bio t2 minne

inlärning

förvärvande - förändring i beteende som resultat av erfarenhet

minne definition

• uttryck - förmågan att komma ihåg/känna igen något som resultat av en erfarenhet

• det som möjliggör lagring av information från ett tillfälle till ett annat

minne funktion

• inte som datorminne/videokamera

• all infor lagras inte och vi glömmer

• subjektivt

• rekonstrueras och uppdateras i ljuset av nya händelser

• dynamiskt och föränderligt

• påverkbart (t ex suggestion, interferens, uppmärksamhet, motivation osv)

neuroplacticitet

• hjärnan är formbar

• strukturella förändringar har samband med minne/inlärning

• neuron kan nybildas (hippocampus) och antalet påverkas av miljö/inlärning

• inlärd fingerfärdighet kan ändra funktionell organisation och aktivering av motor cortex

• miljöstimulans kan öka produktionen av neurotrophic factors → ökar ämnen som hjälper nervceller att växa och fungera bättre

Hebb’s princip

• “Neurons that fire together, wire together.”

• två nervcellers koppling (synaps) blir starkare via LTP när de aktiveras samtidigt upprepade gånger och de blir mer sammankopplade

• → inlärning: om ett neuron aktiveras, aktiveras hela betydelsenätverket/minnesspåret

LTP (long term potentiation)

stärker synapser

LTD (long term depression)

försvagar synapser

neurotrophic factors

• proteiner/peptider i hjärnan

• fungerar som näring och stöd för nervceller

• de hjälper neuron att överleva, bilda synapser (kopplingar) och stärka minnen (långtidsminne)

• två exempel är BDNF och NGF

BDNF (brain derived neurotrophic factor)

• viktigt för lärande och minne

• ökar vid fysisk aktivitet och mental stimulans

NGF (nerve growth factor)

viktig för tillväxt av nervceller och underhåll av nervsystemet

funktionell plasticitet

• förändringar i hur starkt neuroner kommunicerar

• synapser blir starkare (LTP) eller svagare (LTD)

• funktionella nätverk bildas (Hebb’s princip)

• möjliggör snabb inlärning (sekunder-minuter-timmar)

strukturell plasticitet

• förändringar i hjärnans fysiska struktur

• nya synapser kan bildas eller försvinna

• dendriter (utskott) växer eller förändras

• neurogenes (hippocampus)

• långsammare (timmar-dagar-veckor)

• viktig för att stabilisera och lagra långtidsminnen

synaptic pruning

hjärnan tar bort oanvända kopplingar för att bli mer effektiv

minne uppdelning

• arbetsminne (korttidsminne)

• långtidsminne

minnesprocesser

1. inkodning/konsolidering

2. lagring

3. framplockning/återkallande

inkodning

tranformera information till en form som kan lagras i minnet

• episodiskt minne → ett samspel mellan prefrontala kortex och mediala temporalloben/hippocampus, aktivering av ffa vänster frontallob samt mediala temporalloben/hippocampus

lagring

bibehålla den inkodade informationen i minnet

• episodiskt minne → fördelat över stora områden av neocortex, kan förklara dess “sårbarhet” för hjärnskada eller åldersrelaterade förändringar

framplockning/återkallning

åter nå information från tidigare som har inkodats och lagrats

• episodiskt minne → samspel mellan prefrontala kortex och mediala temporalloben/hippocampus, aktivering av ffa höger frontallob

arbetsminne

centrala exekutiven kopplas till visuospatiala skissblocket, episodiska bufferten och fonologiska slingar

centrala exekutiven

riktar/kontrollerar uppmärksamheten och sållar bort irrelevant information

fonologiska slingan

tillfällig lagring och uppdatering (tyst repetition) av tal- eller ljudbaserad information (t ex ord, siffror)

visuospatiala skissblocket

• komplement till fonologiska slingan

• tillfällig lagring av visuell eller spatial info (inre bilder)

episodisk buffert

• överföring och framplockning av info till/från episodiska långtidsminnet

• kopplar samman minne-medvetande

långtidsminnet organisering

deklarativt, icke-deklarativt, explicit och implicit

deklarativt minne

minnen man kan berätta om för andra (kan uttryckas i tal och skrift)

