1/59
Looks like no tags are added yet.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced | Call with Kai |
|---|
No analytics yet
Send a link to your students to track their progress
republik
har ingen kung utan styrs av en president/konsul. Rom var en sÄdan innan kejsartiden
monarki
styrs av en kung. Tronen Àrvs till det Àldsta barnet. PÄ denna tid alltid den Àldsta sonen.
stadsstat
En sjÀlvstyrande stad med landsbygd runt omkring. Högst upp lÄg en klippa nedanför staden med jordbruk och torg. Skyddsborg mot fiender. Hade eget styrelseskick och lagar. MÀnniskor hade olika yrken och det uppstod större skillnader mellan mÀnniskor med pengar och makt och de utan. Religionen ofta viktig. Hade ett skattesystem för att bekosta till exempel soldater och fÀngelser.
koloni
Ett erövrat omrÄde som man gör till sitt eget land. Ej nÀrliggande till landet.
Pax romana
Den romerska freden som varade i 200 Är (27f.kr-180 e.kr)
Demokrati
Demos=folk kreti=styre Folkstyre Ett nytt sÀtt att styra och uppstod i Aten . Vid kullen Pnyx pÄ torget i Aten samlades mÀn(bara medborgare) för att diskutera och lyssna. Sedan röstade man med handupprÀckning
Pnyx
Kulle dÀr folkförsamlingen i Aten samlades och fattade beslut
Hellener
Grekerna kallade sig för hellener
akvedukt
vattenledning som romarna byggde
Alla vÀgar bÀr till Rom
Alla vÀgar utgick frÄn Rom
StÄthÄllare
Provinserna styrdes av en stÄthÄllare. Hade som uppgift att driva in skatt till Rom och se till att romerska lagar gÀllde inom provinsen
Guden Zeus
Huvudguden i Grekland. Kallas ibland gudarnas fader/hÀrskare.
leva spartanskt
leva enkelt utan nÄgon som helst lyx
tragedi
sorgespel, tragisk pjÀs
komedi
PjÀs med lyckligt och roligt innehÄll
etrusker
MĂ€ktigt folk som bodde i norra Italien. Styrde ett tag Rom 500 e.kr , etruskisk kung. Hatade av romarna
Karthago
Dagens Tunisien. Krig mellan rom och Karthago.Rom segrade till slut och brÀnde ner staden och saltade marken för att inget skulle kunna vÀxa dÀr igen. Karthago skulle aldrig bli ett hot igen. Krigen mot Karthago kallas de puniska krigen. Krigen och konflikten handlade mycket om kontrollen över handeln pÄ Medelhavet
Gladiatorer
Var de fÄngar och slavar som slogs för att underhÄlla folket pÄ stora amfiteatrar som Colosseum. Dödade man tillrÀckligt mÄnga pÄ tillrÀckligt underhÄllande sÀtt kunde en gladiator bli frislÀppt. Var dock vÀldigt ovanligt.
slavekonomi
Ekonomin Àr beroende av att slavar som arbetar och försörjer mÀnniskorna. GÀller bÄde de grekiska stadsstaterna och Rom.
Provinser
Romarrriket delade upp erövrade omrÄden i dessa. Styrdes av romerska stÄthÄllare som samlade in skatten, skötte folkrÀkningen och sÄg till romerska lagar gÀllde.
sagan om Romulus och Remus
Romarnas gamla berÀttelse/myt om hur staden Rom grundades. TvÄ förÀldralösa pojkar som uppfostrats av en varg.
Kejsare
Den som styrde det romerska riket hade denna titel. (27 e.kr-463 e.kr) Kröntes med en lagerkrans. Ordet kommer ursprungligen frÄn namnet Caesar. Rom styrdes dÄ av en diktator, under vissa perioder med stöd av senaten.
