en objektiv sanning om vad forskning är, beror bara på vad som är accepterat i communityn (kval och kvant)

Ontologi

Läran om vad som existerar, vad existens innebär. Vad är verklighet? Vad är sanning?(Egenskap i ett paradigm)

Epistemologi

Hur vi vet att vi vet något. Frågar vad är kunskap? Skaffar sig kunskap genom att prata med andra. Handlar om kunskapens natur. (Egenskap i ett paradigm)

Metodologi

Hur kunskap hittas och analyseras, guidar hur forskningen praktiskt genomförs(Egenskap i ett paradigm)

De fyra f:n (kvant)

Förändra, förstå, förutsäga, förklara

Hypotes

Ska alltid återkoppla till den kunskapslucka och undersökningsfråga som man har ställtFinns frågehypoteser och riktningshypoteser

Nollhypotes

Man föreställer att det inte finns någon skillnad mellan två begrepp. Att falsifiera en sådan får man reda på att det finns en skillnad men inte vad det är för skillnad

Grundläggande skillnader i forskningsstrategier mellan kvant och kval

Kvant: deduktiv, prövning av teorier, naturvetenskaplig modell (framför allt positivism), objektivismKval: induktiv, teorigenerering, ett tolkande synsätt, konstruktionism

Replikation

Den utsträckning i vilken resultaten från en viss undersökning kan upprepas

Narrativ litteraturgenomgång

Man strävar efter att komma fram till en översikt över ett studieområde med en ganska heltäckande bedömning och kritisk tolkning av litteraturen

Kausalitet

En inriktning på att etablera orsakssamband mellan variabler och inte enbart relationer eller samrelationer mellan dem. Viktig faktor i merparten av den kvantitativa forskning som har ett förklarande fokus

Den oberoende påverkar den beroende

Mått

Rör företeelser som är relativt lätta att räkna eller beräkna, tex individuell inkomst, ålder, antal

Stabilitet

Man frågar sig om måttet över tid är så pass stabilt att man kan vara övertygad om att de resultat gäller ett urval av respondenter inte förändras

Reliabilitet: intern reliabilitet

Den viktiga frågan är om de indikatorer som utgör en skala eller ett index är pålitliga och följdriktiga, det vill säga hur respondenternas poäng på någon av indikatorerna är relaterade till deras poäng på de andra indikatorerna

Interbedömarreliabilitet

Om flera observatörer observerar samma så ska det överensstämma med varandra

Ytvaliditet

Att måttet verkar kunna spegla innehållet i det begrepp som är aktuellt

Samtidig validitet

Forskaren använder sig av ett kriterium utifrån vilken hen vet att olika fall skiljer sig åt och att detta är relevant för begreppet i fråga

Begreppsvaliditet

Forskaren ska deducera/bevisa hypoteser från en teori som är relevanta för begreppet i fråga

Konvergent validitet

Vissa metodologer menar att validiteten hos ett mått bör bedömas utifrån jämförelse med andra mått på begreppet som utvecklats med hjälp av andra tillvägagångssätt

Population

Består av samtliga enheter som man gör sitt urval ifrån

Sannolikhetsurval

Urval som gjorts på slumpmässig grund vilket innebär att man känner till sannolikheten att respektive enhet i populationen väljs utMan antar att representativt (speglar populationen) urval blir följden

Icke-sannolikhetsurval

Urval som fåtts fram på andra sätt än genom slumpmässig teknik, betyder att vissa enheter i populationen har större chans än andra att komma med i urvalet/stickprovet

Ostrukturerad intervju

Intervjuaren brukar bara ha en lista eller en uppsättning teman eller mer allmänna frågeställningar över det som intervjun avses täcka. Man ställer frågorna på ett informellt sätt, intervjuerna emellan skiljer sig ofta åt

Vissa menar att det är samma sak som kvalitativ intervju

Pilotstudie

Används för att frågorna fungerar som man tänkt sig och att undersökningen i sin helhet blir bra Speciellt viktiga vid enkätundersökning eftersom det inte finns någon intervjuare närvarande som kan förklara eventuella oklarheter

Åtgärder för att minska bortfallet vid enkäter

Bra informationsbrev, postenkäter ska innehålla svarskuvert, man ska veta vilka individer som inte svarat för att kunna skicka påminnelse, tydliga instruktioner, formuläret ska inte vara tjockare än nödvändigt, börja med frågor som kan tänkas vara av intresse för respondenten, erbjuda något för att man svarar

Kvot-/intervallvariabler

Variabler som innehåller lika stora avstånd mellan kategorierna.

Ordinalvariabler

Variabler där kategorier kan rangordnas men avstånden mellan kategorierna är inte lika stora över hela skalan

Nominalvariabler

Också kallat kategorivariabler. Kategorierna går inte att rangordnas då inget är bättre än det andra (de är åsiktsbaserade) som exempelvis etnicitet och kön.