→ fakta och episoder

→ mediala temporalloben

explicit minne

medvetet minne - sådant du kan plocka fram medvetet

implicit minne

“omedvetet” minne - aktualiseras på ett automatiskt sätt utan att kräva medveten erinring

icke-associativa minnen

• du ändrar hur starkt du reagerar på något, utan att koppla det till något annat

• form av inlärning där du inte kan koppla ihop olika saker utan reagerar olika på ett och samma stimulus

habituering

beteenderesponsen minskar över tid och vid upprepad stimulering

sensitisering

en kraftfull stimulering ger upphov till en intensifierad respons på en annan efterkommande stimulering

associativa minnen

• att hjärnan lär sig en koppling mellan två saker

• betingning

procedurminne

typ av minne för hur man gör saker (färdigheter och vanor) som sker automatiskt (implicit)

episodiskt minne

• explicit

• minnen av händelser du själv varit med om

• har tid och plats, kopplat till ditt liv och du kan “återuppleva” det

semantiskt minne

• implicit

• fakta och kunskap om världen

• inte kopplat till en specifik händelse, “vet att” inte “minns när”

perceptuellt minne

• implicit - känner igen utan att veta varför

• PRS (perceptual representation system)

• minne för hur saker ser ut/låter/känns

icke-deklarativt (implicita) (Tulving)

färdigheter och vanor

→ striatum

priming

→ neocortex

klassisk betingning

→ emotionella responser → amygdala

→ skelettmuskelaturen → cerebellum

icke-associativ inlärning

→ reflexbanor

Tulvingmodellen långtidsminne

• psykologisk modell, fokuserar på vad minnet innehåller och hur det upplevs

• vad minns vi

• de olika systemen är olika gamla fylogenetiskt och ontogenetiskt

fylogenetiskt

evolution (arter)

ontogenetiskt

individens utveckling

Squire-modellen

• neurologisk modell, fokuserar på vilka hjärnstrukturer som används

• var i hjärnan minnet finns

• långtidsminnet delas in i hippocampus-beroende och hippocampus-oberoende minnen

• de förstnämnda kräver hippocampus och det är typiskt episodiskt och semantiskt minne (inlärning)

• de andra kräver inte hippocampus och finns i andra hjärnsystem

amnesi

minnesförlust

• retrograd

• anterograd

retrograd amnesi

• drabbar tiden före debuten av amnesin

• personen kan inte erinra sig tidigare lagrade minnen

• varierande tidsutsträckning: utbredd eller begränsad

• sentida minnen drabbas i större utsträckning än äldre

• procedurminnen och information som är “överinlärd” i barndomen är bevarade

anterograd amnesi

• drabbar tiden efter debuten av amnesin

• förmågan att bilda nya varaktiga minnen tappas medan gamla minnen kvarstår

• långtidsminnet drabbas selektivt medan arbetsminnet är intakt

• minnesbildning för händelser och nya fakta samt spatialt minne drabbas

• förvärvande och uttryck av motoriska eller automatiserade färdigheter (implicita minnen) är fortfarande möjlig

• klassisk betingning (vissa typer) är fortfarande möjlig

• “priming” är fortfarande möjlig

drabbar: episodiskt och semantiskt minne (ffa snabb inlärning)

intakt: arbetsminne, procedurminne och perceptuellt minne

fallet H.M.

