Kariologisk epidemiologi och folkhälsa

vilka konsekvenser har karies på kort och lång sikt?

• ekonomi

• lidande

• smärta

• tid

• livskvalitet

• allmän hälsa

vad är epidemiologi?

• läran om sjukdomar och hälsas förekomst i populationer utifrån demografi.

• det är den grundläggande vetenskapen om folkhälsa.

de utgör:

• fördelning, storlek och placering av sjukdom eller hälsa samt studerar i världen, ett område, grupp eller till och med på bettnivå.

varför behövs kariesepidemiologi?

• för att ta reda på hur kariesförekomsten ser ut i populationer

• samt kunna jämföra olika populationer.

hur använder vi kariesepideiologi?

• vi följer hur kariessjukdomen förändras över tid i populationtioner (ökar eller minskar den, varför?).

• identifiera risk för kariessjukdomar:

  • för att sätta in preventiva insatser där den gör bäst nytta.

  • identifiera faktorer som ger högre risk och utesluta dessa.

  • utvärdera resultatet av profylaxprogram.

Hur mäter man karies?

• antal individer med karies i exempelvis befolkningen.

• antal skadade tänder

• antal skadade ytor (på tanden).

• Mått: kariesskador, fyllningar och förlorade tänder (DMFT).

• aktivitet och risk (är lesionen aktiv och hur stor är risken för ny karies uppstår).

• prevalens och incidens.

hur delar man upp kariesdiagnoser på tandnivå?

Initialkaries: D1 (i emalj) D2 (nått fram till dentin men obetydlig spridning)

manifest karies D3 (betydlig spridning i dentin)

sekundärkaries

vad är initialkaries?

D1 och D2

• emaljkaries, eller ett angrepp med spridning i emalj eller obetydlig spridning i dentin.

vad är manifest karies?

D3

• kariesangrepp med betydlig spridning i dentin.

vad är sekundärkaries?

kariesangrepp i anslutning till tidigare lagning/krona.

prevalens

andelen av en befolkning som är drabbad av sjukdom. eller summan av skador hos en individ från eruption till undersökningsstillfället.

incidens

ett mått på hur snabbt sjukdomen utvecklas i en population eller en mun över en given tid. Två undersökningar krävs därför för att mäta incidensen, en i början och en i slutet av perioden. sjukdomen kan öka eller minska.

vad är kariesindex?

• index för att jämföra olika populationers kariesprevalens och incidens. det finns olika varianter av kariesindex.

• DMFT (decayed, missing, filled, teeth) är den mest använda:

  • WHO har beslutat att DMFT ska vara det globala indexet för mätning av kafries (DMFS är en variation av DMFT).

• SiC (significant caries index) är ett annan index som används som komplement till DMFT.

Vad står DMFT för?

DMFT:

• decayed — tand med manifest karies

• missing — saknad tand

• filled — tand med fyllning

• teeth — tand

i DMFS står S för surface (ytan).

vad är SiC?

• Significant caries index

• mäter hur sjuk den sjukaste tredjedelen av populationen är.

• medelvärdet av DMFT i den tredjedelen av populationen som har högst DMFT.

varför använder man SiC?

• karies är en polariserad sjukdom som är ojämt fördelad över hela populationen. → om man tar medelvärdet av DMFT kan det vara missvisande då vissa kan ha mycket högre DMFT värde än andra.

• vid SiC tar man medelvärdet för den sjukaste tredjedelen av populationen (de med högst DMFT) → man kan få en bättre bild av hur karies svårighetsgrad är fördelad över populationen.

vart kan man hitta epidemiologisk data?

• socilstyrelsen och försäkringskassan har data över ex: utförda åtgärder.

• SKaPa - svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.

• odontologiska bokslut

• klinisk forskning & registerforskning.

vad är socialstyrelsen, vad gör de?

• Sveriges kunksapsmyndighet för vård och omsorg.

• samlar in sammanställer, analyserar och förmedlar kunskap samt utför andra myndighetsuppgifter som till ex: att ansvara för hälsodataregister och officiell statistik.

