Brottsförebyggande arbete

prov

Vad står SARA -Modellen för?

SVARA-modellen används som ett verktyg för att analysera och reflektera över olika situationer. Bokstäverna står för:

S – Situation: Vad har hänt? Beskriv situationen så objektivt som möjligt utan att dra några slutsatser.

V – Vad känner du?: Reflektera över vilka känslor situationen väcker hos dig eller de inblandade.

A – Alternativ: Vilka olika handlingsalternativ finns för att hantera situationen?

R – Resultat: Vad kan bli konsekvenserna av de olika alternativen?

A – Agera: Vilken åtgärd ska du välja och varför?

SVARA-modellen används ofta för att strukturera reflektion och främja ett genomtänkt förhållningssätt till att hantera komplexa problem eller situationer.

Vad står POP för?

svar:

nom det brottsförebyggande arbetet står POP för Problemorienterat Polisarbete (Problem-Oriented Policing). Det är en strategi som fokuserar på att identifiera och analysera underliggande problem som bidrar till brott och otrygghet, för att sedan hitta lösningar som minskar dessa problem på lång sikt.

POP bygger på att polis och andra aktörer arbetar systematiskt och datadrivet. En vanlig metod inom POP är SARA-modellen (Scanning, Analysis, Response, Assessment), där problem identifieras, analyseras, åtgärdas och utvärderas.

Centrala principer i POP:

1. Fokus på problem: Inte bara att ingripa vid brott, utan att förstå och förebygga orsakerna.

2. Datadrivet arbete: Beslut baseras på analyser av statistik, mönster och trender.

3. Samarbete: Arbeta tillsammans med samhällsaktörer som kommuner, skolor och lokalsamhället.

4. Mätbarhet: Lösningarna ska kunna utvärderas för att säkerställa att de haft effekt.

Målet är att skapa hållbara lösningar och förbättra tryggheten i samhället genom att minska brottslighetens grundorsaker.

Vad innebär brottsförebyggande arbete?

Svar:

Brottsförebyggande arbete handlar om att minska risken för att brott ska begås och att skapa tryggare miljöer. Det kan inkludera åtgärder som stärker sociala strukturer, ökar närvaron av polis, förbättrar belysning i offentliga miljöer, eller stödjer individer i riskzon att undvika kriminalitet.

Vilka är de två huvudtyperna av brottsförebyggande arbete?

Svar:

1. Situationsbaserat brottsförebyggande: Fokus på att minska möjligheterna till brott genom att göra det svårare, mindre lönsamt eller mer riskabelt att begå brott (t.ex. övervakningskameror eller låsta dörrar).

2. Socialt brottsförebyggande: Fokus på att minska riskfaktorerna hos individer och grupper, t.ex. genom att stödja unga människor i skolan, erbjuda fritidsaktiviteter eller stärka familjer i utsatta områden.

Vad är syftet med problemorienterat polisarbete (POP)?

Svar:

Syftet är att identifiera och åtgärda grundorsakerna till brott och otrygghet snarare än att bara hantera symptomen. POP bygger på att analysera problem, skapa riktade insatser och utvärdera resultaten för att minska brott på lång sikt.

Vad innebär det situational crime prevention (situationsbaserat brottsförebyggande)?

Svar:

Det är en metod som fokuserar på att minska möjligheterna att begå brott genom att:

• Öka risken för upptäckt (t.ex. genom övervakning).

• Göra det svårare att genomföra brott (t.ex. genom bättre lås).

• Minska belöningen för brottet (t.ex. genom att märka stöldgods).

Vad är CPTED och hur kan det användas?

Svar:

CPTED står för Crime Prevention Through Environmental Design och innebär att miljöer designas för att minska risken för brott. Exempel är att:

• Öka belysning i mörka områden.

• Designa bostadsområden så att människor naturligt övervakar varandra.

• Använda staket och växtlighet för att begränsa åtkomst till vissa områden.

Vad innebär kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete?

