Antiken, begrepp att kunna

0.0(0)
Studied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/59

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Last updated 4:10 PM on 4/23/26
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced
Call with Kai

No analytics yet

Send a link to your students to track their progress

60 Terms

1
New cards

republik

har ingen kung utan styrs av en president/konsul. Rom var en sÄdan innan kejsartiden

2
New cards

monarki

styrs av en kung. Tronen Àrvs till det Àldsta barnet. PÄ denna tid alltid den Àldsta sonen.

3
New cards

stadsstat

En sjÀlvstyrande stad med landsbygd runt omkring. Högst upp lÄg en klippa nedanför staden med jordbruk och torg. Skyddsborg mot fiender. Hade eget styrelseskick och lagar. MÀnniskor hade olika yrken och det uppstod större skillnader mellan mÀnniskor med pengar och makt och de utan. Religionen ofta viktig. Hade ett skattesystem för att bekosta till exempel soldater och fÀngelser.

4
New cards

koloni

Ett erövrat omrÄde som man gör till sitt eget land. Ej nÀrliggande till landet.

5
New cards

Pax romana

Den romerska freden som varade i 200 Är (27f.kr-180 e.kr)

6
New cards

Demokrati

Demos=folk kreti=styre Folkstyre Ett nytt sÀtt att styra och uppstod i Aten . Vid kullen Pnyx pÄ torget i Aten samlades mÀn(bara medborgare) för att diskutera och lyssna. Sedan röstade man med handupprÀckning

7
New cards

Pnyx

Kulle dÀr folkförsamlingen i Aten samlades och fattade beslut

8
New cards

Hellener

Grekerna kallade sig för hellener

9
New cards

akvedukt

vattenledning som romarna byggde

10
New cards

Alla vÀgar bÀr till Rom

Alla vÀgar utgick frÄn Rom

11
New cards

StÄthÄllare

Provinserna styrdes av en stÄthÄllare. Hade som uppgift att driva in skatt till Rom och se till att romerska lagar gÀllde inom provinsen

12
New cards

Guden Zeus

Huvudguden i Grekland. Kallas ibland gudarnas fader/hÀrskare.

13
New cards

leva spartanskt

leva enkelt utan nÄgon som helst lyx

14
New cards

tragedi

sorgespel, tragisk pjÀs

15
New cards

komedi

PjÀs med lyckligt och roligt innehÄll

16
New cards

etrusker

MĂ€ktigt folk som bodde i norra Italien. Styrde ett tag Rom 500 e.kr , etruskisk kung. Hatade av romarna

17
New cards

Karthago

Dagens Tunisien. Krig mellan rom och Karthago.Rom segrade till slut och brÀnde ner staden och saltade marken för att inget skulle kunna vÀxa dÀr igen. Karthago skulle aldrig bli ett hot igen. Krigen mot Karthago kallas de puniska krigen. Krigen och konflikten handlade mycket om kontrollen över handeln pÄ Medelhavet

18
New cards

Gladiatorer

Var de fÄngar och slavar som slogs för att underhÄlla folket pÄ stora amfiteatrar som Colosseum. Dödade man tillrÀckligt mÄnga pÄ tillrÀckligt underhÄllande sÀtt kunde en gladiator bli frislÀppt. Var dock vÀldigt ovanligt.

19
New cards

slavekonomi

Ekonomin Àr beroende av att slavar som arbetar och försörjer mÀnniskorna. GÀller bÄde de grekiska stadsstaterna och Rom.

20
New cards

Provinser

Romarrriket delade upp erövrade omrÄden i dessa. Styrdes av romerska stÄthÄllare som samlade in skatten, skötte folkrÀkningen och sÄg till romerska lagar gÀllde.

21
New cards

sagan om Romulus och Remus

Romarnas gamla berÀttelse/myt om hur staden Rom grundades. TvÄ förÀldralösa pojkar som uppfostrats av en varg.

22
New cards

Kejsare

Den som styrde det romerska riket hade denna titel. (27 e.kr-463 e.kr) Kröntes med en lagerkrans. Ordet kommer ursprungligen frÄn namnet Caesar. Rom styrdes dÄ av en diktator, under vissa perioder med stöd av senaten.