Dikotoma variabler

Variabler som rymmer data som bara har två kategorier (tex man och kvinna)

Bivariat analys

Analys på två variabler i taget i syfte att visa hur de är relaterade med varandraVanliga tekniker: samband - inte kausalitet, korrelationstabeller, pearsons r, spearmans rho, phi och cramérs v, jämförelse mellan medelvärde och eta

Multivariat analys

Innebär en samtidig analys av tre eller fler variablerBlir aktuell när vi har falska samband, mellanliggande variabler och en tredje variabel av betydelse

Korrelationstest

Uttrycker i hur stor grad variabler samvarierar

Extern reliabilitet (kval)

Står för den utsträckning i vilken en undersökning kan upprepas

Intern reliabilitet (kval)

Medlemmarna i ett forskarlag kommer överens om hur de ska tolka det de ser och hör (liknar interbedömarreliabilitet)

Intern validitet (kval)

Det ska finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som denna utvecklar

Kvalitetsbegrepp inom kval

Extern reliabilitet, intern reliabilitet, intern validitet, extern validitetTillförlitlighet indelat i trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet, en möjlighet att styrka och konfirmera

Äkthet/autenticitet som är indelat i rättvis bil, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet, taktisk autenticitet

Tillförlitligheten består av fyra delkriterier (kval)

Tillförlitlighet = om den utförts på ett konkret sätt, om det går att lita påTrovärdighet (credibility): en motsvarighet till intern validitet, hur trovärdiga eller sannolika resultaten är

Överförbarhet (transferability): svarar mot extern validitet, resultaten kan tillämpas i andra kontexter Pålitlighet (dependability): kan jämföras med reliabilitet, mäter pålitligheten/överensstämmelsen på ett mått på ett begrepp

En möjlighet att styrka och konfirmera (confirmability): motsvarar objektivitet, forskarens personliga åsikter ska inte påverka

Äkthet/autenticiteten består av fem delkriterier (kval)

Rättvis bild: om undersökningen ger en rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som studeratsOntologisk autenticitet: om undersökningen hjälper personer som medverkat att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation och miljö som de lever i

Pedagogisk autenticitet: om undersökningen bidragit till att deltagarna får en bättre bild av hur andra personer i miljön upplever saker och ting Katalytisk autenticitet: om undersökningen gjort att de som medverkat i den kan förändra sin situationTaktisk autenticitet: om undersökningen gjort att deltagarna fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs

Varför är transkribering bra?

Förbättra minnet, underlättar noggrann analys, forskaren kan göra upprepade genomgångar, andra forskare kan granska materialet, informationen kan användas vid senare tillfällen

Fokusgruppsmetodens begränsningar

orskaren har mindre kontroll över skeendet Stora datamängder som kan vara svårt att analyseraSvåra att organisera

Kräver mer tid än motsvarande individuella intervjuerDeltagare pratar i munnen på varandra Tystlåtna deltagare, eller sådana som inte låter andra komma till tals

Redskap i grundad teori

Teoretiskt urvalKodningTeoretisk mättnad Kontinuerliga jämförelser

Kodning i grundad teori

Kodning i grundad teori

Utgör en av de viktigaste processerna, innefattar en genomgång av utskrifter/fältanteckningar och att man sätter namn eller etiketter på delar som verkar kunna vara av teoretisk vikt eller praktisk betydelse för de personer som studeras och deras sociala verklighet

Resultat från grundad teori

Begrepp, kategorier, egenskaper, hypoteser/antaganden, teori

Tematisk analys

Sökandet efter teman, som egentligen kan ses i många tillvägagångssätt inom kval analys, tex grundad teori, kritisk diskursanalys, kvalitativ innehållsanalys och narrativ analys

Kan ses detsamma som en kod

Narrativ analys

Ett angreppssätt som betonar de historier som människor berättar i intervjuer och andra slags samspel

Sekundäranalys

Analys av data som görs av forskare som sannolikt inte varit inblandade vid insamlingen av dessa data Kan göras med både kval och kvant

Informationskravet

Forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfteInnebär också att deltagarna ska veta att det är frivilligt och att de har rätt att hoppa av, samt veta vilka moment som ingår

Samtyckeskravet

Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan

Konfidentialitetskravet

Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem

Nyttjandekravet

De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet

Tracys 8 kriterier (del 1)

Worthy topic: ämnet är relevantRich rigor: rika nyanserade beskrivningar som är rimliga och lämpligaSincerity: forskningen är ärlig och transparent, både om misstag och antagandenCredibility: hur pålitlig, sannolik och rimlig forskningen förefaller vara

Tracys 8 kriterier (del 2)

Resonance: att studien har någon typ av effekt eller påverkanSignificant contribution: bidraget är av vikt för något utöver själva studiens kontext

Ethical: studien reflekterar kring och har hett försvarbart etiskt förhållningssättMeaningful coherence: studien som helhet gör vad den syftar till, använder rimliga metoder och relevant teori, sammankopplar litteratur med metod och resultat