• svår epilepsi → tog bort hippocampus och delar av temporalloben

• → anterograd amnesi, kunde inte skapa nya långtidsminnen

• → han kunde minnas gamla minnen, ha normal intelligens och hålla info i korttidsminnet en kort stund

• procedurminne var även det intakt, han kunde lära sig nya motoriska färdigheter och bli bättre med träning - även om han inte mindes att han tränat

• vi lärde oss att hippocampus är avgörande för nya minnen, det finns olika minnessystem (explicit och implicit) och korttidsminnet är skiljt från långtidsminnet.

• (H.M. fick anterograd amnesi efter att hippocampus togs bort
  👉 Kunde inte skapa nya minnen
  👉 Men kunde lära sig färdigheter (procedurminne)
  👉 → visade att minnet består av flera system)

DNMS (delayed nonmatch to sample)

• experiment på apor som visade att hippocampus behövs för att minnas saker över tid

• apan ska välja det objekt det inte har visats tidigare, och om det har rätt får den belöning

radial maze task

• testar arbetsminne och spatialt minne hos råttor, och visar att hippocampus är viktig för att navigera och minnas platser

• det finns mat i “armar” i en labyrint och man testar om råttan går in i samma arm flera gånger

rotary pursuit task

Testar motorisk inlärning (procedurminne) - blir bättre även med anterograd amnesi

Hur det funkar:

• Du ska hålla en pinne/stylus på en roterande skiva

• Skivan snurrar → svårt att följa

Vad mäts:

• Hur länge du lyckas hålla kontakten

• Förbättring över tid

→ Du blir bättre genom träning (även utan medvetet minne)

mirror tracing task

Hur det funkar:

• Du ska rita en figur

• Men får bara se handen i en spegel

→ Det blir “bakvänt” → svårt

Vad mäts:

• motorisk inlärning

• procedurminne

H.M.:

• blev bättre

• men mindes inte att han gjort det

Tower of Hanoi

Testar:

• planering

• problemlösning

• exekutiva funktioner

Uppgift:

• Flytta ringar mellan pinnar

• Följa regler (större får ej ligga på mindre)

Vad mäts:

• strategi

• arbetsminne

• tänkande

kräver medveten planering och är mer beorende av explicit minne, blir alltså sämre vid anterograd amnesi

Gollin figure test

Testar perceptuellt minne (PRS)

Hur det funkar:

• Du ser en suddig/ofullständig bild

• Bilden blir gradvis tydligare

Uppgift:

• känna igen vad det är så tidigt som möjligt

Vad mäts:

• igenkänning

• perceptuell inlärning

Tidigare exponering → snabbare igenkänning

amnesi och anatomi

• långtidsminne och arbetsminne har inte samma neurala underlag

• implicita minnen som procedur- och perceptuellt minne verkar oberoende av hippocampus

• intakt hippocampus verkar nödvändig för att explicita minnen som episodiska och kanske även semantiska minnen ska kunna formas

spatialt minne

• hippocampusberoende - bättre spatialt minne → större

• den del av minnet som ansvarar för registrering av information om omgivningen och rumslig orientering

platsceller

neuron i hippocampus som fyrar av på specifika platser

entorhinal cortex

• i temporalloben, viktig för minne och rumsorientering

• rutnätsceller

• huvudriktingsceller

• gränsceller

rutnätsceller

• position

• Aktiveras i ett mönster när du rör dig i rummet

  • Bildar ett sexkantigt rutnät

  • Som ett koordinatsystem

Aktiveras i funktionella moduler – sexkantigt rutnät – när man rör sig i rummet

huvudriktingsceller

• riktning

Aktiveras när du vrider huvudet åt ett visst håll

• Funkar som en inre kompass

Aktiveras då huvudet vrids åt ett visst håll – ”inre kompass”

gränsceller

• var gränserna är

• Aktiveras nära:

  • väggar

  • kanter

  • hinder

• Aktiveras i yttre gränszoner ”väggen”

kognitiv karta

• platsceller i hippocampus + enotrhinala celler

• rumsuppfattning och navigering

hippocampus (och konsolidering)