Svar:

Kunskapsbaserat arbete innebär att insatser bygger på forskning och beprövade metoder. Det handlar om att samla in data, analysera orsaker till brott och använda evidensbaserade lösningar som har visat sig fungera i liknande sammanhang.

Vad är en trygghetsundersökning och varför görs den?

Svar:

En trygghetsundersökning är en undersökning där invånare får svara på frågor om hur trygga de känner sig i sitt område och vilka problem de upplever. Resultaten används för att prioritera och utforma brottsförebyggande insatser.

Vad innebär det att arbeta enligt “hotspot policing”?

Svar:

Hotspot policing innebär att polisen fokuserar sina resurser på specifika platser där brott är särskilt vanliga, baserat på data och analyser. Genom närvaro och riktade insatser försöker man minska brott på dessa platser.

Vad innebär begreppet “broken windows theory”?

Svar:

“Broken windows theory” är en teori som menar att små brott eller oordning (t.ex. klotter, krossade fönster) kan leda till en känsla av att området är osäkert, vilket i sin tur kan öka risken för allvarligare brott. Genom att åtgärda små problem snabbt kan brottsligheten minska.

Vad innebär teorin om rationellt val?

Svar:

Teorin om rationellt val menar att brottslingar agerar efter en rationell bedömning av kostnader och fördelar. Förebyggande insatser kan därför fokusera på att öka kostnaderna (t.ex. risken att bli upptäckt) och minska fördelarna (t.ex. göra stöldgods mindre värdefullt).

Vad är “crime displacement”?

Svar:

Crime displacement innebär att brottsligheten flyttar från en plats eller form till en annan som en konsekvens av brottsförebyggande åtgärder. Exempel: Om en plats blir övervakad kan brottslingar flytta sin aktivitet till ett annat område.

Vad innebär “target hardening”?

Svar:

Target hardening är en strategi inom brottsförebyggande arbete som handlar om att göra det svårare för brott att begås, t.ex. genom att installera säkerhetsdörrar, övervakningskameror eller larmsystem.

Vad är “kriminologins tre nivåer av prevention”?

Svar:

1. Primär prevention: Åtgärder riktade mot hela samhället för att förhindra att brott uppstår (t.ex. god stadsplanering).

2. Sekundär prevention: Insatser för att stödja individer eller grupper som är i riskzonen (t.ex. mentorprogram för unga).

3. Tertiär prevention: Insatser för att förhindra återfall hos individer som redan begått brott (t.ex. rehabiliteringsprogram).

Vad är “hotspot policing” och varför används det?

Svar:

Hotspot policing är en metod där polisen koncentrerar sina resurser till specifika platser där brott är vanligast. Det används för att effektivt minska brottslighet genom ökad närvaro och riktade insatser.

Vad innebär “riskfaktorer” och “skyddsfaktorer” i brottsförebyggande arbete?

Svar:

• Riskfaktorer: Förhållanden som ökar risken för kriminalitet, t.ex. fattigdom, missbruk eller svaga sociala band.

• Skyddsfaktorer: Förhållanden som minskar risken, t.ex. stabil familjemiljö, god utbildning och positiva förebilder. Förebyggande insatser fokuserar ofta på att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer.

Vad är “kapabla väktare” och varför är de viktiga enligt rutinaktivitetsteorin?

Svar:

Kapabla väktare är personer eller teknologiska lösningar (som kameror eller larm) som kan övervaka och avskräcka från brott. De spelar en viktig roll i att minska brottsmöjligheter enligt rutinaktivitetsteorin.

Vad är “kriminell inlärningsteori”?

Svar:

Kriminell inlärningsteori föreslår att brottsligt beteende lärs genom social interaktion med andra som har kriminella värderingar. Förebyggande insatser kan fokusera på att förändra sociala nätverk och stärka positiva influenser.

Vad är neutralisationsteori?

Svar:

Neutralisationsteorin förklarar hur gärningspersoner rättfärdigar sina handlingar genom att använda tekniker som:

• Förnekelse av ansvar (“Jag hade inget val”).

• Förnekelse av skada (“Ingen kom till skada”).

