Biologi 2 - Prov 3 - alla delar

Biologi 2

Lymfsystemet

En viktig del av immunförsvaret och bekämpar infektioner. Finns i närheten av kroppens blodkärl. Samlar upp vätska (t .ex blod) och återför det till blodkärlen.

Lymfa

Lymfa är en vätska som finns i lymfkärlen som förgrenar sig i hela kroppen. När lymfan cirkulerar passerar den en mängd lymfkörtlar som innehåller många vita blodkroppar.

Lymfkörtel

Körtlar som innehåller många vita blodkroppar och som svullnar i samband med en infektion. De renar lymfan innan den töms tillbaka till blodomloppet. Främst samlade i armhålor, halsen och ljumskarna.

Mjälten

Är kroppens största lymfatiska organ. Där finns vita blodkroppar och antikroppar som behövs i vårt immunförsvar.

Lymfödem

En svullnad som beror på att lymfa har svårt att transporteras. Istället samlas lymfan upp framför allt i området mellan huden och muskulaturen. Uppstår när det hydrostatiska trycket i kapillärerna överstiger det osmotiska trycket i kapillärerna. Går oftast inte att bli av med, men det finns behandling som minskar besvären.

Elefantiasis

En lymfatisk sjukdom som orsakas av en parasitisk mask som sprids av myggor. Är vanlig i tropiska och subtropiska länder.

Brässen

Ett lymfatiskt organ. Den ligger bakom bröstbenet intill hjärtat och omges av en kapsel av bindväv. I brässen mognar en typ av vita blodkroppar som kallas t-lymfocyter. T-lymfocyter omvandlas till mördarceller när de kommer i kontakt med främmande mikroorganismer.

Lymfsystemet funktion

Håller vätskebalansen i kroppen på en bra nivå tillsammans med blodsystemet.

Hur upptar celler syre?

\n Celler upptar syre genom diffusion från vatten. Detta gäller både vatten- och landlevande organismer. I sjöar och hav finns upplöst syrgas som kan diffundera in i celler hos de vattenlevande djuren. På land är diffusion från vatten till cell möjlig genom att andningsorganens celler hålls fuktiga. Fukten löser först syrgas från luften, varpå syret kan diffundera in i anslutande celler.

Gasutbyte via huden

Hos djur där huden har tillräckligt stor area för att klara av den yttre andningen, t ex daggmaskar. Under huden finns blodkärl dit syre diffunderar och på så sätt sker ett gasutbyte.

Trakéer

Insekter har system av rörledningar som är tätt förgrenade i dess kroppar och är täckta med fuktiga epitelceller. Genom detta rörsystem står kroppensceller i nära förbindelse med den omgivande luften.

Gälar

Förekommer hos många vattenlevande djur, som ex. fiskar och blötdjur. Består av veck som innehåller rikligt med blodkärl. Hos en fisk diffunderar syre från vattnet som passerar gälarna till blodet i gälarnas blodkärl. Blodet i kärlen strömmar mot vattenriktningen och möter hela tiden vatten med en högre syrehalt. Därför kan nästan allt syre diffundera från vattnet till blodet.

Gasutbyte hos mycket små djur

Hos mycket små djur, som manet och hydra, befinner sig alla celler så nära djurets omgivning att gasutbytet sker utan särskilda andningsorgan.

Fåglars andningssystem

Det är mycket energi- och syrekrävande att flyga. Fåglar har en luftsäck som gör att luftflödet enkelriktas i fågelns lungor. Motströmsprincipen gör att syret tas upp mycket effektivare.

Ryggradsdjurs lungor

Syrerik luft sprids till kroppen genom att lungor är nära bundna till ryggradsdjurens effektiva blodkärlssystem.

Var intas luften hos människor?

Genom näshålan och munhålan.

Bihåla

Är bunden till näsan och finns i kindbenet och pannbenet. Dess vägg är klädd med slemhinnor.

Vad gör slemhinnorna i bihålan och näshålans väggar?

Fuktar eller värmer inandningsluften

Luftstrupe

Ett långt rör i kroppen som transporterar luft till och från lungorna.

Struplock

Stänger vägen till luftstrupen när vi sväljer för att inte maten ska hamna i fel strupe.

Struphuvud

Där luften passerar mellan stämbanden.

Broskringar

Spänner ut luftstrupen.

Hur förgrenar sig luftstrupen?

Nedåt förgrenar sig luftstrupen i de två bronkerna, en mot vardera lunga. Bronkerna förgrenar sig ytterligare i lungorna och övergår i mindre luftrör som kallas bronkioler. Dessa mynnar slutligen i millimeterstora alveoler (lungblåsor) som sitter samlade i klasar. Miljontals lungblåsor fyller upp varje lunga. De tunnväggiga alveolerna omges av ett nät av blodkärl.