• utformar de nationella riktlinjerna baserat på vetenskapligt underlag.

vad är SKaPa?

• svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.

• samordnas av folktandvårdne Värmland men samverkar med många vårdgivare, både folktandvården och privata aktörer.

• jobbar för att utveckla och förbätra vårdens kvalitet och behandlingsresultat.

Karies är en uråldrig sjukdom

• karies har drabbat määniskan så länge vi har funnits.

• karies drabar även djur såsom primater, hästdjur m.fl.

• man har hittat kariesskador på tänder i arkeologiska kvarlevor från människans förfäder.

vem och när upptäcktes smärtlindring?

Tandläkaren Horace Wells upptäckte att lustags kunde användas som smärtlindring vid tandextraktioner år 1844.

hur sammanställde man dödsorsaker och vem kom fram med detta (när?)

John graunt — Bills of mortality (han anses vara första epidemiologen)

1600-talet

när blev socker tillgängligt för alla?

• vid mitten av 1850-talet blev vitt socker mer lättlillgängligt. → vid 1800-talets slut: en kariesepidemi sprider sig över hela den industrialiserade världen.

• 1900-talet: socker är billigt och lättillgängligt samt anses vara hälsosamt.

hur påverkade den ökade sockerkonsumtionen samhället?

• → ökande kariesprevalens.

• kariessjukdomen påverkar samhället mycket (ex: i from av sjukskrivningar pga tandvärk).

• barn i skolorplågas av tandinfektioner till följ av karierade tänder.

• införandet av statliga tandvårdsinrättningar. först med detta var de skandinaviska länderna (folktandvården öppnar 1938 endast för barn).

hur såg staten på socker under 1930-talet

• ansågs nyttigt och billig näringskälla, man uppmuntrade befolkningen att äta socker.

vad är Vipeholmsstudien?

• en studie som utfördes 1954 och faställde sambandet mellan socker-karies av Gustafsson m.fl.

• oetisk studie som utfördes utan samtycke av testpersonerna eller anhöriga.

• testerna utfördes på individer som satt i vipeholm anstalt där personerna hade olika diagnoser (man valde denna plats med dessa personer pga individerna var enkla att kontrollera (kosten) samt att de inte kunde lämna platsen. (testpersonerna fick även ingen tandvård under tiden)

• visade socker-karies samband samt att karies påverkas hur ofta/vilken grad man konsumerar socker.

när infördes fluorid i tandkräm?

• 1960-talet är den största enskilda faktorn som bidragit till minskad kariesförekomst på populationsnivå.

kariessjukdomen på 2020-talet

• ca 15% av befolkingen lider av omfattande kariessjukdom

vad gäller för den äldre populationen idag?

• fler har kvarvarande tänder.

• antal fyllningar och karierade tandytor minskar i populationen i allmänhet men ökar bland de äldsta (pga att det finns fler i gruppen som har tänder kvar samt.

hur ökar risken för vissa åldrar

• 6mån-2år nyerupterade tänder (

• 5-7 eruption av 6or (vanligtand att ha karies)

• 11-14: eruption av 7or

• tånåring/unga vuxna: eruption av 8or förändringar i socialt status.

• äldre exponerade rotytor och sjukdom,.

vilka faktoer brukar man tala om kring hur kariesförekomsten varierar internationellt?

• BNI (bruttonationalinkomst

• hur mycket penhgar som spenderas av länderna på tandvård

• geografi

  • högre DMFT i Östeuropa jämfört med väst och nordeuropa.

VGR - vissa har med belastning än andra

• inom regioner (delar av landet) varierar hur mycket kariesbelastningen är på tandvårdskliniker.

• vissa områden har högre kariesförekomst (ex angered). Askim har lägre karies förekomst.

vad är den största ojämlikheten i tandvården?

• socioekonomiska faktorer.

  • fler barn och unga är fria från karies men skillnaderna ökar mellan olika socioekonomiska grupper gällande tandhälsa.