• Förnekelse av offer (“De förtjänade det”).

Förebyggande arbete kan adressera detta genom att ändra normer och attityder, särskilt bland unga.

Vad är “situational crime prevention” (situationsbaserad brottsprevention)?

Svar:

Situationsbaserad brottsprevention syftar till att minska möjligheten till brott genom att:

• Göra brottet svårare att utföra.

• Minska belöningen av brottet.

• Öka risken att bli upptäckt.

Det handlar om att förändra miljön för att påverka gärningspersonens beslut.

Vad innebär teorin om “social desorganisation”?

Svar:

Teorin om social desorganisation förklarar att brottslighet är vanligare i områden med låg social sammanhållning, hög befolkningsomsättning och socioekonomiska problem. Insatser kan fokusera på att stärka gemenskap och resurser i dessa områden.

Vad är det kriminologiska begreppet “strain” och hur förklarar det brott?

Svar:

Strain-teorin menar att brott kan uppstå när individer känner en klyfta mellan sina mål (t.ex. ekonomisk framgång) och de medel de har för att nå dem. Denna frustration kan leda till brottsligt beteende. Förebyggande arbete kan fokusera på att skapa fler möjligheter för individer att nå sina mål på lagliga sätt.

Vad innebär social kontrollteori?

Svar:

Social kontrollteori föreslår att människor undviker brott om de har starka band till samhället, familjen, skolan eller andra institutioner. När dessa band är svaga ökar risken för kriminalitet. Förebyggande insatser kan därför stärka sociala band för att minska brottslighet.

Vad är rutinaktivitetsteorin och hur används den i brottsförebyggande arbete?

Svar:

Rutinaktivitetsteorin förklarar brott som ett resultat av tre faktorer som sammanfaller:

1. En motiverad gärningsperson.

2. Ett tillgängligt objekt/mål.

3. Avsaknad av övervakning eller kontroll.

I brottsförebyggande arbete används teorin för att skapa åtgärder som minskar möjligheten till brott, t.ex. genom ökad övervakning eller säkerhet.

Vad är rutinbaserad prevention?

Rutinbaserad prevention handlar om att ändra människors dagliga rutiner och beteenden för att minska möjligheten till brott. Exempel kan vara att undvika att lämna värdesaker i bilen eller att alltid låsa dörren.

Vad är teorin om självkontroll och hur kopplas den till brott?

Svar:

Teorin om självkontroll menar att individer med låg självkontroll har svårare att stå emot frestelser och är mer benägna att begå impulsiva handlingar, inklusive brott. Förebyggande arbete kan inkludera program som stärker självkontroll, särskilt hos unga.

Vad innebär “labeling theory” (stämplingsteori)?

Svar:

Stämplingsteori föreslår att människor som blir stämplade som “kriminella” löper högre risk att internalisera denna identitet och fortsätta med kriminellt beteende. Förebyggande insatser kan fokusera på att undvika stigmatisering och ge personer nya möjligheter att skapa en positiv identitet.

Vad är “criminogenic factors”?

Svar:

Criminogenic factors är faktorer som bidrar till brottslighet, såsom:

• Fattigdom.

• Dålig utbildning.

• Negativa sociala nätverk.

• Tillgång till alkohol och droger.

Insatser riktas ofta mot att minska dessa faktorer.

Vad innebär begreppet “anomi” i brottsförebyggande teori?

Svar:

Anomi är ett begrepp som introducerades av Émile Durkheim och beskriver ett samhälle där normer och regler är försvagade eller otydliga, vilket kan leda till ökad brottslighet. Förebyggande arbete kan inriktas på att stärka sociala normer och gemenskap.

Vad innebär “deterrence theory” (avskräckningsteori)?

Svar:

Avskräckningsteorin bygger på tanken att människor undviker brott om de uppfattar att:

1. Straffet är tillräckligt hårt.

2. Det är hög sannolikhet att bli upptäckt.

3. Straffet är omedelbart.

Förebyggande åtgärder kan inkludera ökad polisnärvaro och snabbare rättsprocesser.