23
New cards

Latin

Ett sprÄk som den vÀstromerska kyrkan anvÀnde

24
New cards

Folkförsamling

Som dagens riksdag - folket som hade rÀtt att rösta ingick hÀr. 20 Är, bosatt i Aten och gjort militÀrtjÀnsten och var tredje generationens atenare

25
New cards

Atens guldÄlder/den klassiska tiden

500 f.kr- 300 f.kr. DÄ skrevs fantastiska skÄdespel, viktiga böcker om filosofi, vetenskap

26
New cards

Sokrates, Platon, Aristoteles,

Filosofer

27
New cards

Alexander den store

Kung av Makedonien som lyckades kriga mot perserna. VÀlutbildade greker fick hjÀlpa till att styra olika stora stÀder i det erövrade omrÄdet. Grekernas sprÄk, seder och kultur spreds.

28
New cards

Kejsar Augustus (Octavianus)

KÀnd som den första kejsaren. Augustus betyder den vördnadsvÀrde.

29
New cards

Julius Casar

50 f.kr. StÄthÄllare och politiker. Anfaller Gallien(Frankrike). PopulÀr och utropar sig till diktator pÄ livstid. Blir mördad av senatorer Är 44 f.kr.

30
New cards

Pater familias

fadern bestÀmde över familjen och hade ansvar för ekonomin och alla beslut i romerska familjer

31
New cards

Bröd och skÄdespel

De rika senatorerna bjuder de arbetslösa pÄ gratis underhÄllning och bröd/sÀd. Allt för att vinna röster och bli populÀra samt hÄlla dem lugna sÄ att de inte gör uppror.

32
New cards

År 395 e.kr

VÀstrom och östrom delas och styrdes av varsin kejsare

33
New cards

Det romerska arvet/ kulturarv

SprÄket latin pratades i romarriket och finns kvar idag, lÀkare, prÀster osv.

kristendomen blev statsreligion under 300-t e.kr

romerska rÀttssystemet lever kvar

latinska bokstÀver

badhus/viadukter

StorstÀder som London, Paris, Wien byggdes av romarna

VÄr tiderÀkning 365 dagar 1/4 dygn

kÀnda byggnader stÄr kvar Colosseum, Forum Romana

34
New cards

Varför gick Rom under? Orsaker

-TillgÄng till slavar minskade, jordbruket fick det svÄrt

-Ekonomisk kris - skatterna höjs

-Soldaterna kÀnde ingen lojalitet- en för lÄng grÀns att försvara

-Kristendomen spreds. Stark organisation som hotade och mÀnniskor som blev kristna slÀppte sina slavar fria

-Rom delas i vÀst och öst. Hade tvÄ olika kejsare och istÀllet för att fÄ en bÀttre organisation sÄ blev det istÀllet brÄk och svÄrt att samarbeta.

35
New cards

SĂ„ styrdes Aten

Folkförsamling: (riksdag) . samlades 40ggr/ Är för att diskuter och besluta om viktiga frÄgor. Viktigt att kunna föra sin talan. HandupprÀckning.

RÄdet (regering): Genomförde besluten. De röstades fram genom lottning. Fick sitta 1 Är i taget.

36
New cards

SĂ„ styrdes Sparta

MilitÀrstat

De Àldstes rÄd: 28 mÀn över 60 Är. Rika familjer som gjort militÀrtjÀnsten. Kung vid krig.

Vilka som skulle sitta i rÄdet avgjordes av att domare satt i ett hus. Sedan skrek folket nÀr de olika förslagen lÀstes upp. De som fick högst rop fick sitta i de Àldstes rÄd.

37
New cards

SĂ„ styrdes Romarriket /republiken

TvÄ folkvalda konsuler= delade pÄ makten. Skulle styra landet och leda armén. Styrde 1 Är i taget.

Senaten (patricier)= Endast rika bönder/adelsfamiljer 300st. De skulle stifta lagar och döma. Olika röstrÀtt beroende pÄ inkomst.

Folkförsamlingen (plebejer)= köpmÀn, hantverkare, bönder. Hade mycket liten makt.

Diktator : en diktator kunde vÀljas om det var krig. Hade dÄ all makt sjÀlv men endast i 6 mÄn.

38
New cards

Hur kunde Romarriket bli sÄ framgÄngsrikt?

