Intervention vid afasi och relaterade tillstån i ICF- perspektiv

Vilka olika fokus finns det för logopedisk intervention?

1. Återeställa/ förbättra nedsatt funktion → I ICF- perspektiv fokus på kroppsfunktion/anatomisk struktur

2. Utveckla förmåga att kompensera för nedsatt funktion → I ICF- perspektiv fokus på aktivitet/ delaktighet

Antingen förbättrar/ återställer man eller så kompenserar man.

Detta är utifrån ASHA:s riktlinjer

Fokus på den nedsatta funktionen- försöka påverka den språkliga kognitiva processen

Exempel: träna på att benämna bilder

Fokkus på den nedsatta funkrrionen och påverkar den språkliga processen som inte är som den tidigare varit, Den stimuleras på olika sätt genom träning i förhoppning av återställning och förbättring

Ett positivt resultat på övningsuppgifter ska synas i vardagen också, den har alltså generaliserat över språket.

Fokus på användning av funktionen- utveckla förmåga, träna strategier i en vardaglig aktivitet 

Exempel: träna på att berätta (i tal eller skrift)

Användningen av funktion, att utveckla strategier i vardagligaktivitet. Att kunna utrycka sig i tal eller skrift intergerars på olika sätt i vardagliga situationer

Fokus på användning av funktionen- utveckla förmåga, träna strategier i en vardaglig aktivitet + omgivningsfaktorer och personliga faktorer 

En anpassning av personliga faktorer genomförs av val av träningsmaterial. 

Fundera över och anpassa träningen till vilka situationer som personen ska vara i (omgivningsfaktorer), vi vill kunna påverka personens vardagliga interaktion. Vi vill även se resultat utanför träningssituaitonen. 

Fokus på omgivningsfaktorer- påverkar omgivningen för att reducera kommunikationshinder 

Exempel: kommunikationspartnerträning 

Målet är att kunna påverka omgivningen för att reducera kommunikationshinder genom till exempel kommunikationspartnerträning eller anpassning av kommunikationsmaterial. Kankse ändra hur skyltningen 

Vad står LPAA för och vad är dess huvudsakliga fokus?

Life Participation Approach to Aphasia- fokus på individens delaktighet i vardaglivet som grund för all intervention och utvärdering 

Vad krävs allt mer av logopedisk behandlign enligt LPAA? 

Att behandlinger visar resultat i vardagslivet

Hur påverkar finansieringen behanflingen inom LPAA?

Den kan styra behandlingsinnehåll och tillgång till resurser 

Hur har perspektivet inom logopedi förändrats enligt LPAA? 

Det har gått från ett snävt fokus till ett bredare, mer holistiskt synsätt 

Vad är centralt i logopedisk bedömning och intervention enligt LPAA? 

Fokus på patientens delaktighet 

Vilka tre kriterier ska behandlingsresultat uppfyllda enligt LPAA?

1. vara meningsfulla i vardagen

2. påverka livskvalité

3. vara personcentrera

Vad är en viktig konsekvens av LPAA för behandlingsplanering?

Att utgå från patientens egen historia och vilja

Vem vet bäst hur ideal delakrighet ser ut?

Det gör patienten själv

Hur blir valet av neurologisk intervention personcentrerad?

• Man utgår från personlig, bakgrund, resurser och behov i kommunikationsförmåga.

• Man utgår från patientens önskningar om mål i kombination med logopedens (teamets) kunskap. 

• Man tar beslut om träning och sätter realistiska mån i samabete med patienten. 

Vad behövs för att kunna bistå med logopedisk expertis i planering av intervention?

Vi beöver veta hur patientens egna grundförutsättningar ser ut, vilka kognitiva/ språkliga resurser och hunder finns i den språkliga förmågan? För att kunna planera intervention som går mot förbättring 

Vad behöver logopeden veta för att planera effektiv intervention?

Patientens kognitiva och språkliga resurser samt hinder i språklig förmåga 

vad är målet med logopedisk intervention?

Att uppnå förbättring i språklig funktion och delaktighet i vardagen

Vilka två aspekter är centrala i intervention enligt LPAA?

Patientens delaktighet och generalisering av behandlingsresultat

Hur kan förbättrad funktion påverka vardagsspråk?

Den kan öka förmågan att anävnda språket och därmed delaktigheten, men det finns inget absolut samband

Vad visar skillnaden mellan formaliserade tester och funktionell kommunikation? 

En patient med låga testpoäng kan endå prestea bra i vardaglig kommunikation med hjälp av kontext, gester och mimik

Hur kan omgivningen påverka kommunikationen?

Genom att vara kunniga kommunikationspartners som stödjer patientens uttryckssätt

Vad är ett vanligt problem vid språklig intervention?

Dålig generalisering från träningssituation till vardagskommunikation, särskilt vid fokus på restaurang av språklig process 

Vad kan ibland förbättras trots att det inte tränas direkt?

Benämning av andra ord som inte varit en del av träningen

Vad underlättar generalisering av behandlingsresultat?

Likhet mellan träningssituation och vardagsanvändning.

Vad vill personer med afasi och deras närstående ha?

Forskning visar att delaktighet i vardagliga lissvsituationer är högre prioriterade än måk relaterade till förbättringar i specifika språkprocesser är.