Alveoler

Lungblåsor, mycket små och tunnväggiga hålrum från vilka gasutbytet med blodkapillärer sker.

Hur går gasutbytet till i alveolerna?

Ggenom diffusion. Syrgashalten är högre i inandningsluften än i blodet och därför diffunderar syre över till blodet. För koldioxiden gäller det motsatta.

Lungorna

Syresätter blodet och minskar på mängden av koldioxid i blodet. Består av miljontals alveoler (lungblåsor).

Hur sköts andningsrörelserna i lungorna?

Det finns inga muskler i lungorna. Andningsrörelserna sköts främst av mellangärdet (diafragman), dvs. den muskelrika vägg som skiljer brösthålan från bukhålan.

Lungsäck

Varje lunga är omgiven av en dubbelväggig lungsäck. Den inre av väggarna klär och sitter fast i lungan. Den yttre väggen fäster vid mellangärdet och bröstkorgen. Mellan lungsäckarnas båda väggar är trycket lägre än i ytterluften.

Vad sker när vi andas?

När vi andas in sänker vi mellangärdet och därmed lungsäckarnas ytterväggar. Därmed minskar vi trycket utanför lungorna så att mer luft strömmar in genom luftstrupen. När mellangärdet höjs pressas luft åter ut ur lungorna.

Flimerhår

Luftstrupen och bronkerna har epitelceller med flimmerhår och över dessa finns slem som fångar upp smutspartiklar som följer med inandningsluften. Det förs sedan upp mot svalget med hjälp av dess rytmiska rörelser.

Hydrostatiskt skelett

Vätskeskelett som består av flera segment som hålls utspända genom att de innehåller vätska med ett visst tryck. Mot varje segment arbetar musklerna som ingår i kroppsväggen. Ringmaskar och maneter har det.

Yttre skelett

Hård hud som utgör skelettet, ofta indelat i flera olika stycken som hålls samman med mjuk och böjlig hud. Djurets muskler fäster i skelettet. Till exempel insekter kräftdjur och spindeldjur har det.

Inre skelett

Ett skelett som sitter inne i kroppen och ger stadga och en stomme som musklerna fäster vid. Kan skydda ömtåliga organ som hjärnan, hjärta och lungor. Hos människan producerar det även blodkroppar. Finns hos alla ryggradsdjur.

Cellskelett

Utgörs av proteintrådar, som kallas mikrotubuli, och fungerar som cellens skelett och muskler. Tack vare detta kan ämnen transporteras in och ut ur cellen. Mikrotubuli möjliggör rörelse hos enskilda celler och organismer, samt bygger upp flageller, cilier och centrioler.

Människans ryggrad

Innehåller 33-34 knotor och mellanliggande skivor som kallas diskar. Diskarna består av brosk, vilket fungerar som stötdämpare och gör ryggraden böjlig. I knotorna ligger ryggmärgskanalen väl skyddad. Ryggkotornas utskott fungerar som muskelfästen.

Röd benmärg

Blodkroppar bildas här.

Leder

Där två ben möts sitter dessa som gör att benen är rörliga mot varandra.

Glatt ledbrosk

Minskar friktionen mellan två benytor som är i kontakt med varandra.

Ledkapsel

Omsluter hela leden. Kan behöva förstärkas av ledband t ex i knät

Ledvätska

Finns innanför ledkapseln och smörjer leden.

Menisker

Broskskivor som fyller ut utrymmet mellan benändarna.

Kulleder

Finns t ex i höften och axeln och tillåter rörelse i flera olika riktningar.

Gångjärnsleder

Finns t ex i fingrarna och tillåter rörelse fram och tillbaka

Vridled

Finns t ex mellan strålben och armbågsled och gör det möjligt med vridande rörelser.

Glatt muskulatur

Dessa går inte att påverka med viljan och det är relativt långsamma, men uthålliga. Finns t ex i huden, tarmarna, luftvägarna, blodkärlen och livmodern.

Hjärtmuskeln

Består av förgrenade celler som är sammanlänkade till ett nätverk. Den täta kontakten är nödvändig för muskelns rytmiska sammandragningar. Den är både snabb och uthållig och kan inte styras av viljan. Då den jobbar oavbrutet förbrukar den mycket energi.

