Kromatografiska metoder

papperskromatografi

(filter)papper, ämne längst ned + referens, doppas i vätska, vätska dras upp m kapillärkraft, ämnen separeras efter löslighet (polaritet)

tunnskiktkromatografi

tunt lager kiseldioxid på glas, ämne + referens längst ned, doppas i vätska, sugs upp av kapillärkraft, bra riktiga kemikalier, separeras efter löslighet

jämföras m referensprov genom att kolla hur lång andel av vätskans väg (till front) som ämnet har åkt, R_f = a/b

vätskekromatografi

kolonn m kulor stationär fas (t ex SiO₂), mobil fas rinner igenom, olika ämnen rinner olika fort, separeras av löslighet + storlek, samlas upp längst ned i fraktioner

kan ta lång tid, kan använda högt tryck

gaskromatografi

mobil fas gas (ej reaktiv, gärna He, N₂), stationär fas vätska som film på insidan av lång smal (!!!) kolonn

ämnen injekteras i ugn (injektionskammare), kokas, olika fort, förs m bärgas genom vätska, på andra sidan finns detektor, mäter när nåt kommer till dator (blir en spike)

sorteras av kokpunkt, samt löslighet i vätska vs gas, det är jämvikt, när gas försvinner blir mer av vätskelöst ämne till gas, osv