• inkodning av händelseminnen och faktaminnen

• överför information från närminnet till fjärrminnet

• sinnessintrycken blir ingraverade i hjärnbarken som bestående minnen

• den placerar således ut deklarativa minnen på olika platser

• finns två modeller med stöd: Med tiden kan episodiska minnen bli mer

  semantiska. Cortex tar över ”gist” (essensen) men hippocampus

  behövs för att minnas detaljer.

standard model of consolidation

Episodiska minnen blir hippocampus-oberoende efter konsolidering

multiple trace theory

• Episodiska minnen är alltid beroende av hippocampus

• Varje återkallande skapar nya (hippocampus-beroende) minnesspår – rekonsolidering

HERA-modellen

(hemispheric encoding/retrieval assymetri)

• teori om hur hjärnans två hemisfärer samarbetar vid minne

• Endel Tulving

• olika hemisfärer olika roller i minnesprocesser

• vänster → inkodning (encoding), vänster PFC

• höger → framplockning (retrieval), höger PFC

• gäller särskilt episodiskt minne och är en förenklad modell

minnesbildning och återskapning

• Inkodning: PFC förser MTL (mediala temporalloben) med episodiska komponenter som hippocampus binder samman

• Framplockning: Hippocampus reaktiverar hjärnan på ett sätt som liknar aktiviteten under inkodningen

• Då vi minns en upplevelse länkas upplevelsens olika delar, på olika platser i hjärnan, samman.

• Därefter aktiveras de i vårt medvetande. Detta styrs ffa av frontalloben (jfr episodisk buffert)

semantiskt minne “plats”

• nätverk av regioner

• hippocampus kan behövas vid nyinlärd, ännu inte fullt konsoliderad information

• temporalloben: lagring och framplockning, inklusive språklig information

• Wernicke’s area

• kan ha specifika neurala aktiveringsmönster (temporalt, occipitalt, frontalt) beroende på typ av information → avgränsade hjärnskador kan ge minnesstörningar för specifik kunskap

Wernicke’s area

• bakre delen av vänster temporallob (gyrus temporalis superior)

• aktiveras när vi hämtar fram betydelsen av ord

• ingår med övriga temporalloben i nätverk som lagrar begreppskunskap och ordförråd

område procedurminne

• supplementär motorisk hjärnbark (area 6) - planera

• primär motorisk hjärnbark (area 4) - göra

• basala ganglierna - start/stopp

• cerebellum - precision

• parietallob - kroppskarta

långtidsminne var och hur det lagras

• minnen är distribuerade

• amygdala - betingade emotionella minnen, kopplar känslor till stimuli

• cerebellum - betingade motoriska minnen

• sensoriska kortex (PRS - perrceptuellt minne); visuellt - occipitalloben, auditivt - temporalloben, somatosensoriskt - parietalloben

ventral synbana

• what pathway

• objektigenkänning

• occipito-temporal bana

• skada → visuell agnosi

igenkänning

matchning mellan perception och lagrat minne

• ventral och dorsal synbana

dorsal bana

• where pathway

• spatial lokalisering

• parietalloben

• skada → problem med orientering/mönster

ansiktsigenkänning

• sker i gyrus fusiformis

• specialiserade neuron för ansikten

• skada → prosopagnosi

arbetsminne område

• prefrontala cortex huvudområde

• ett nätverk, samspel mellan PFC (styrning), parietallob (uppmärksamhet + lagring och sensoriska cortex (innehåll)

delsystem Baddeleys arbetsminne

• centrala exekutiven - styr uppmärksamhet, dorsolateral PFC + anteriora cingulum

• fonologiska slingan - språk/ljud, vänster frontal + parietallob

• visuospatiala skissblocket - vad → temporallob, var → parietallob

• episodisk buffert - integrerar info (koppliing till långtidsminne)

amnesi

osv…….. får göra klar annan gång orkar ehhhhhhjjjjjj