TP2MH2- Total sammanfattning

Hur många primära tänder har vi?

20

Hur många prmanenta tänder har vi?

32

Hur är maxillan utformad?

Halv ellips

Hur är mandibeln utformad?

En parabel

Vilka tandgrupper finns det?

Incisiver, caniner, premolarer, molarer

FDI tand system i permanenta tänder

1. höger kvadrant

2. vänster kvadrant

3. vänster underkäke kvadrant

4. höger underkäke kvadrant

FDI tand system i primära tänder

5. höger kvadrant

6. vänster kvadrant

7. uk vänstra kvadrant

8. uk högra kvadrant

Hur kollar du på en patient?

Efter deras perspektiv, min höger blir deras vänster

Hur säger man krona

corona dentis

Hur säger man tandhals

cervix dentis

Hur säger man rot

radix dentis

Hur säger man rotspets

apex radix dentis

vilka tänder benämns när man säger labialyta?

incisiver och caniner

vilka tänder benämns när man säger buckalyta

premolarer och molarer

Hur säger man lingualyta

Underkäkens premolarer och molarer

palatinalyta

överkäkens premolarer och molarer

tandens översta yta är

ocklusalytan, där man tuggar

tandhalsens yta

Cervikalytan

Vilka aproximalytor finns det?

Mesial och dital ytan

Vad är mesialytan

den främre delen av tanden

Vad är distala ytan

den bakre ytan

vad betydet buccal?

mot kinden

vad betyder lingual?

mot tungan

Vad betyder palatinalt

mot gommen

Vad betyder incisalkant?

Kanten på incisiverna

Facialyta

mot ansiktet

Vad och vart finns krista triangularis

Finns endast hos premolarer och molarer, på ocklusionsytan, i mitten av kusparna. Det är en triangel formad upphöjning(ås)

Vad och vart finns krista transversa

Finns hos premolarer och molarer, när två kristor möter/korsar varandra och det skapas en liten språng tvärs över tanden

Vad är frissursystem:

Består av centralfissur och bifissurer, som är spaltformade fåror på ocklusionsytan

Vad är Centralfissur

Centralfissur- en en splatsformad fåra som sträcker sig mesiodistal riktning.

Vad är bifissur

bifissur- splatformade fåror som utgår från centralfissuren

vad är fossor och vilka finns det?

Rundad nedsänkning håla på tandytan. Det finns:1. ocklusala fossa

2. palatinala fossa- främst på incisiver

Vad är randvulst

Approximala kanten, upphöjningen som omger hela tanden(tillsammans med skänklarna). Den förbinder alla kuspar och är i samma höjd som grannens randvulst.

Vad är sulcus

Det är en grund fåra mellan kusparna, finns på palatinala, buckala och linguala sidan

Vad är Limbi

list på insiciver och caniners linguala sida, nästan som randvulst

Vad är Tuberculum

En liten knöl

Vad är cingulum

En bandformad upphöjning som avgränsar insiciver och caniner, bildas av limbi och tuberculum

Vad är memoloner

Knoppformiga taggar/upphöjningar på insicivernas skär

Vad är prominenslinje

Linje som tangerar tandkronans största omkrets

vad är kronlyft

Gör det möjligt för överkäken att bita över underkäkens buckala sida, utan den hade tugningen varit försämrat

Vad är böjningstecken

Böjningstecken vissar att tänderna är mer prominenta i mesiala delen och distala faller av lingualt. Det kan man använda för tandkvadranter

Vila kontaktpunkter finns det

Tänder har approximala kontaktpunkter mellan som gör att matrester inte hamnar där

Vad är diastema

Mellanrum mellan tänderna som gör att man inte har kontaktpunkter

Vad är vinkeltecken

Tandkronans mesiala hörn är spetsigare än den distala hörnen och det använder man för att betsämma kvadranter

Vad är interproximalrum

Det är ssmå hålrum som bildas där nere i tänderna under approximalytorna

Hur många rötter har Insisiver

En rot i båda käkarna

Hur många rötter har caniner

en rot i båda käkarna

Hur många rötter har premolarer

En i underkäken och två/tre i maxilla

Hur många rötter har molarer

2 st i underkäken och 3 st i överkäken

Vad är furkation

Där rötterna delar sig

Vad är bifurkation

där två rötter delar sig

vad är trifurkation

där tre rötter delar sig

Vad är rottecken

I vanliga fall pekar rötter alltid distalt om tanden, men molarers rötter brukar peka åt olika håll