Vad innebär “opportunity theory” (möjlighetsteori)?

Svar:

Möjlighetsteorin menar att brott sker när en person ser en möjlighet att begå ett brott med låg risk och hög belöning. Förebyggande åtgärder kan minska dessa möjligheter genom ökad säkerhet eller övervakning.

Vad innebär “environmental criminology”?

Svar:

Environmental criminology fokuserar på hur den fysiska och sociala miljön påverkar brottslighet. Exempel är att analysera hur stadsplanering, belysning och övervakning kan minska brott.

Vad står SCP för?

Situationell brottsprevention (SCP)

Vilka är de fyra stadierna i stadiemodellen?

1. Försvagat - Enstaka brott påverkar tryggheten.

2. Instabilt - Brott sker systematiskt och tryggheten påverkas stort.

3. Fragmenterat - Social kontroll minskar och oönskade beteenden ökar.

4. Upplöst - Situationen blir ohållbar.

Vad är brottmönsterteorin (PAT)?

Brott begås inom brottslingens personliga aktivitetsområde där dennes och offrets rutiner överlappar.

Vilka frågor ingår i orsaksanalysen?

1. Vad har skett?

2. Var sker det?

3. När händer det?

4. Vem/vilka utförde det?

5. Vilka/vad drabbas?

Vilka kategorier ingår i SCP?

Fem kategorier med totalt 25 tekniker som förändrar komponenter i rutinaktivitetsteorin.

Vad syftar tillträdeskontroll inom CPTED till?

Att begränsa obehöriga från att komma åt vissa områden.

Hur påverkar låg självkontroll risken att begå brott?

Låg självkontroll ökar risken genom impulsivitet och risktagande.

Vad är skillnaden mellan “brottsskapande” och “brottsattraherande” platser?

• Brottsskapande platser: Skapar brott genom funktion och mänsklig aktivitet (t.ex. festivaler).

• Brottsattraherande platser: Drar till sig kriminella (t.ex. knarkparker).

Vad står SMART för?

• Specifikt

• Mätbart

• Accepterat

• Realistiskt

• Tidsatt

Vad innebär effektutvärdering?

Att bedöma hur en åtgärd påverkat problemet.

Vad är syftet med en lägesbild?

Att sammanställa och väga ihop resultat från kartläggning för att identifiera problemområden, prioritera insatser och följa upp åtgärder.

Vilka källor används vid kartläggning?

Trygghetsmätningar, brottsstatistik, medarbetardialoger, sakkunniga, brottsoffer, samverkansmöten (EST) och erfarenheter.

Vad innebär breddad nivå i kartläggning?

Att inkludera fler informationskällor och samarbeten för att nyansera data och identifiera mönster av brottslighet.

Vilka sex grundläggande frågor i brott och händelser används för att förstå ett problem?

1. Påverkas – vilka medborgare påverkas?

2. Skada – exakt vilken skada orsakas av problemet?

3. Förväntningar – vilka är förväntningarna på polisen?

4. Händelser – vilka händelser bidrar till problemet?

5. Återkommer – var och när återkommer händelserna?

6. Avseenden – i vilka avseenden är händelserna likartade?

Vad är 80–20-regeln inom brottsprevention?

Det Att 20 % av något (t.ex. gärningspersoner, platser eller offer) står för 80 % av utfallet, vilket används för att prioritera insatser.

Vad är skillnaden mellan “genererande”, “absorberande” och “utstrålande” oroshärdar? (Brottsmiljöer och typer av problem)

• Genererande: Skapar brott på grund av mänsklig aktivitet (t.ex. evenemang).

• Absorberande: Hanterar brott utan att påverka samhället i stort (t.ex. köpcentrum).

• Utstrålande: Sprider brott till närliggande områden.

Vilka tre koncentrationer kan oroshärdar delas in i?

1. Punkter – platser med hög brottsnivå.

2. Linjer – gator där brott koncentreras.

3. Områden – större områden med hög brottskoncentration.

Vad innebär social desorganisation?

