Samhälls ekonomi

Frågor och begrepp

Vilka är de tre produktionsfaktorerna?

Kapital, arbetskraft och naturresurser

Marknadsekonomi - vad, hur, för vem?

Vad? utbud och efterfrågan

Hur? utbud och efterfrågan bestämmer hur produktionen ska gå till, till exempel med hjälp av robotar eller med mänsklig arbetskraft.

För vem? från vem kommer efterfrågan och till vilket pris sätts därefter.

Planekonomi - vad, hur, för vem?

Vad? beslutas av en statlig planmyndighet som gjort upp långsiktiga och kortsiktiga planer för produktionen. Man beräknar behovet av varorna och producerar efter det.

Hur? bestäms av den statliga planmyndigheten. Om det var brist på arbetskraft i en region, beslutades det att maskiner skulle användas i större utsträckning där än i andra.

För vem? det bestämmer också planmyndigheten. Priserna regleras efter vad som ansågs vara nyttigt för medborgarna.

Vilka aktörer finns med i det ekonomiska kretsloppet?

Hushållen – försörjer företagen med arbetskraft och konsumerar varor och tjänster.

Företagen – producerar varor och tjänster samt betalar ut löner till hushållen.

Den offentliga sektorn - består av stat, kommun och region. De tillhandahåller välfärdstjänster (skola, vård, omsorg) och tar in skatter.

Bankerna - förmedlar kapital genom att ta emot sparande och ge lån till hushåll och företag.

Vad avses med den offentliga sektorn?

Den offentliga sektorn (även kallad den allmänna eller gemensamma sektorn) är ett samlingsnamn för all verksamhet som styrs av staten, regionerna och kommunerna. Den finansieras i huvudsak genom skatter och dess syfte är att tillhandahålla välfärdstjänster och infrastruktur för medborgarna snarare än att generera vinst.

Vad innebär s.k. marknadsmisslyckanden?

Ett marknadsmisslyckande uppstår när en fri marknad inte lyckas fördela resurserna på ett effektivt sätt. Det innebär att den prismekanism som normalt styr utbud och efterfrågan inte leder till det mest gynnsamma resultatet för samhället som helhet. Sammanfattningsvis används marknadsmisslyckanden ofta som ett argument för att den offentliga sektorn behöver gå in och reglera, beskatta eller själva producera vissa tjänster för att rätta till obalansen.

Monopol

innebär att en enda företagare tillverkar och bjuder ut varan eller tjänsten. På så vis kan monopolföretaget själv bestämma priset på produktionen. Till exempel systembolaget.

Oligopol

några få aktörer som säljer en vara på marknaden. Till exempel bensinbolag och livsmedelbutiker.

Monopolisk konkurrens

handlar om hur man med reklam och marknadsföring kan sätta olika priser. Innebär att flera aktörer på marknaden erbjuder en liknande pris.

BNP

Värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år kallas för bruttonationalprodukten, BNP. I BNP ingår det som produceras och offentligt redovisas och marknadsförs. Används för att mäta ekonomisk tillväxt, jämföra levnadsstandard mellan länderna (ofta per capita) och analysera ekonomiska konjunkturer.

Vilka brister finns i beräkningen om man använder BNP per capita som mått på ett lands välfärd?

BNP räknar bara varor och tjänster som produceras och registreras officiellt. Svartarbete och obetalda aktiviteter, som smuggling, prostitution eller arbete i hemmet, ingår inte. Till exempel räknas bara ingredienserna när du bakar bullar – inte värdet som skapas.

En annan brist är att BNP inte visar hur inkomster är fördelade. Ett land kan ha hög BNP per capita men ändå stora klyftor. För att mäta jämlikhet används ofta Gini-koefficienten, där 1 betyder total ojämlikhet och 0 total jämlikhet.

Human Development Index - HDI

redovisar indikatorerna i ett mänskligt utvecklingsindex. Där räkas medellivslängd, läskunnighet hos vuxna och BNP per capita. I allmänhet finns det ett tydligt samband mellan HDI och BNP per capita: rika länder har högre medellivslängd och högre läskunnighet än fattiga. 

GDI

Gender Development Index, visar skillnaden mellan kvinnor och män i varje land. Där är grupp 1 bäst och grupp 5 sämst.

På vilka områden läggs mest pengar? 

Till exempel skola, sjukvård, polis och försvar.

På vilka områden sker störst ökning/minskning? Förklaringar?

Ökning: försvar och krigsberedskaps står för den största ökningen. Regeringen satsar på sänkt matmoms och längre skatt för att avlasta barnfamiljer och plånböcker (hushåll och familjer). Genom justeringar av brytpunkten för statliga inkomstskatt får höginkomsttagare en av de största ekonomiska förstärkningarna.

 

Minskning: Budget för klimat och natur har minskat, samtidigt som fossila subventioner har ökat. Kulturens andel av den totala budgeten fortsätter att minska och har nått en historisk låg nivå. Minskningar sker gällande ersättningar till kommuner för ensamkommande barn och unga.

Hur mäts ekonomisk tillväxt? Hur kan man öka tillväxten?

