Biologi final boss :)

We ball regardless

Nerv

Består av flera nervbuntar. En nervbunt består av flera nervtrådar (axonen). Varje nervtråd är en del av en nervcell.

Nervcell

Består av tre delar: Cellkärnan, dendriter som är de korta utskotten som tar upp signaler från andra nervceller, axonen som är de lång utskotten där signaler skickas vidare till nästa cell.

Nervcellernas tre grupper

1. Sensoriska celler - förmedlar signaler till hjärnan och ryggmärgen.

2. Interceller - kopplar signaler mellan sensoriska och motoriska celler.

3. Motoriska celler - förmedlar signaler till målceller (t.ex muskler).

Vilopotential

Den elektriska spänningsskillnaden (ca -70) över en nervcells membran när den är i vila, alltså inte skickar signaler. Det är en negativ laddning inuti cellen jämfört med utsidan, upprätthållen av jonpumpar och specifika jonkanaler.

Aktionspotentialen

Nervimpulsen startar vid vilopotentialen (ca -70 mV) och utlöses när cellen når ett tröskelvärde. Detta startar en depolarisering genom att spänningskänsliga natriumkanaler öppnas så att Na⁺ strömmar in och gör insidan positiv. Därefter sker en repolarisering då natriumkanalerna stängs och spänningskänsliga kaliumkanaler öppnas så att K⁺ strömmar ut. En kortvarig hyperpolarisering uppstår när spänningen sjunker under vilonivån innan natrium-kaliumpumpen slutligen återställer jonbalansen till ursprungsläget.

Allt eller inget lagen

Innebär att impulsen alltid har samma storlek; intensitet (t.ex. smärta) tolkas istället genom frekvensen av impulser.

Synaps

Den plats där signalen skickar från en nervcells axon till nästa cells dendrit eller cellkropp. Avsändarcellens del består av en nervterminal som är i slutet av axonet. När en elektrisk nervimpuls når nervterminalen frisätter avsändarnervcellen sin signalsubstans. Mottagarcellens del av synapsen består av en speciell kontaktpunkt där det finns receptorer som tar upp signalsubstansen och reagerar på den.

Neurotransmittorer

Även kallade signalsubstanser, spelar en helt avgörande roll i denna process genom att fungera som kemiska budbärare som transporterar signalen över synapsen.

Ranviers noder

Mellanrum i myelinskidan som möjliggör saltatorisk fortledning, där signalen "hoppar" mellan noderna, vilket ökar hastigheten avsevärt

CNS

Det centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen.

Grå substans

Består av själva nervcellerna samt stödjeceller vilka på olika sätt ser till att miljön kring nervcellerna är så bra som möjligt.

Vit substans

Består av långa nervcellsutskott som leder nervimpulser från ett område till ett annat. Den är vit för att utskotten är klädda med myelin, ett vitt ämne som gör att de elektriska impulserna går snabbare.

PNS

Perifera nervsystemet. Består av nerver som leder signaler från hjärnan och ryggmärgen till och från kroppens organ och vävnader. N

Enteriska nervsystemet

Även kallad “Maghjärnan”. Den styr bukspottkörteln, gallblåsan samt muskler och blodkärl i tarmen.

Sympatiska nervsystemet

Aktiveras när man behöver samla kroppens krafter, till exempel när man är rädd eller stressan. Då ökar pulsen och blodtrycket, musklerna får mer blod, luftrören vidgas så att det blir lättare att andas och man börjar svettas.

Parasympatiska nervsystemet

Främst aktivt när man vilar. Gör att pulsen minskar och blodtrycket sjunker och att man kan kissa och bajsa.Va

Reflexbåge

Den snabba, automatiska nervsignalväg som styr kroppens reflexer utan att först gå genom hjärnan. Signalen går från sinnesorgan via nerver till ryggmärgen och direkt tillbaka till en muskel. Därefter meddelas hjärnan.

Somatiska nervsystemet

Det nervsystem vi kan styra.