Att samhällsfaktorer som hög rörlighet och bristande social sammanhållning minskar invånares förmåga att samarbeta och upprätthålla normer.

Vad menas med “kollektiv självförmåga”?

Att invånare i ett område kan samarbeta effektivt för att upprätthålla normer och värderingar, vilket motverkar social desorganisation.

Vad är neutralisering inom brottslighet?

En process där individer rättfärdigar sitt kriminella beteende som befogat.

Vad är skillnaden mellan affektiv och instrumentell motivation?

• Affektiv motivation: Direkt tillfredsställelse, emotionell eller ekonomisk.

• Instrumentell motivation: Fördröjd belöning, som att sälja vidare något.

Hur kan beteenden i brottskontext specificeras?

Genom att analysera förhållanden mellan förövare och brottsobjekt, exempelvis aggressivt, konfliktmässigt eller riskfyllt beteende.

Vad innebär fiskbensmodellen i orsaksanalys?

En metod för att identifiera bakomliggande orsaker till ett problem genom att lista möjliga hypoteser.

Vad är syftet med att testa antaganden och gallra orsaker?

Att identifiera vilka orsaker som kan påverkas genom åtgärder och bortse från de som inte kan förändras.

Vilka steg ingår i att formulera och genomföra en åtgärdsplan?

Svar:

1. Sätt mål och tidsplan.

2. Bestäm vem som ansvarar för vad.

3. Fördela resurser.

4. Följ upp genomförandet.

Vad innebär ORCA-modellen?

Svar: En modell för specifika och riktade åtgärder som syftar till att:

1. Minska möjligheter till brott genom åtgärder.

2. Begränsa gärningspersonens resurser.

3. Stärka skydd och tillsyn.

4. Ansvara för att hantera problemet.

Vilka tre faktorer påverkar brott enligt CCO-modellen?

1. Brottsfrämjande omständigheter.

2. Gärningspersonens förmåga och resurser.

3. Tillgängligheten till brottsoffer eller objekt.

Vad är skillnaden mellan en grundläggande, breddad och avancerad nivå av kartläggning?

Svar:

• Grundläggande: Fokus på analyser med begränsade resurser.

• Breddad: Analyserar data på områdes- eller gruppnivå och identifierar brottsmönster.

• Avancerad: Djupgående analyser med hjälp av civilsamhället och sekretesskyddade data.

Vad är en lägesbild och hur används den?

Svar: En sammanställning av information för att identifiera problemområden, prioritera insatser och följa upp åtgärder.

Vad är syftet med Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED)?

Svar: Att minska möjligheter till brott och öka tryggheten genom att förändra den fysiska miljön.

Vilka principer ingår i CPTED?

Svar:

1. Territorialitet – Främja ägarskapskänsla.

2. Tillträdeskontroll – Begränsa obehörig åtkomst.

3. Naturlig övervakning – Utforma miljöer så människor kan övervaka varandra.

4. Image – Upprätthålla en positiv framtoning.

5. Aktivitetsstöd – Använda platser på sätt som signalerar regler.

Vilka tre typer av hotspots finns?

1. Brottsskapande platser – Exempel: festivaler, sportevenemang.

2. Brottsattraherande platser – Exempel: områden för narkotikahandel.

3. Brottsbidragande platser – Exempel: platser med låg kontroll och få regler.

Vad är skillnaden mellan punkt-, linje- och områdeshotspots?

Svar:

• Punkt: En specifik plats med hög brottsnivå.

• Linje: En gata eller väg där brott koncentreras.

• Område: Ett geografiskt område med hög brottskoncentration.

Vad är “särskiljande anknytning”?

Svar: En process där social tillhörighet skapas och där kriminella värderingar införlivas.

Hur påverkar “kollektiv självförmåga” brottsligheten i ett område?

Svar: Om invånare samarbetar och upprätthåller gemensamma normer, minskar brottsligheten.

Varför är det viktigt att formulera hypoteser vid en orsaksanalys?

Svar: För att guida insamlingen och analysen av data samt tolkningen av resultatet.

Vad innebär en “paralyserande analys”?