  • bland den tredjedel av barn och ungdomar som redan har störst problem ökar/förvärras problemen (utveckling i fel riktning).

riskfaktorer för 3-åringar

• barn med båda föräldrar som är födda utomlands (4ggr högre kariesrisk än barn med svenskfödda föräldrar) eller en utomlandsfödd förälder (dubbelt så hög kariesrisk).

• inkomst

• utbildningsnivå hos förälder (förgymnasial eller gymnasial utbildning.

• mammans ålder

  • risk för karies är högre för barn med yngre mamma (under 24år) jämfört med mammor som var 30-34 år.

  • risk också hög för barn med mama 35-39 år eller 40 vid födslen.

hur kan förlust av tänder kopplas till socioekonomi?

• högre risk att ta bort tänder om man har lägre socioekonomisk grupp eller utbildningsnivå.

hur mycket ökar kariesrisken för barn med lägre socioekonomi?

utlandsfödd förälder: 2,6 ggr högre kariesrisk

låg inkomst: 1,6 ggr högre kariesrisk.

kort utbildning: 1,4 ggr högre kariesrisk

vilka sociala grupper har högre risk för karies?

• lågutbildade och deras barn

• låginkomstmottagare och deras barn.

• barn från hem med sociala missförhållanden.

• långvarigt sjuka

• barn till utlandsfödda föräldrar.

hur ser prioritetsskalan ut för socialstyrelsens rekomendationer i de nationeklla riktlinjerna för tandvård?

prio skalan är från 1-10 men för tandvård brukar man säga att den börjar vid 3 (kan dock ibland förekomma prio 1 och 2).

• 3 = saker tandvården ska göra.

• resterande är vid undantagsfall där 10 är minst angelägen.

• om 1 eller 2 förekommer innebär det att de är extra viktiga (mer än 3) och måste utföras.

Vilka rekommedationer gäller för att främja barn munhälsa?

• 0-6 år och bor i områden med hög risk för dålig oral hälsa:

  • prio 3, utför genom samverkan med barnhälsovård om levnadsvanor.

• behöver särskilt stöd eller får vård som behöver samordnas med tandvård:

  • prio 3, samverka och samarbeta med övrig vårdpersonal och aktör kring barnet.

• 6-15 år och bor i områden med hög risk för oral ohälsa:

  • prio 4, samverkn med skola och erbjud regelbunden fluorsköljning.

• prio 5:

  • 0-6 år: barnhälsovård om levnadsvanor.

  • 6-15 år: skolan om att utbilda barnen i munhälsa.

vilka rekommendationer gäller för vuxna som behöver särskilt stöd (enligt nationella riktlinjer för tandvård).

• prio 2, svårt med att sköta daglig munvård själv:

  • erbjuda vård och omsorgspersonal långsiktig och kontinuerlig utbildning i munvård i kombination med praktisk träning och handledning - i samverkan med kommunen.

• prio 3, vård som behöver amverkas med tandvård:

  • samverka med övriga aktörer och vårdpersonal kring patienten.

• prio 4,, har eller riskerar att förlora tandvårdskontakt:

  • ge tandvård i boendemiljö (vi besöker de).

• prio 5, bor på vår- och omsorgsboende:

  • ge fluorid i grupp dagligfen som tillägg till den dagliga munvården.

på vilka nivåer kan preventionen ske?

• individ → populationsnivå

vad är rekomendationen för populationen?

• borsta tänderna 2 ggr per dag, med 2 cm 1450 ppm fluoridtandkräm. Vänta 2 timmar innan mat, dryck eller sköljning.

• kalas göteborgsmetoden eller 2+2+2+2.

• för barn gäler 1000 ppm fluoridtandkräm och mindre mängd.

vilken är den törsta riskfaktorn för karies?

• socker är den största riskfaktorn

• karies är en livsstilssjukdom → kan ha samma riskfaktor som andra livsstilssjukdomar (ex: kost mm).

  • behandling av karies kan främja allmänhälsan.

vilka ytkesroller finns i tandvården?

• tandsköterska

• legitimation:

  • tandhygienist

  • allmäntandläkare → specialisttandläkare.

när hade man fluoridsköljning i svenska skolor?