Tvärstrimmig muskulatur

Består av långa trådformade celler som kallas muskelfibrer. En sådan fiber har bildats av många celler som har förenats till en enda cell, därför har muskelfibrer flera cellkärnor. Myosin och aktintrådar är ordnade på ett regelbundet sätt i dessa celler, vilket gör de tvärstrimmiga. De är viljes styrda och kan vara mycket snabba, men mindre uthålliga. Dessa muskler fäster sig i skelettet.

Skillnaden mellan muskelcell och en vanlig cell?

Muskelcellens cytoplasma kallas sarkoplasmaMuskelcellen har fler cellkärnorMuskelcellens cellmembran kallas sarkolemmaMuskelcellens ER kallas sarkoplasmatiska nätverket ( innehåller kalciumjoner som är viktiga vid kontraktionMuskelceller är oftast längreMuskelcellen kan kontrahera sigMuskelcellen delar sig ej efter födselnMuskelcellen kan styras med viljan

Muskelcell

Innehåller trådar av myosin och aktin som kan röra sig i förhållande till varandra så att de kan dra ihop sig och slappna av, vilket gör att den kan röra på sig.

Kontraherar

När celler drar ihop sig.

Relaxerar

När celler slappnar av.

Senor

Varje skelettmuskel omges av en kapsel av bindväv som sedan smalnar av i senor som fäster i olika skelettben.

Allt eller inget principen

Om en nervimpuls når en muskelfiber kontraheras denna fullt ut, det finns inget mellanläge. Muskelkraften påverkas i sin tur av hur många muskelfibrer som aktiveras. Om hjärnan skickar signaler via nervbanorna till flera olika muskelfibrer samtidigt i en muskel, blir resultatet en kraftig muskelsammandragning.

Statiskt arbete

När muskler arbetar utan att någon rörelse sker. Musklerna klämmer på blodkärlen ständigt, vilket förhindrar syrerikt blod att nå fram till muskelcellerna. Syrebristen leder till att mjölksyra uppstår.

Dynamiskt arbete

Musklerna drar växelvis ihop sig och slappnar av, t ex när man springer. Det gynnar blodcirkulationen och förhindrar att mjölksyra uppstår.

Långsamma muskelfibrer

De är röda och innehåller mycket myoglobin och mitokondrier. De har extra god blodförsörjning, därför är de speciellt anpassade till aerobt arbete. De är relativt långsamma, men mer uthålliga.

Snabba muskelfibrer

De är vita och innehåller mindre myoglobin och färre mitokondrier och har sämre blodförsörjning än röda muskelfibrer. De arbetar snabbt och intensivt genom att glukos spjälkas anaerobt. Det kan inte pågå under någon längre tid eftersom anaerob spjälkning ger upphov till mjölksyra. De är alltså snabba, men inte så uthålliga.

Hur styr nerver kontraktionen?

Nervcellens axon: När en kontraktion ska ske av en muskel skickas det nervimpulser från hjärnan via nervcellernas axoner ut till alla muskelceller som ska kontraheras.Motorändplattan: Kontakpunkten mellan ett axon och en muskelfibrer kalas för en motorändplatta (fungerar som en synaps). Den elektriska impulsen från axonet förs över och blir till en elektrisk puls i muskelfibern.En muskelfiber: Den elektriska impulsen fortplantas i muskelfibern.Myofibiller: I varje muskelfiber finns ett stort antal myofibriller. Varje myofibriller innehåller ett stort antal sarkomerer som kan dra ihop sig. Det är detta som leder till att hela muskelfibern kan kontrahera dig (och därmed också hela muskeln).

Kontraktion av sarkomeren

När en nervimpuls når fram till muskelfibern kommer det leda till en elektrisk impuls i muskelfibern. Den elektriska impulsen gör så att myofibrillens sarkomerer drar ihop sig. Sarkomererna drar ihop sig när myosintrådarna hakar fast i aktintrådarna, på de båda sidorna av sarkomeren, in mot mitten av sarkomeren.

Muskelkontraktion steg för steg

En nervimpuls når fram till motorändplattan.En elektrisk impuls startar i muskelcellen.Kalciumjoner frisätts från det sakoplasmatiska nätverket.Kalciumjoner binder till troponin-proteiner i sarkomererna, det leder till att tropomysinproteinerna förflyttas så att bindningsställen på aktinet blottas.Myosinet kan nu binda till aktinet och förskjuta aktinet in mot mitten av sarkomeren. Myosinet släpper sedan och binder till ett annat ställer på aktinet, fast längre bak. Processen upprepas.ATP behövs dock för att myosinet ska kunna göra detta. ATP binder till myosiner. När ATP spjälkas till ADP och P frisätts energi dom gör att myosinet lossnar från aktinet och sedan kan binda längre bak på aktinet.