Svar: En analys där brist på tydliga hypoteser leder till omfattande arbete utan konkreta slutsatser.

Hur ska SMART-modellen användas vid planering av åtgärder?

Svar: För att sätta mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta.

Vad är social desorganisationsteori?

Svar: En teori som förklarar hur hög rörlighet och bristande social sammanhållning leder till minskad förmåga att upprätthålla gemensamma normer, vilket ökar brottsligheten.

Vad innebär rutinaktivitetsteorin?

Svar: Att brott sker när tre komponenter sammanfaller: en motiverad gärningsperson, ett tillgängligt brottsoffer eller objekt, och avsaknad av effektiv övervakning.

Hur kan sociala band påverka brottsbenägenhet?

Svar: Stark anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse minskar sannolikheten att begå brott.

Vad är skillnaden mellan affektiv och instrumentell motivation i brott?

Svar:

• Affektiv motivation: Brottet ger direkt tillfredsställelse, som emotionell eller ekonomisk vinning.

• Instrumentell motivation: Belöningen är fördröjd, som att sälja vidare stulna varor.

Vad är en “manchette-brottsling”?

Svar: En respektabel person som begår brott, ofta i en professionell eller ekonomisk kontext.

Vad är en oroshärd enligt brottsmönsteranalysen?

En plats, gata eller område med hög brottskoncentration.

Vad är en “utstrålande oroshärd”?

Svar: Ett område där brott och sociala problem sprids till närområdet på grund av svag kontroll.

Vilka verktyg kan användas för att identifiera orsaker till problem?

Svar: Verktyg som fiskbensmodellen, kedjeanalyser och träddiagram används för att strukturera och identifiera bakomliggande orsaker.

Vad innebär “testa antaganden och gallra”?

Svar: Att utvärdera om en identifierad orsak är korrekt och om åtgärder är möjliga, samt gallra bort orsaker som inte kan påverkas.

Vad är brottsmönsterteori?

Svar: Teorin att brott begås inom en gärningspersons personliga aktivitetsområde, där deras och offrets rutiner överlappar.

Vilka stadier finns i en kriminaliserad process enligt stadiemodellen?

Svar:

1. Försvagat: Enstaka brott påverkar tryggheten.

2. Instabilt: Systematisk brottslighet skapar större otrygghet.

3. Fragmenterat: Social kontroll minskar och beteendeförändringar sker.

4. Upplöst: Situationen blir ohållbar.

Vad är skillnaden mellan processuppföljning och effektutvärdering?

Svar:

• Processuppföljning: Granskar vad, hur och varför något genomförts.

• Effektutvärdering: Bedömer hur åtgärder påverkat problemet.

Vad står EST för och vad är dess syfte?

Svar: EST står för “Effektiv samverkan för trygghet” och syftar till att främja samarbete mellan olika aktörer för att öka tryggheten och minska brottsligheten i samhället.

Vilka är de tre nivåerna av kartläggning och analys inom brottsförebyggande arbete, och vad kännetecknar dem?

Svar:

1. Grundläggande nivå: Fokuserar på analyser med begränsade resurser. Ger en övergripande bild för att identifiera var och hur brottsproblem uppstår och inleda operativt arbete.

2. Breddad nivå: Inkluderar fler informationskällor och analyser på områdes- eller gruppnivå. Ökar förmågan att identifiera mönster och agera proaktivt.

3. Avancerad nivå: Fördjupade analyser med stöd från civilsamhället, akademiska institutioner och sekretesskyddad data. Problembilden studeras och justeras kontinuerligt för att anpassa insatser.

Vad är cylindermodellen och vad används den till?

Svar: Cylindermodellen är en metod för att analysera brottsproblem genom att inkludera flera informationskällor och samarbeten. Den nyanserar data och bryter ner det på områdes- eller gruppnivå för att prioritera insatser och åtgärder.

Hur skiljer sig cylindermodellen från en grundläggande kartläggning?

