Myologi - strukturlista

m. trapezius

stor, trekantig muskel som täcker nacke och övre rygg, delas in i tre funktionella delat: övre (lyfter skulderbladet), mellersta (drar skulderbladet bakåt) och nedre (sänker skulderbladet), vilka samverkar för axelns position och stabilitet

mm. rhomboidei

två ryggmuskler belägna under trapezius mellan ryggraden och skulderbladen, fäster i skulderbladets mediala kant och drar skulderbladen inåt (retraktion), lyfter dem (elevation) och stabiliserar dem mot bröstkorgen

m. levator scapulae

finns på nackens och ryggens baksida, djupt om trapezius, fäster vid skulderbladets överkant, lyfter skulderbladet (elevation) och roterar det nedåt

m. serratus anterior

bred, platt muskel på bröstkorgens sida, “boxarmuskeln”, stabiliserar skulderbladet genom att hålla det mot bröstkorgen och möjliggör för protraktion (föra fram axeln) och uppåtrotation, nödvändig för att lyfta armen över huvudet

m. pectoralis minor

lilla bröstmuskeln, stabiliserar sänker (depression), för fram (protraktion) och nedåtroterar skulderbladet, fungerar också som andningsmuskel genom att höja revben 3-5 vid forcerad inandning

m. deltoideus

stor, trekantig muskel som täcker axelleden och ger axeln dess runda form, är avgörande för armens rörelser och delas in i tre delar som ursprungligen kommer från nyckelbenet och skulderbladet för att fästa på överarmsbenet

m. supraspinatus (del i rotatorkuffen)

en av de fyra musklerna som utgör rotatorkuffen i axeln, har sitt ursprung i fossa supraspinata på skulderbladets baksida, löper lateralt under acromion och fäster på den övre delen av tuberculum majus på humerus, initierar abduktion av armen (lyfts rakt ut från kroppen) och stabiliserar axelleden

m. subscapularis (del i rotatorkuffen)

största och starkaste av de fyra musklerna som ingår i rotatorkuffen, utgår från fossa subscapularis och fäster på överarmens lilla knöl (tuberculum minus), är axelledens främsta inåtrotator

m. infraspinatus (del i rotatorkuffen)

en av de fyra musklerna i rotatorkuffen, utgår från fossa infraspinata och fäster på överarmsbenets kula (tuberculum majus), bidrar med utåtrotation

m. teres minor (del i rotatorkuffen)

en av de fyra musklerna i rotatorkuffen, utgår från fossa infraspinata och löper parallellt med m. infraspinatus, strax ovanför m. teres major, bidrar med utåtrotation av överarmen

m. teres major

tjock, platt muskel som löper från angulus inferior scapulae och margo lateralis scapulae till crista tuberculi minoris, fungerar som en hjälpmuskel till breda ryggmuskeln (lattimus dorsi) genom att adducera, inåtrotera och sträcka (extendera) överarmen

m. coracobrachialis

liten, avlång muskel på överarmens framsida, utgår från processus coracoideus och fäster medialt på humerus mitt, bidrar med flexion och adduktion av armen i axelleden

m. pectoralis major

stora bröstmuskeln, utgår från nyckelbenet, bröstbenet och revbenen och fäster på humerus övre del, bidrar med adduktion, inåtrotation och flexion av axelleden, samt horisontaladduktion (för armen in mot kroppens mittlinje)

m. latissimus dorsi

breda ryggmuskeln, stor triangulär muskel på ryggens nedre del som ger den klassiska V-formen, utgår från processus spinosus (taggutskotten) på T7-T12, crista iliaca (höftbenskammen) och de 3-4 nedersta revbenen och fäster på humerus innersida, bidrar med extension, adduktion och inåtrotation

m. biceps brachii

armens tvåhövdade muskel, utgår från tuberculum supraglenoidale (ovanför ledpannan) och processus coracoideus på skulderbladet med två huvuden och fäster med gemensam sena på tuberositas radii, bidrar med flexion

m. brachialis

överarmsmuskeln, utgår från distala (nedre) hälften av främre ytan på humerus och fäster i tuberositas ulnae och processus coronoideus på ulna (armbågsbenet), bidrar med flexion i armbågsleden oavsett underarmens rotationsläge