Latin
Ett sprÄk som den vÀstromerska kyrkan anvÀnde
Folkförsamling
Som dagens riksdag - folket som hade rÀtt att rösta ingick hÀr. 20 Är, bosatt i Aten och gjort militÀrtjÀnsten och var tredje generationens atenare
Atens guldÄlder/den klassiska tiden
500 f.kr- 300 f.kr. DÄ skrevs fantastiska skÄdespel, viktiga böcker om filosofi, vetenskap
Sokrates, Platon, Aristoteles,
Filosofer
Alexander den store
Kung av Makedonien som lyckades kriga mot perserna. VÀlutbildade greker fick hjÀlpa till att styra olika stora stÀder i det erövrade omrÄdet. Grekernas sprÄk, seder och kultur spreds.
Kejsar Augustus (Octavianus)
KÀnd som den första kejsaren. Augustus betyder den vördnadsvÀrde.
Julius Casar
50 f.kr. StÄthÄllare och politiker. Anfaller Gallien(Frankrike). PopulÀr och utropar sig till diktator pÄ livstid. Blir mördad av senatorer Är 44 f.kr.
Pater familias
fadern bestÀmde över familjen och hade ansvar för ekonomin och alla beslut i romerska familjer
Bröd och skÄdespel
De rika senatorerna bjuder de arbetslösa pÄ gratis underhÄllning och bröd/sÀd. Allt för att vinna röster och bli populÀra samt hÄlla dem lugna sÄ att de inte gör uppror.
Ă r 395 e.kr
VÀstrom och östrom delas och styrdes av varsin kejsare
Det romerska arvet/ kulturarv
SprÄket latin pratades i romarriket och finns kvar idag, lÀkare, prÀster osv.
kristendomen blev statsreligion under 300-t e.kr
romerska rÀttssystemet lever kvar
latinska bokstÀver
badhus/viadukter
StorstÀder som London, Paris, Wien byggdes av romarna
VÄr tiderÀkning 365 dagar 1/4 dygn
kÀnda byggnader stÄr kvar Colosseum, Forum Romana
Varför gick Rom under? Orsaker
-TillgÄng till slavar minskade, jordbruket fick det svÄrt
-Ekonomisk kris - skatterna höjs
-Soldaterna kÀnde ingen lojalitet- en för lÄng grÀns att försvara
-Kristendomen spreds. Stark organisation som hotade och mÀnniskor som blev kristna slÀppte sina slavar fria
-Rom delas i vÀst och öst. Hade tvÄ olika kejsare och istÀllet för att fÄ en bÀttre organisation sÄ blev det istÀllet brÄk och svÄrt att samarbeta.
SĂ„ styrdes Aten
Folkförsamling: (riksdag) . samlades 40ggr/ Är för att diskuter och besluta om viktiga frÄgor. Viktigt att kunna föra sin talan. HandupprÀckning.
RÄdet (regering): Genomförde besluten. De röstades fram genom lottning. Fick sitta 1 Är i taget.
SĂ„ styrdes Sparta
MilitÀrstat
De Àldstes rÄd: 28 mÀn över 60 Är. Rika familjer som gjort militÀrtjÀnsten. Kung vid krig.
Vilka som skulle sitta i rÄdet avgjordes av att domare satt i ett hus. Sedan skrek folket nÀr de olika förslagen lÀstes upp. De som fick högst rop fick sitta i de Àldstes rÄd.
SĂ„ styrdes Romarriket /republiken
TvÄ folkvalda konsuler= delade pÄ makten. Skulle styra landet och leda armén. Styrde 1 Är i taget.
Senaten (patricier)= Endast rika bönder/adelsfamiljer 300st. De skulle stifta lagar och döma. Olika röstrÀtt beroende pÄ inkomst.
Folkförsamlingen (plebejer)= köpmÀn, hantverkare, bönder. Hade mycket liten makt.
Diktator : en diktator kunde vÀljas om det var krig. Hade dÄ all makt sjÀlv men endast i 6 mÄn.
Hur kunde Romarriket bli sÄ framgÄngsrikt?