Svar:

Skillnaden ligger främst i hur information struktureras och används. Cylindermodellen är en flerdimensionell metod som fokuserar på att integrera flera perspektiv och analysera samband mellan olika nivåer av information. Den används ofta i komplexa sammanhang där helheten är viktig.

En grundläggande kartläggning är däremot enklare och linjär, med fokus på att samla och presentera fakta eller ge en översikt. Den används som ett startverktyg eller för att beskriva ett specifikt område utan att nödvändigtvis analysera komplexa samband.

Exempelvis kan cylindermodellen användas för att förstå en organisations dynamik mellan olika avdelningar, medan en grundläggande kartläggning kanske bara listar avdelningarnas uppgifter.

Vad är syftet med att bryta ner data på områdes- och gruppnivå i cylindermodellen?

Svar: Syftet är att identifiera specifika mönster och faktorer som bidrar till brottsproblematiken, vilket gör det möjligt att skapa riktade och effektiva åtgärder.

Vad står STRAFF för inom brottsförebyggande arbete?

Svar: STRAFF är en modell för att förstå och analysera brottsproblem genom att fokusera på:

• Samhörighet/likheter – Händelser som hör samman eller liknar varandra.

• Tillfällen/händelser – Flera relaterade händelser, inte enstaka.

• Repetitivt/återkommande – Händelser som upprepas och riskerar att fortsätta om inga åtgärder vidtas.

• Allmänheten – Problem som påverkar individer, företag och myndigheter.

• Förväntningar – Förväntningar på att polisen ska agera mot problemet.

• Förstörelse/skada – Skador eller störningar som påverkar tryggheten.

Hur kan STRAFF-modellen hjälpa till att identifiera ett brottsproblem?

Svar: Modellen används för att strukturera och förstå problemets omfattning genom att undersöka vilka medborgare som påverkas, vilken skada som orsakas, och vilka förväntningar som finns på att åtgärda problemet.

Vad innebär “repetitivt/återkommande” i STRAFF-modellen?

Svar: Det syftar på att ett problem består av fler än ett tillfälle eller händelse, vilket indikerar att det är ett återkommande problem som kräver åtgärder.

Varför är allmänhetens förväntningar en viktig del av STRAFF-modellen?

Svar: Förväntningarna visar vilka åtgärder medborgarna förväntar sig av polisen, vilket är viktigt för att skapa förtroende och planera insatser som uppfyller dessa behov.

Hur kan “förstörelse/skada” enligt STRAFF påverka polisens arbete?

Svar: Även om skadan inte alltid är olaglig, kan det bli ett problem för polisen att hantera eftersom det påverkar tryggheten och skapar ordningsstörningar.

Vad innebär instrumentell motivation inom brottsförebyggande arbete?

Svar: Instrumentell motivation är när en gärningsperson begår ett brott för en fördröjd belöning, exempelvis att sälja vidare stöldgods för ekonomisk vinning.

Hur skiljer sig instrumentell motivation från affektiv motivation?

Svar: Instrumentell motivation handlar om en planerad och framtida belöning, medan affektiv motivation ger direkt tillfredsställelse, som en känslomässig eller omedelbar ekonomisk vinst.

Ge exempel på ett brott som kan drivas av instrumentell motivation.

Svar: Ett exempel är organiserad stöld där stulna varor säljs vidare för ekonomisk brottslighet vinning.

Beskriv särskiljande (differentiation)

• hur skiljer ni mellan olika riskfaktorer och orsaker till brott i olika områden?

• på vilket sätt identifierar ni grupper eller individer som är särskilt sårbar för att dras in i kriminalitet?

•finns det specifika strategier som riktas mot olika tupéer av brott och brottslingar?

Beskriv termen moralpanik:

Moralpanik är en term som beskriver hur samhället överreagerar på ett upplevt hot mot dess värderingar eller säkerhet. Det

sker ofta när media, politiker eller andra samhällsaktörer skapar en bild av en grupp eller ett fenomen som farligare eller mer

skadligt än vad det egentligen är. Detta leder till starka, ofta överdrivna reaktioner från allmänheten och krav på snabba

lösningar. Några exempel är:

• Gangsterrappen

• Fotbollshuliganer

• Homosexualitet på tidigt 1900-tal

• Antivaxxer

• Pandemin och restriktioner

• Inställningen ändrar sig över tid

Moralpanik kännetecknas av:

1. 2. 3. 4. En utpekad “folkfiende” – en grupp eller företeelse blir symbolen för hotet.