• 1962-1985

• inlärning av användning av fluorid samt hjälpte till aatt minska kariesförekomst (började med detta i samband med fluoridtandkräm introducerades).

vilka olika strategier anv'änds genom livet (tandvård)

• före födseln: gravida (mamman får info om hur man tar hand om barnets hälsa).

• förskola: mamma, barn och förskola.

• skolåren: enligt risk och skolan.

• vuxna: enligt risk och yrkesmiljön

• åldre: enligt risk, släktingar och äldreboenden.

på kliniken: förmedla kunskap, professionell rengöring, fluor, stötta patient

i hemmet: kost, fluor, antimikrobiell behandling, salivstimulerande medel.

Vilka är tandvårdens insatser för folkhälsa?

• hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och barnhälsovård.

• frågor som rör mavanor, fluor och tobak

• informationsaterial

• uppsökande verksamhet.

vilka olika aktörer finns inom fokhälsoarbete?

• staten

• regionen

• kommunen

vilka samverkar tandvården med gällande barns hällsa? (ge exempel på hur det kan ske)

• barnhlsovården och familjecentraler.

  • BVCs barnsjuksköterskor gör hembesök vid åtta månaders ålder (samtal om vikten av god munhäls och delar ut tandborste och tandkräm som folktandvården bistår med). - planeras av tandvårdsutbildade som fungerar som experter inom kommun och landsting.

  • tandvårdsperonal kan iblkand medverka i samband med barnhälsovårdens föräldrargrupper men också om enskilda familjer behöver extra stöd.

  • på många familjecentraler kan man träffa folktandvårdspersonal på öppna förskolan — föräldrar kan ställa frågor om barnets munhälsa och få stöd och råd. (oftast av tandsköterskor och tandhygienister).

vad är FRAMM

F = fluorid

R = råd

A = arena

M = motivation

M = mat

i detta ingår:

1. munhälsosamtal för 1 och 2 åringar

2. hälsofrämjande ute på skolor för 12-15 åringar.

det utförs av tandsköterskor.

när kallas barn till tandvårdbesök första gången?

• munhälsosamtal vid 1 och 2 år (ej obligatorisk men kan vara bra stöd för förälödern)

• 3 år (obligatorisk).

vad är munhälsosamtal för 1 och 2 åringar?

• utförs av Folktandvårdens kliniker

• alla 1 och 2 åringar erbjuds detta

• samtalar kring kost, fluorid, munhygien och tandhälsa.

• information och råd

• klinisk inspektion om möjligt.

detta är ej obligatoriskt men kan vara bra stöd för förälder.

vad innebär hälsofrämjande ute på skolor för 12-15 åringar?

• munhälsolektioner (fokus karies, parodontal hälsa och dental erosion samt tobaksprevention):

  • kost

  • fluorid

  • oral hygien

  • tobaksprevention

• Fluoridlackning.

hur sker samverkan gällande äldres munhälsa?

fäör att öka kunksapen och kompetensen kring äldre munhälsa har FTV VGR ett kompetenscentrum, centrum för äldretandvård (CÄT). där drivs forsknings och utvecklingsprojekt, föreläsningar och sprider kunksap till vårdpersonal, föreningar och organisationer.

vad innebär uppsökande tandvård?

• för de som har ett betsående behov av vård och omsorg eller har ett beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

• oavsett om personen bor på sjukhem, äldre ller gruppboiende eller i egna hemmet har den rätt till kostnadsfri munhälsobedömning (enklare undersökning) en gång om året.

• utförs av tandhygienist och tandsköterska, tandläkare är teamansvarig.

vad är TAIK?

• tandhygienist i kommunal verksamhet.

• målet: att tandvårdskompetens integreras med kommunal verksamhet så att förebyggande insatser och goda munvårdsrutiner säkras.

• TAIKarna är inte kliniskt verksamma utan ska vara en resurs i tandvårdsfrågor, vara en länk mellan tandvården och kommunens verksamhet, kvalitetssäkra samt stärka kompetens/rutiner som avser kontexten för individer 65+.