1. vÀlorganiserad armé
2. Bra ekonomi tex. gratis arbetskraft, stora markomrÄden att odla pÄ, kontroll över handeln
3. starka ledare, gemensamma lagar och stark organisation
4. Betalade skatt som gjorde att vÀgar kunde byggas, soldater kunde avlönas, bygga vattenledningar osv. Bra infrastruktur
5. kopierade och förfinade grekernas framgÄngar.
Senaten
300 mÀn frÄn Roms rikaste familjer(Patricier) som hade den verkliga makten i romarriket.
Polyteism
Religion dÀr man tror pÄ flera gudar (antika Grekland och Romarriket)
olympiska spelen
De största idrottstÀvlingarna under antiken, de hölls nÀra berget Olympus. Bara grekiska mÀn fick delta. Under OS var det fred och alla krig var pausade.
2 konsuler
En del av den romerska makten nÀr Rom var republik. Skulle se till att beslut som fattades genomfördes. En av dessa blev diktator vid krigstid.
Specialisering och yrken
I högkulturerna dÀr alla inte lÀngre behövde arbeta med att samla in mat eller odla sÄ kunde folk specialisera sig och lÀra sig olika yrken. Ledde till stor utveckling och bÀttre ekonomi och handel
SamhÀllsklasser
MÀnniskor har olika status i samhÀllet beroende pÄ deras kunskaper, yrke, inkomst och rikedom. Det blir olika samhÀllsklasser i alla högkulturer. Exempel pÄ dessa Àr Patricier och Plebejer i dÄtidens Rom.
Kolonier
OmrÄde som annat land tar över och sedan bestÀmmer över.
Direktdemokrati
Alla röstar pÄ en och samma gÄng om ett beslut, majoriteten "vinner". Det som röstas fram blir ny lag. Atens demokrati var en sÄdan.
monoteism
Tron pÄ en gud
Olympus
Ett berg dÀr de grekiska gudarna bodde enligt den grekiska religionen
Köl
BÄtens botten. Grekiska sjömÀn lÀrde sig bygga bÄtar med dessa sÄ att bÄtarna inte vÀlte och blev stadigare. Detta gjorde att man kunde segla mycket lÀngre strÀckor och pÄ öppet hav.
Patricier
Ăverklassen i Rom. De rikaste familjerna. Bara mĂ€n som var Patricier som kunde sitta i Senaten.
Plebejer
Den vanliga befolkningen i Rom, tex hantverkare, soldater och bönder.
Tibern
Floden som Rom ligger vid och dÀr staden vÀxte fram runt Roms sju kullar
Mare Nostrum
VÄrt hav. SÄ kallade romarna Medelhavet nÀr de erövrat alla omrÄden runtomkring detta hav.
Goterna
En stam frÄn norr som lyckades plundra Rom. Blev slutet pÄ VÀstrom
Poseidon
Havsguden inom den grekiska religionen
Athena
Athens skyddsgudinna. Visheten och konstens gudinna
De grekiska gudarna
Hade brister och gjorde fel som vanliga mÀnniskor. Bodde pÄ berget Olympen. Var större, vackrare, smartare Àn vanliga mÀnniskor och var odödliga.
infrastruktur
Det som binder samman platser i ett samhÀlle, tex vÀgar och hamnar. I romarriket var man skickliga pÄ att bygga upp vÀgar och hamnar vilket underlÀttade handel och transporter av tex militÀrer runt om i riket.
Statsreligion
Att invÄnarna i ett land mÄste tillhöra en viss religion. I romarriket blev det senare kristendomen.
MilitÀr strategi och moderna vapen
Romarriket var mycket framgÄngsrika militÀrt dÄ de hade en yrkesarmé samt moderna strategier nÀr de stred. De anvÀnde stora sköldar och lÄnga spjut och rörde sig i samtrÀnade "fyrkanter". Det gjorde dom mycket svÄrbesegrade. De hade ocksÄ för den tiden moderna vapen sÄsom lÄnga kastspjut och katapulter som kunde slÀnga stenbumlingar och material som brann.