m. triceps brachii

armens trehövdade muskel, utgår från tuberculum infraglenoidale på skulderbladet, baksidan av humerus, samt medialt och distalt om baksidan av humerus och fäster gemensamt på olecranon på ulna, bidrar med extension av armbågsleden och extension (föra armen bakåt) och adduktion (föra armen mot kroppen) i axelleden

m. pronator teres

ytlig ventral underarmsmuskel, muskel på underarmens framsida/insida, utgår från epicondylus medialis humeri och processus coronoideus på ulna och fäster vid tuberositas pronatoria på radius

m. flexor carpi radialis

ytlig ventral underarmsmuskel, utgår från epicondylus medialis humeri och fäster i palmara (handflatesidan) basen på os metacarpale II och III (andra och tredje mellanhandskotorna), bidrar med flexion av handleden, abduktion (för handen i sidled mot tumsidan) och pronation av överarmen

m. palmaris longus

ytlig ventral underarmsmuskel, utgår från epicondylus medialis humeri, löper centralt på underarmen och fäster i handflatans senplatta (aponeurosis palmaris), bidrar med att strama åt handflatan, flexion i handleden och svag flexion i armbågen

m. flexor digitorum superficialis

ytlig ventral underarmsmuskel, utgår från epicondylus medialis humeri och radius, delar sig i fyra sidor och fäster på sidorna av de mellersta falangerna på finger II-V, bidrar med flexion av proximala interfalanglederna (PIP-lederna) på fingrarna II-V och flexion av handleden och metakarpofalanglederna (knoglederna)

m. flexor carpi ulnaris

ytlig ventral underarmsmuskel, utgår från epicondylus medialis humeri och olecranon och fäster i os pisiforme, ett krokformat benutskott på os hamatum och basen på 5:e metakarpalbenet, bidrar med flexion av handleden (palmarflexion) och adduktion genom att föra handen mot lillfingersidan

m. flexor pollicis longus

djup ventral underarmsmuskel, utgår från anteriora delen av radius, samt delar av interossea antebrachii och fäster i palmara ytan av tummens distala falang, bidrar med flexion av tummen i alla tre leder

m. flexor digitorum profundus

djup ventral underarmsmuskel, utgår från ulna, delar av interossea antebrachii och processus coronideus på ulna och fäster i basen av de distala falangerna på finger II-V, bidrar med flexion av de olika falanglederna och handleden

m. pronator quadratus

djup ventral underarmsmuskel, utgår från facies anterior ulnae och fäster i facies anterior radii, bidrar med pronation av underarmen (inåt) och stabilisering genom att hålla ihop radius och ulna vid handleden

m. brachioradialis

radial underarmsmuskel, ytlig muskel på underarmens lateralsida (tumsidan), utgår från crista supracondylaris lateralis humeri och septum intermusculare laterale och fäster på lateralsidan av distala radius, bidrar med flexion av armbågen och semi-pronation/supination då den kan föra underarmen till ett neutralt läge från ett supinerat (handflatan upp) eller pronerat (handflatan ner) läge

m. extensor carpi radialis longus

radial underarmsmuskel, finns på underarmens baksida, utgår från margo lateralis humeri och septum intermusculare laterale och fäster på dorsalsidan av os metacarpale II, bidrar med dorsalflexion (extension) och radialdeviation (abduktion) av handleden, samt kan assistera vid flexion i armbågsleden

m. extensor carpi radialis brevis

radial underarmsmuskel, utgår från epicondylus lateralis humeri och fäster i basen av os metacarpale III, bidrar med dorsalflxion i handleden, radialdeviation i handleden (för handen åt tumsidan) samt stabiliserar handleden vid knytnävsbildning och grepparbete tex i tennis

m. extensor digitorum

ytlig dorsal underarmsmuskel, muskel på underarmens baksida, utgår från epicondylus lateralis humeri och fäster på dorsalsidan av de mellersta och distala falangerna på finger II-V, bidrar med extension av finger II-V och extension (dorsalflexion) av handledsleden