Sarkomerer

Sammandragande enhet i hjärt- och skelettmuskulatur som gör det möjligt för muskeln att dra ihop sig. Finns i myofibriller.

Myofibriller

Mycket små cylinderformade organeller som utgör en viktig beståndsdel av muskelfibrer. Gör att muskelfibrer kan kontrahera.

Myofibrillers uppbyggnad

Är uppbyggda av ett stort antal sarkomerer som sitter efter varandra i en lång kedja. De olika sarkomererna skiljs åt av olika z-band. Sarkomererna är det kontraktila maskineriet i musklerna, tack vare sarkomererna kan musklerna kontraheras.

Sarkomer uppbyggnad

Byggs upp av proteinerna aktin och myosin: Varje sarkomer består av två typer av proteinfilament; tjocka och tunna filament. De tjockare filamenten i den centrala delen av sarkomeren består av hundratals molekyler av motorproteinet myosin. De tunnare filamenten består av huvudsakligen av proteinet aktin.

Hur får muskler syre och näringsämnen?

Från blodkärl som går in i muskeln. Blodkärl och nerver följer bindväven mellan muskelcellerna.

Vilka tre muskeltyper finns det hos ryggradsdjur?

Glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och tvärstrimmig muskulatur. Endast tvärstrimmig kan styras med viljan.

Vad omger sig en skelettmuskel av?

En kapsel av bindväv. Där muskeln smalnar av övergår kapseln i senor som fäster i olika skelettben.

Hur arbetar skelettmusklerna?

De arbetar parvis mot varandra. Det gäller t ex biceps och triceps. Armen böjs när man spänner biceps samtidigt som triceps slappnar av. För att armen ska rätas ut igen måste triceps spännas och biceps slappna av. En spänd muskel kan inte tänja ut sig själv, utan tänjs ut av andra skelettmusklers arbete.

Vilken funktion har bindväv?

Avgränsa, skydda och minska friktionen. Alla muskler övergår i en sena som i sin tur fäster i ett skelettben. Senor är avgörande för att en muskel ska kunna åstadkomma en rörelse i en led.

Blodkärlsystem

Ett transportsystem som leder blod mellan olika kroppsdelar. Blodet består av vatten med lösta ämnen och det kan innehålla blodkroppar. Oftast pumpas blodet runt av ett eller flera hjärtan.

Öppet blodkärlssystem

Det finns ingen egentlig skillnad mellan vävnadsvätskan och vätskan i blodkärlen. Blodkärlen öppnar sig i vävnaderna så att "blodet" töms i vävnadsvätskan. Samtidigt "sugs" vävnadsvätskan upp i cirkulationssystemet genom porer i andra blodkärl. Det är ett relativt långsamt cirkulationssystem. Kräftdjur, spindeldjur, snäckor, musslor har det.

Slutet blodkärlssytem

Blodet pumpas runt i kärl som inte öppnar sig mot vävnadsvätskan. Det är ett snabbare transportsystem än öppet blodkärlssystem. Ringmaskar, bläckfiskar och ryggradsdjur har det.

Olika cirkulationssystem i olika organismer

Fiskar har enkelt blodkärlssystem med tvårummigt hjärtaAmfibier och reptiler (utom krokodiler) har dubbelt blodkärlssystem med trerummigt hjärtaKrokodiler, fåglar och däggdjur har dubbelt blodkärlssystem med fyrarummigt hjärta

Förmak

Hjärtats två rum för inkommande blodflöde. Höger förmak från kroppen, vänster förmak från lungorna.

Kammare

Pumpar ut blod till artärerna.

Artärer

Leder syrerike blod från hjärtat och ut i kroppen.

Venerna

Blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat

Kapillärer

Kroppens minsta blodkärl. Finns som nätverk mellan artärer och vener. Ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler sker här.

Enkelt blodkärlssystem

När blodet som pumpas ut från hjärtat både upptar syre från andningsorganen och avger syre i kroppens övriga kapillärsystem innan de återvänder till hjärtat.

Dubbel blodkärlssystem

Innebär att man har två separata kretslopp. Det finns ett separat kretslopp som går mellan hjärtat och lungorna där blodet syresätts, och ett annat kretslopp mellan hjärtat och alla kroppens vävnader där blodet lämnar syre. Detta system är effektivt eftersom blodet bara passerar ett kapillärsystem, innan de återvänder till hjärtat och får ny fart vilket gör att ett högt blodtryck upprätthålls i hela systemet. Finns hos tetrapoder.

Tretrapoder

Alla ryggradsdjur som går på fyra fötter.