Skovelformade

incisalt skärtydliga limbi och cingulum

tydlig

böjningstecken= ser man nerifrån så ser man att tandkronan är tjockare nerifrån

vinkeltecken- tandens vinkel är mer spetsig mesialt och rundare distalt

palatinal krista- dem har tydlig palatinal krista

tydliga mameloner

Överkäkens första incisiver, 11 och 21

s.k.LATERALLEN Incisalt skär

tydliga limbi och cingulum

vinkeltecken

böjningstecken

rundare än första incisiver

korta och smalare krona än första incisiven

Överkäkens andra incisiver, 12 och 22

s.k.LATERALLEN Incisalt skär

tydliga limbi och cingulum

vinkeltecken

böjningstecken

rundare än första incisiver

korta och smalare krona än första incisiven

Incisalt skärmejselformat

svagt vinkeltecken

svag böjningstecken

svagt limbi och cingulum

svagt rottecken

bettets smalaste och kortaste

och smalaste tanden i bettet

Underkäkens första incisiver ut

31 och 41

1. en kusp

2. skänklarna olikalånga- kortare mesialt

3. breda i mesiodistal riktning

4. breda och kraftiga limbus och cingulum

5. en labial krista

6. tydlig palatinal krista

7. tydlig böjningsteckenÄr den längsta tanden

Överkäkens canin ut

13 och 23

1. En kusp

2. olika långa skänklar(mesialt kortare)

3. smal i mesodistal riktning

4. platt/plan mesialt

5. tydlig böjningstecken

6. svag cingulum

7. tydlig kronlyft

Underkäkens caniner, 33 och 43

1. En kusp

2. olika långa skänklar(mesialt kortare)

3. smal i mesodistal riktning

4. platt/plan mesialt

5. tydlig böjningstecken

6. svag cingulum

7. tydlig kronlyftLängst kronan

1. två kuspar

2. buckala kuspen är högre än palatinala

3. asymetrisk ocklusamform

4. konkav mesialyta

5. OMVÄNT BÖJNINGSTECKEN: bredare distalt åt buckalytan.

6. tvådelad rotspets: d.v.s. en rot men som delar sig vid spetsen

7. större än e övriga premolarer

Överkäkens första premolarer, 14 och 24

1. två lika långs kuspar

2. inga tydliga böjningsvinkel

3. breda och kraftiga randvulster--> kort centralfissur

4. mindre än den första premolaren(4:an)

Överkäkens andra premolar 15 och 25

1. två kuspar- en stor buckalt och en jätte liten lingualt

2.lingualförskjuten centralfissur

3. tydlig kronlyft

4. bifissur som delar av den distala delen av lingual kuspen

34 och 44

Underkäkens första premolarer

- 1 buckal kusp och 1/2 linguala kuspa

- Parallella aproximalytor

- har ibland krista transversa

- tydlig kronlyft

- tydlig böjningstecken

35 och 45

underkäkens andra premolar ut?

- två buckala och två palatinala kuspar

- rombisk ur ocklusal view

-parallella aproximalytor

- tydliga böjningsvinkel

- bettets största tand- krista transversa från distobuckal till mesiopalatina

l- CARABELLIS KUSP

Överkäkens första molar

16 och 26

- 2 buckala och 1/2 palatinala kuspar

- avsmalnar palatinalt åt

- har oftast sammanväxta rötter

Överkäkens andra molar

17 och 27

Vad är carabellis kusp?

en liten mini kusp åt sidan på ök första molar.

- 3 buckala kuspar och 2 linguala kuspar

-Distobuckala kusparna är mindre

-rund ur ocklusal view

- svagt kronflykt

- bettets största krona

36 och 46

underkäkens första molar

-2 buckala+ 2 linguala kuspar

-rundare än första molaren

-svagt kronlyft

- svagt böjningstecken

37 och 47

underkäkens andra molar

Vilka 4 olika vävnader finns det i kroppen?

Epitel, bindväv, muskelvävnad, nervvävnad

vad är epitel

Epitelvävnad ligger cellerna tätt på basalmembarnet.

-täcker majoriteten av alla kroppsytor

- bygger upp körtlar

- basal lamina(basal membran) består av glykoproteiner som skiljer epitelvävnaden från underliggande bindväv

- apical(övre) och basal(nedre) del bildas p.g.a. basal lamina(basal membran).

- Epitelvävnad har en fritt yta på apicala delen, d.v.s. ingenting är där. Om det är epitelvävnad som täcker blodkärl är det blod, om det är i tarmen så är det tarminnehållet och om det är hud så är det luft. I njurar är det urin som rinner över den fria /apicala ytan

- epitelvävnad utför majoriteten av kemisk arbete, d.v.s. absorption, utsöndring, sekretion och proteinsyntes dessutom skyddar den kroppen med hud.

-inga blodkärl finns i epitelvävnad, förutom i bindvävnaden under den , d.vs. under basal lamina.

- har tight junctions (cellförbindelse)

vad är bindväv

håller ihop vävnader, har celler viktiga för immunförsvar och fibroblaster och extracellulärmatrix med kollagen, elastin och grundsubstans med proteoglykaner och glykoproteiner

vad är muskelvävnad

utför mekaniskt arbeta i kroppen

vad är nervvävnad

styr rörelse, impulser o.s.v.

Vilka former av epitel finns det

1. Enkelt skivepitel: Finns i blodkärl och alveoler.

2. Enkelt kubiskt epitel: Finns i små exokrina körtelgångar.

3. Enkelt cylindriskt epitel: Finns i tunn- och tjocktarmen, samt större exokrina körtelgångar.

4. Flerskiktat skivepitel: Finns i vagina, epidermis och cavum oris.

5. Flerskiktat kubiskt epitel: Skydd i utförsgångarna från stora svett-, bröst- och spottkörtlar.

6. Flerskiktat cylindriskt epitel: Utgör skydd i utförsgångarna från kroppens största exokrina körtlar.

7. Flerradigt epitel: finns i övre respirationsvägarna och ductus deferens.

8. Övergångsepitel: Finns i urinvägar.