Autonoma nervsystemet

Består av det sympatiska - och parasympatiska nervsystemet som vi inte kan styra med egen vilja.

Ryggmärgen

En kanal som går genom kotorna som bildar ryggraden. I ryggmärgens centrum finns en smal kanal som innehåller ryggmärgsvätska.. Impulser leds mellan hjärnan och kroppen. Mellan varje ryggkota finns ryggmärgsnerver som leder nervsugnaler från ryggmärgen ut i kroppen och tvärtom. Reflexer sker där.

Storhjärnan

Den består av två hemisfärer som ansvarar för medvetande, tänkande, minne, känslor, språk och viljestyrda rörelser. Storhjärnan är uppdelad i fyra huvudlober: pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob.

Hjärnbalk

En stor samling av 200–800 miljoner nervtrådar och har som huvudsaklig uppgift att fungera som en länk och kommunikationsväg mellan hjärnans två hemisfärer

Hjärnbark

Det 2–5 mm tjocka, veckade yttre skiktet av grå substans på storhjärnan hos ryggradsdjur. Den ansvarar för högre hjärnfunktioner som medvetande, tänkande, minne, känslor, språk och tolkning av sinnesintryck samt styrning av medvetna rörelser.

Centralfåran

En tydlig fördjupning på storhjärnans yta som skiljer pannloben (frontalloben) från hjässloben (parietalloben)

Hjärnans plasticitet

Innebär hjärnans livslånga förmåga att förändra sin struktur och funktion som svar på erfarenheter, lärande och miljö. Nervceller skapar nya kopplingar, stärker gamla eller omorganiserar nätverk, vilket möjliggör inlärning, minne och återhämtning efter skador.

Pannlob

Styr viljestyrda muskelrörelser, personlighet, problemlösning, planering och känslor.

Hjässloben

Bearbetar känselintryck (smärta, tryck, temperatur) och smak, samt hjälper till med rumsuppfattning.

Tinninglob

Centrum för hörsel, lukt och minneshantering.

Nacklob

Tar emot och bearbetar synintryck (syncentrum).

Lillhjärnan

En del av hjärnan som ligger i nacken, under storhjärnan, och ansvarar för att koordinera rörelser, balans och kroppsställning.

Belöningssystem

Använder dopamin för att skapa välbehag vid överlevnadsviktiga beteenden. Vid beroende "kidnappas" systemet av artificiella stimulanser som ger onormalt höga dopaminhalter, vilket leder till toleransutveckling.

Dopamin

En signalsubstans som skapar en behaglig känsla som lär hjärnan att upprepa beteendet.

Hippocampus

En central del av hjärnans limbiska system, belägen djupt i tinningloben, som fungerar som hjärnans minnescentrum

Hormonsystemet

Kroppens kemiska kommunikationssystem som reglerar funktioner som tillväxt, ämnesomsättning, sömn, humör och fortplantning. Det består av körtlar som producerar hormoner.

Hormon

Kroppens kemiska budbärare som styr viktiga funktioner som ämnesomsättning, tillväxt, humör, sömn och fortplantning

Hur funkar hormoner?

Hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs i runt med hjälp av blodomloppet till hela kroppen. De påverkar bara bestämda celler (målceller). Målcellen har flera olika receptroer för olika hormon och varje receptor har vid aktivering en förutbestämd kroppslig reaktion.

Hypofysen

En livsnödvändig, ärtstor körtel vid hjärnans bas som fungerar som kroppens "överordnade dirigent" för hormonsystemet. Den producerar hormoner som styr andra körtlar, exempelvis sköldkörteln, binjurarna och könskörtlarna. Producerar även tillväxthormon (GH).

“Nyckeln och låset” (Hormoner)

Hormonet är nyckeln medan målcellens receptor är låset och när nyckeln går in i låset så aktiverar den en förutbestämd händelse.