Överdriven framställning – problemet framställs som mycket större än det egentligen är.

Snabba och repressiva åtgärder – krav på hårdare lagar, straff eller övervakning.

Förändrad inställning över tid – det som en gång skapade panik kan senare uppfattas som mindre farligt.

Vilka är de 6 grundläggande förutsättningar i det brottsförebyggande arbetet?

1. Alla ska ha ett proaktivt förhållningssätt (2.2.1)

• innebär att man ska vara aktiv i syfte att förebygga brott. Det brottsförebyggande arbetet ska integreras på alla nivåer och i all

verksamhet.

2. Brottstriangeln ska vara utgångspunkten (2.2.2)

• Brottstriangeln ska vara utgångspunkten för det brottsförebyggande arbetet.

• Brottstriangeln ska användas för att säkerställa att analyser omfattar alla tre förutsättningarna, vilket också kan bidra till att identifiera

vilka andra samverkansaktörer som kan vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemet.

3. Fokus ska vara på situationell brottsprevention (2.2.3)

• syftar till att förenkla människors villighet att begå brott, både på grupp- och individnivå, medan situationell brottsprevention riktas

mot objektet, offret, platsen eller förutsättningarna i övrigt kring brottstillfället.

4. Arbetet ska vara problemorienterat (2.2.4)

• Arbetet ska planeras utifrån lägesbilder och orsaksanalyser. SARAmodellen ska användas för att systematisera det

problemorienterade polisarbetet (POP).

5. Arbetet ska vara kunskapsbaserat (2.2.5)

• Arbete bygger på förmågan att skapa och inhämta kunskap, tillgängliggöra och sprida kunskap samt utveckla och tillämpa

kvalitetssäkrade metoder.

6. Arbetet ska bygga på samverkan och delaktighet (2.2.6)

• Polismyndigheten ska aktivt verka för en väl fungerande samverkan och samordnade åtgärder med andra statliga myndigheter,

kommuner, näringsliv och ideella aktörer. Samverkan ska ha ett långsiktigt perspektiv och ske lokalt, regionalt, nationellt och

internationellt med en tydlig struktur för och samsyn kring vem som gör vad utifrån en gemensam lägesbild.

Vilka två sätt kan man göra sina rationella val?

In kriminologi pratar man om två typer av rationella val som påverkar hur och varför människor begår

brott: involveringsbeslut och händelsebeslut. Dessa handlar om olika steg i beslutsprocessen.

1. Involeringsbeslut

Det här är beslut på en mer övergripande nivå, där personen bestämmer om de överhuvudtaget ska begå ett brott eller inte.

• Långsiktigt tänkande: Personen väger de långsiktiga fördelarna och nackdelarna med att ge sig in i brottslig verksamhet.

• Påverkas av livssituationen: Det kan handla om faktorer som ekonomiska problem, möjligheter till belöning eller brist på andra

alternativ.

• Exempel: En person som bestämmer sig för att börja sälja droger efter att ha varit arbetslös länge gör ett involveringsbeslut.

Detta beslut är ofta strategiskt och planerat, och kan också innefatta att välja brottstyp eller vilka metoder som ska användas.

1. Händelsebeslut

Det här är snabba, situationsbaserade beslut som tas direkt vid tillfället för brottet.

• Omedelbara val: Personen avgör om de ska gå vidare med brottet beroende på omständigheterna i ögonblicket.

• Påverkas av situationen: Faktorer som synlig säkerhet, närvaro av vittnen eller hur lätt det är att genomföra brottet

spelar roll.

• Exempel: En person ser en plånbok ligga obevakad på ett cafébord och beslutar sig i stunden för att ta den – eller låta bli

om risken verkar för hög.