Ekonomisk tillväxt mäts främst genom den årliga procentuella förändringen av ett lands BNP (bruttonationalprodukt). Det finns tre sätt att öka tillväxten: att öka insatserna av produktionsfaktorer, att ökan produktiviteten hos befintliga produktionsfaktorer, eller en kombination av dessa. Alltså ökning av mer personal och maskiner ökar man mängden produktionsfaktorer, eller effektiviserar produktionsfaktorerna man redan har.

Vad kännetecknar en högkonjunktur? En lågkonjunktur?

Lågkonjunktur: dåliga tider med arbetslöshet och minskad tillväxt. Maskiner står still, färre köper, fler måste varslas. Lågt inflationstryck. Små skatteintäkter.

Högkonjunktur: hög tillväxt, lagerminskningar, låg arbetslöshet, högt inflationstryck, stora skatteintäkter.

Vad är inflation? Varför uppstår inflation?

Inflation betyder ”uppblåsning”. Det innebär att den allmänna prisnivån stiger snabbt. Inflationstakten mäts vanligen med KPI (konsumentprisindex) som utgör ett slags genomsnitt av priser på varor och tjänster. Inflation uppstår främst när efterfrågan överstiger utbudet, produktionskostnader ökar, eller när för mycket pengar finns i omlopp. Leder till att det sker en allmän ökning av prisnivån som gör att man kan köpa färre varor.

Vad är deflation?

Motsatsen till inflation är när prisnivåerna sjunker. Det kan låta bra, men innebär att företag får det svårt och kan orsaka arbetslöshet.

Varför är det inte bra med inflation? Med deflation?

Hög inflation minskar köpkraften och gör pengar mindre värda, vilket skapar osäkerhet och högre kostnader. Deflation (sjunkande priser) är ofta skadligare, då det kan skapa en spiral där konsumtion skjuts upp, företag gör förluster, arbetslösheten ökar och skulder blir tyngre att betala.

Vad är finanspolitik? Vilka bedriver finanspolitiken? Med vilka medel?

Finanspolitik innebär att riksdagen och regeringen använder statens budget för att stabilisera och motverka följderna av konjunktursvängningarna, t.ex. så att det finns ett manöverutrymme vid lågkonjunktur. Finanspolitiken är regeringens främsta redskap för att skapa en stabil ekonomi. Huvudprincipen är den att staten bör föra en expansiv finanspolitik vid lågkonjunktur, dvs. sänka skatterna eller öka de offentliga utgifterna. Omvänt bör staten föra en åtstramande finanspolitik vid högkonjunktur, det vill säga skära ned de offentliga utgifterna, höja skatterna för att minska efterfrågan i samhället. 

Vilka tre delar består det finanspolitiska ramverket av?

Utgiftstak: riksdagen bestämmer ett utgiftstak som bestämmer hur stora utgifter staten får ha under ett år, så att inte utgifterna skenar i väg.

Överskott: staten ska ha ett överskott under en konjunkturcykel. Innebär att det tillåter att låta utgifterna bli större än inkomsterna (underbalansera budgeten) vid kriser.

God ekonomisk hushållning: staten ställer också krav på kommuner och regionerna att de har god ekonomiskt hushållning. Kommunernas ekonomi ska vara i balans så att inte kommunerna havererar ekonomin.

Vad är penningpolitik? Hur gör Riksbanken när den bedriver penningpolitik?

Penningpolitik styr hur mycket pengar som finns i ett lands ekonomi och även hur hög räntenivån ska vara. Penningpolitiken är Riksbankens uppgift. Det innebär att Riksbanken med hjälp av räntan försöker värna om penningvärdet och försöker dämpa konjunktursvängningarna. Riksbanken bedriver penningpolitik genom att styra räntan i ekonomin, med målet att hålla inflationen låg och stabil, ofta kring 2 procent. Det primära verktyget är styrräntan, som justeras för att påverka bankernas utlåningsräntor, efterfrågan i ekonomin och förväntningar om framtiden inflation.

Hur påverkar Riksbankens reporänta svenska folkets privatekonomi?

Riksbanken reporänta (styrränta) påverkar svenskarnas privatekonomi genom att styra bankernas räntor. En höjning ger dyrkare bolån och minskat utrymme för konsumtion, med en sänkning gör lån billigare och ökar hushållens köpkraft.

Vad är skillnaden mellan budgetunderskott och statsskuld?

Ett budgetunderskott uppstår när staten förbrukar mer pengar än den får in. Statsskulden är summan av budgetunderskotten från alla tidigare år.

Konkurrerensverket

en svensk statlig förvaltningsmyndighet som arbetar för en effektivt konkurrens i privat och offentlig verksamhet sam tillsyn över den offentliga upphandlingen.

Cirkulär ekonomi

en modell för produktion och konsumtion som går ut på att behålla material och produkter i ett kretslopp så länge som möjligt

Styrränta

är Riksbankens viktigaste verktyg för att styra Sveriges ekonomi och hålla inflationen kring målet på 2 procent. Genom att höja eller sänka denna ränta påverkas bankernas räntor på bolån och sparande.

Subventioner

är ett ekonomiskt stöd, oftast från staten eller an annan offentlig myndighet, som ges för att sänka priset på en vara eller tjänst för att stödja en viss typ av verksamhet.