Hypotalamus

En central del av mellanhjärnan, belägen under talamus, som fungerar som kroppens övergripande kontrollcentrum för homeostas (jämvikt). Den reglerar livsviktiga funktioner som kroppstemperatur, hunger, törst, sömn, dygnsrytm, ämnesomsättning och stress genom att koppla samman nervsystemet med det endokrina systemet (hormonsystemet) via hypofysen

Negativ feedback

Kroppens centrala mekanism för att reglera hormonbalansen och bibehålla homeostas (stabil inre miljö). Det innebär att när ett hormon når en viss nivå, hämmar det sin egen vidare produktion. Detta förhindrar överproduktion och håller nivåerna stabila

Fettlösliga hormoner

Behöver transport-protein. Tar sig in i cellen och drar igån proteinsyntes. Relativ långsamma processer. T.ex Steroidhormoner

Vattenlösliga hormoner

Direkt lösta i blodet. Tar sig ej in i cellen - second messenger syster, cAMP-system mm. Relativt snabba processer. T.ex Tillväxthormoner, reglerande hormoner, som t.ex FSH och LH.

GnRH (Gonadotropinfrisättande hormon)

Ett hormon som bildas i hjärnans hypotalamus. Det styr kroppens produktion av könshormoner (testosteron/östrogen) genom att signalera till hypofysen att frisätta hormonerna FSH och LH

FSH (Follikelstimulerande hormon)

Hos kvinnor stimulerar det mognaden av äggblåsor (folliklar) i äggstockarna och ägglossning. Hos män stimulerar FSH produktionen av spermier i testiklarna

Östrogen

Hormon som gör att ägget mognar, livmoderslemhinnan växer, livmoderhalssekret förändras. Höga halter av östrogen gör att hypofysen frisätter LH (Luteniserande hormon).

LH (Luteniserande hormon).

När östrogenet nått tillräckliga nivåer påverkas hypofysen att frisätta det. Det ökar kraftigt och leder till ägglossning. Kroppstemperaturen höjs ca en halv grad.

Gul kropp (Corpus Luteum)

En gulkropp är en tillfällig körtel som bildas i äggstocken av resterna från den spruckna äggblåsan efter ägglossning. Den producerar främst hormonet progesteron, men även en mindre mängd östrogen, för att förbereda livmodern på att ta emot ett befruktat ägg. Om ingen befruktning sker tillbakabildas den, vilket leder till att hormonnivåerna sjunker och mensen startar.

hCG (humant koriongonadotropin)

Är ett hormon som produceras av den blivande moderkakan kort efter att ett befruktat ägg har fäst i livmodern. Dess specifika funktion är att förhindra att gulkroppen bryts ner, vilket säkrar en fortsatt produktion av progesteron som är nödvändigt för att upprätthålla graviditeten.

Progesteron

Ett kvinnligt könshormon som huvudsakligen produceras i äggstockarna efter ägglossningen. Det är avgörande för graviditet genom att förbereda livmoderslemhinnan för ett befruktat ägg. Hormonet balanserar östrogen.

De fyra första stadierna i embryoutvecklingen

Processen inleds med att en zygot bildas vid befruktningen, vilken genomgår klyvningar för att bli en morula (en solid cellboll) och sedan en vätskefylld blastocyst. Blastocysten fäster i livmodern och utvecklas därefter till en gastrula, där cellerna organiseras i tre groddblad som ska bilda kroppens olika organ.

Hox-gener

Människan har ca 40 Hox-gener som fungerar som kroppens överordnade arkitekter och styr över hur kroppens olika delar placeras under embryots utveckling. Dessa få gener agerar som huvudströmbrytare som i en kedjereaktion dirigerar aktiviteten hos de övriga ca 22 000 generna i vårt genom för att bygga en komplett människa.

Transduktion

När celler påverkar intilliggande celler att bli samma celltyp, ex levercell.

De tre groddlagren

Bildas under gastrulationen är ektoderm, mesoderm och endoderm. Dessa lager är kroppens grundplåt och ger upphov till olika vävnade

Vad kallas det skyddande höljet som finns runt äggcellen?

Zona pellucida