m. extensor digiti minimi

ytlig dorsal underarmsmuskel,

m. extensor carpi ulnaris

m. supinator

m. extensor indicis

m. extensor pollicis longus

m. extensor pollicis brevis

m. abductor pollicis longus

m. trapezius

m. latissimus dorsi

m. levator scapulae

mm. rhomboidei

m. splenius capitis och cervicis

m. erector spinae

mm. transversospinales

m. sternocleidomastoideus

mm. scaleni

mm. intercostales externi

mm. intercostales interni

mm. intercostales intimi

centrum tendineum

m. rectus abdominis

linea alba

m. obliquus externus abdominis

m. obliquus internus abdominis

m. transversus abdominis

m. quadratus lumborum

m. iliopsoas

tarmbensmuskulaturen, flexormuskler i höftleden

m. psoas major

del av tvära höftledsmusklerna, utgår från från ryggraden, mellankotsskivorna och tvärutskotten på ländkotorna och fäster vid trochanter minor på femur, bidrar med flexion och utåtrotation

m. iliacus

del av tvära höftledsmusklerna, solfjäderformad muskel som utgår från fossa iliaca och delar av sacrum och fäster vid trochanter minor, bidrar med flexion och utåtrotation

m. gluteus maximus

stora sätesmuskeln, kroppens största muskel, utgår från os ilium, os sacrum, os coccygis och lig. sacrotuberale och fäster på femurs baksida, bidrar med extension, abduktion, adduktion och utåtrotation

m. gluteus medius

utgår från os ilium och crista lilaca och fäster på trochanter major på femur, bidrar med flexion, extension, abduktion, utåtrotation och inåtrotation

m. tensor fasciae latae

utgår från spina iliaca anterior superior och crista iliaca och fäster i tuberositas tibiae, bidrar med flexion, abduktion och inåtrotation

m. piriformis

utgår från korsbenets främre yta, löper ut genom det stora ischiashålet och fäster på trochanter major på femur, bidrar med extension och utåtrotation

m. gracilis

utgår från nedre delen av os pubis och symphysis pubica och fäster i condylus medialis, bidrar med flexion och inåtrotation

m. adductor brevis

utgår från os pubis nära foramen obturatum och fäster på linea aspera, bidrar med flexion och adduktion

m. adductor longus

utgår från os pubis och fäster på linea aspera, bidrar med flexion och adduktion

m. adductor magnus

utgår från os pubis, os ischii och tuber ischiadicum och fäster på linea aspera, bidrar med adduktion

m. pectineus

utgår från os pubis och fäster nära linea aspera, bidrar med flexion och adduktion

m. quadriceps femoris

knäledens viktigaste extensormuskel, utgår från femur, linea aspera, trochanter major och spina iliaca anterior inferior och förenas samman vid patella som fäster vid tuberositas tibiae, bidrar med extension

m. rectus femoris

finns på lårets framsida och ingår i quadriceps femoris, utgår från spina iliaca anterior inferior och acetabulums övre rand och fäster i tuberositas tibiae, bidrar med flexion och extension

m. vastus intermedius

finns på lårets framsida och ingår i quadriceps femoris, utgår från övre delarna av lårbenets anteriora och laterala yta och fäster i den gemensamma quadricepssenan vid tuberositas tibiae genom patella, bidrar med extension

m. vastus medialis

finns på lårets framsida och ingår i quadriceps femoris, utgår från mediala delen av femur och fäster via den gemensamma quadricepssenan i tuberositas tibiae via patella, bidrar med extension

m. vastus lateralis

den största av quadricepsmusklerna, belägen på lårets laterala sida, utgår från trochanter major på femur och linea aspera och fäster via den gemensamma quadricepssenan vid tuberositas tibiae via patella, bidrar med extension

m. sartorius

kroppens längsta muskel, belägen ytligt på lårets framsida, utgår från spina iliaca anterior superior och fäster medialt om tuberositas tibiae, bidrar med flexion och inåtrotation

m. biceps femoris

del av hamstringsmuskulaturen på lårets baksida, utgår från tuber ischiadicum och lateralt om linea aspera och fäster i caput fibulae och condylus lateralis tibiae, bidrar med flexion och utåtrotation

m. semimembranosus

m. semitendinosus

m. tibialis anterior

m. extensor hallucis longus

m. extensor digitorum longus

m. fibularis (peroneus) longus

m. fibularis (peroneus) brevis

m. triceps surae

m. gastrocnemius

m. soleus

m. popliteus

m. flexor hallucis longus

m. flexor digitorum longus

m. tibialis posterior

m. masseter

m. temporalis