1. vÀlorganiserad armé

2. Bra ekonomi tex. gratis arbetskraft, stora markomrÄden att odla pÄ, kontroll över handeln

3. starka ledare, gemensamma lagar och stark organisation

4. Betalade skatt som gjorde att vÀgar kunde byggas, soldater kunde avlönas, bygga vattenledningar osv. Bra infrastruktur

5. kopierade och förfinade grekernas framgÄngar.

39
New cards

Senaten

300 mÀn frÄn Roms rikaste familjer(Patricier) som hade den verkliga makten i romarriket.

40
New cards

Polyteism

Religion dÀr man tror pÄ flera gudar (antika Grekland och Romarriket)

41
New cards

olympiska spelen

De största idrottstÀvlingarna under antiken, de hölls nÀra berget Olympus. Bara grekiska mÀn fick delta. Under OS var det fred och alla krig var pausade.

42
New cards

2 konsuler

En del av den romerska makten nÀr Rom var republik. Skulle se till att beslut som fattades genomfördes. En av dessa blev diktator vid krigstid.

43
New cards

Specialisering och yrken

I högkulturerna dÀr alla inte lÀngre behövde arbeta med att samla in mat eller odla sÄ kunde folk specialisera sig och lÀra sig olika yrken. Ledde till stor utveckling och bÀttre ekonomi och handel

44
New cards

SamhÀllsklasser

MÀnniskor har olika status i samhÀllet beroende pÄ deras kunskaper, yrke, inkomst och rikedom. Det blir olika samhÀllsklasser i alla högkulturer. Exempel pÄ dessa Àr Patricier och Plebejer i dÄtidens Rom.

45
New cards

Kolonier

OmrÄde som annat land tar över och sedan bestÀmmer över.

46
New cards

Direktdemokrati

Alla röstar pÄ en och samma gÄng om ett beslut, majoriteten "vinner". Det som röstas fram blir ny lag. Atens demokrati var en sÄdan.

47
New cards

monoteism

Tron pÄ en gud

48
New cards

Olympus

Ett berg dÀr de grekiska gudarna bodde enligt den grekiska religionen

49
New cards

Köl

BÄtens botten. Grekiska sjömÀn lÀrde sig bygga bÄtar med dessa sÄ att bÄtarna inte vÀlte och blev stadigare. Detta gjorde att man kunde segla mycket lÀngre strÀckor och pÄ öppet hav.

50
New cards

Patricier

Överklassen i Rom. De rikaste familjerna. Bara mĂ€n som var Patricier som kunde sitta i Senaten.

51
New cards

Plebejer

Den vanliga befolkningen i Rom, tex hantverkare, soldater och bönder.

52
New cards

Tibern

Floden som Rom ligger vid och dÀr staden vÀxte fram runt Roms sju kullar

53
New cards

Mare Nostrum

VÄrt hav. SÄ kallade romarna Medelhavet nÀr de erövrat alla omrÄden runtomkring detta hav.

54
New cards

Goterna

En stam frÄn norr som lyckades plundra Rom. Blev slutet pÄ VÀstrom

55
New cards

Poseidon

Havsguden inom den grekiska religionen

56
New cards

Athena

Athens skyddsgudinna. Visheten och konstens gudinna

57
New cards

De grekiska gudarna

Hade brister och gjorde fel som vanliga mÀnniskor. Bodde pÄ berget Olympen. Var större, vackrare, smartare Àn vanliga mÀnniskor och var odödliga.

58
New cards

infrastruktur

Det som binder samman platser i ett samhÀlle, tex vÀgar och hamnar. I romarriket var man skickliga pÄ att bygga upp vÀgar och hamnar vilket underlÀttade handel och transporter av tex militÀrer runt om i riket.

59
New cards

Statsreligion

Att invÄnarna i ett land mÄste tillhöra en viss religion. I romarriket blev det senare kristendomen.

60
New cards

MilitÀr strategi och moderna vapen

Romarriket var mycket framgÄngsrika militÀrt dÄ de hade en yrkesarmé samt moderna strategier nÀr de stred. De anvÀnde stora sköldar och lÄnga spjut och rörde sig i samtrÀnade "fyrkanter". Det gjorde dom mycket svÄrbesegrade. De hade ocksÄ för den tiden moderna vapen sÄsom lÄnga kastspjut och katapulter som kunde slÀnga stenbumlingar och material som brann.