Dubbelt blodkärlsystem med tre rum

Finns hos ambifiter, ödlor, ormar och sköldpaddor. Hjärtat har två förmak och en kammare. Den vänstra förmaken tar emot syresatt blod från lungorna och den högra förmaken tar emot syrefattigt blod från det stora kretsloppet. Sedan blandas blodet delvis i kammaren som pumpar ut blodet i lilla och stora kretsloppet. Detta gör t ex att reptiler kan stänga av det lilla kretsloppet när de befinner sig i vatten, vilket gör att de sparar energi.

Hjärta med fyra rum

Finns hos krokodiler, fåglar och däggdjur. DÅ har hjärtat två förmal och två kammare. Varje kretslopp har sitt eget förmak och kammare, vilket gör att syrerikt och syrefattigt blod aldrig blandas. Cellerna för därmed gott om syre till förbränning, vilket krävs för att fåglar och däggdjur ska kunna hålla jämn kroppstemperatur.

Lilla kretsloppet

När blodet går från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat.

Stora kretsloppet

Syrerikt blod pumpas från hjärtat ut i kroppen. Syrefattigt blod kommer tillbaka till hjärtat.

Hjärtats uppbyggnad

Höger förmak tar emot syrefattigt blod från stora kretsloppet. Den övre hålvenen tillför blod från kroppens övre del och den nedre hålvenen från kroppens nedre del.Blodet pumpas till höger kammareHöger kammare pumpar blodet mot lungorna genom lungartärerna.Lungvenerna för syrerikt blod från lungorna till vänster förmak.Blodet pumpas till vänster kammare.Blodet pumpas ut aortan och stora kretsloppet.

Hjärtats retledningssystem

I taket av höger förmak finns celler som bildar ett impulscentrum som kallas SA-noden eller sinusknutan. Den avger regelbundet elektriska impulser som får hjärtat att slå och fungerar som hjärtats egen pacemaker.

Hur fungerar hjärtats retledningssystem?

Impulser från SA-noden sprids genom förmakens hjärtmuskelceller och får förmaken att kontraheras så att blod pumpas till de båda kamrarna. Samtidigt sprids impulserna från SA-noden till den så kallade AV-noden som finns i taket av höger kammare. Därifrån fortsätter impulserna genom retledningssystemet till hjärtspetsen längst nere på hjärtat, där kamrarnas sammandragning börjar. Under denna kontraktion pumpas blodet ut i aortan respektive lungartärerna. Genom att impulsöverföringen från AV-noden till hjärtspetsen sker med en viss fördröjning, hinner förmakens kontraktion fullbordas innan kamrarna drar ihop sig.

Hjärtsäck

Hinna som omger hjärtat.

Hjärta

Kroppens viktigaste muskel. Pumpar runt blodet i kroppen. Är ihålig och hos människorna uppdelad i en höger- och vänsterhalva. Varje hjärthalva innehåller ett förmak och en kammare.

Hålven

Två stora blodådror som leder det syrefattiga blodet från kroppens alla delar tillbaka till hjärtat.

Lungartär

\n Blodkärl som går från hjärtat till lungorna. Innehåller syrefattigt blod.

Aortan

Aorta, stora kroppspulsådern, är kroppens huvudartär som utgår från hjärtats vänstra kammare och är moderartär för hela kroppens artärsystem.

Lungvener

Leder syrerikt från lungorna tillbaka till hjärtat, till vänster förmak.

Klaffar

De ser till att blodet inte rinner tillbaka eller fel i hjärtat.

Segelklaffar

Klaffar mellan förmak och kammare.

Fickklaffar

Klaffar mellan kamrarna och de utgående artärerna.

Kranskärl

De blodkärl som förser hjärtat med syre och näring.

Hur cirkulerar blodet i kroppen?

Höger förmak tar emot syrefattigt blod från stora kretsloppet. Den övre hålvenen tillför blod från kroppens övre del och den nedre hålvenen från kroppens nedre del. Blodet pumpas till höger kammare. Höger kammare pumpar blodet mot lungorna genom lungartärer. Lungvenerna för syrerikt blod från lungorna till vänster förmak. Blodet pumpas till vänster kammare. Blodet pumpas ut i aortan och stora kretsloppet.

Venpumpen

Blodet återvänder till hjärtat via venerna tack vare en sorts venpump, som dock inte sitter i venerna. Pumpeffekten kommer sig av att musklerna som omger venerna drar ihop sig så att venerna pressas ihop. Dessutom innehåller blodkärlen klaffar som som hindrar blodet från att åka bakåt.