Vilka former av "junctions" finns i epitelvävnad (cell-cell och cell-basalmembran). Funktion?

1. tight junctions

2. adherens junction

3. desmosomer

4. gap junctions

Vad gör adherens junction

Det är en cell-cell kontakt under tight junctions, som ett bliclåsstuktur som håller cellerna starkt förankrade

Vaad gör desmosomer

den är små punktförbindelser mellan epitel som stadgar epitelet

Vad gör gap junctions

en typ av cell-cell kontakt som inte frankrar till cytoskelettet somm tillåter passage av molekyler och joner (kommunikation)

Vad är skillnaden mellan endorkin ocha exokrin sekrektion?

Endokrin: Sekretion sker i bindväv, alltså hormonerna tas upp i blodbanan på väg till målcell.

Exokrin: Sekretion sker direkt på någon yta via gångar, t.ex svettkörtlar på hudens yta

Vilka typer av epitelceller finns det

kerateniserat och ickekerateniserad

Vad är Keratenicerad epitel

Exempelvis i huden har vi Kerateniserade celler, Kerateniserade celler är celler som inte längre lever och är fyllda med keratin och sitter ihop med desmosomer.

Hur får vi kerateniserad celler?

Via stamceller får vi keratinocyter i basalmembran. Ju fler skickten av epitelceller vi får desto längre bort kommer de från basalmembranet och vi får mindre blodförsörjniing till cellerna. näringsfattiga celler kommer inte vara ktiva och kommer inte ha samma funktion som en vanlig cell men den "dör", har sin cellkärna kvar men fylls av keratin. Denna omvanling sker då och då, och det är denna kerateniseringen som gör att huden blir mjuk mm

vad innehåller extracellulär matrix av

kollagen, retikulär fibrer, elasitiska fibrer och grundsubstans

Vad är specialiserad bindväv?

Det är bindväv i matrix som gör att den är litte annorlunda. Exempel på dessa är brosk ben och tandben

Hur är brosk uppbyggt?

Kollar man på brosk så ser man att deras celler(chondrocyter) ligger i små håligheter i matrix. Där finns det ingen blodkärl och därför har brosk en ganska dålig/lång läkningsprocess. Vi finner brosk i bl.a. örar, bronkerna, luftstrupen, luftvägarna, näsan och mm.

hur är ben uppbyggt?

kollar man på ben så hittar man att deras celler (osteoblaster och osteocyter) är inpackade i ett hårt matrix, p.g.a. att det finns kalciumsalter där. Osteoklaster bryter ner bencellerna.

Vilka benceller finns det?

Osteoblaster- bygger upp Osteocyter- underhållerOsteoklaster- bryter ner

Vilka typer av muskler finns det?

Det finns tre sorters muskelvävnader:

1. skelettmuskler- utför arbeta, styrs av vilja

2. hjärtmuskler- styrs inte av vilja, den styrs av autonoma nervsystemet

3. glattmuskelatur- finns i inre organ som t.e.x. blodkärl, tarmkanal och bronkträd och det styrs autonomt.

Hur ser en nervcell ut?

En cellkropp som kallas för soma med en cellkärna . Ut kommer dendriter som utskott som tar emot signaler, och sen kommer axonhillock som är halsen på axonen och där sker "beslutet" av om en aktionspotential utlöses eller inte , sedan kommer axon som är som en kedja med mikrotubuli som transporterar molekyler, och kan vara myeliniserade. de omges av gliaceller som är stödjeceller. I slutet av axonen har vi synaptiska terminaler som förbinder alla nervceller med varandra, liksom en nerv till en annan.

Vad är myelin

Det är ett lager/skikt som omger nervceller och avgör hastigheten för signalering i cellen. Myelin skapas av oligocyter i CNS och i PNS skapas det av schwannceller.

Vilka nervceller finns i CNS

astrocyter, mikroglia, oligodendrocyter och ependymceller

vad gör astrocyter

Hjälper till att bilda blod-hjärnbarriären. kommunicera med varandra.

vad gör oligodendrocyter

De producerar myelin hinnor runt axoner och kan insolera elektrisitet

Vad gör mikroglia

De fungerar som anitgen-presenternde celler som är involverad i kroppens försvar

Vad gör ependymala celler

De är viktiga för homeostasen av cerebrospinalvätskan

Vilka nervceller finns i PNS

satellit glia celler och schwannceller

Vad gör schwann celler

omger myelin vävnad runt de perifera axonen

Hur bildas myelin?

schwann celler omger axonet, oh de tillsammans med cytoplasmat och plsmamebranet formar bindvävs runt axonet. Dessa överlappas och bildar myelinhinnan och scwann celler och cytoplasmat sätter sig perifiert om det

Vad gör satellit glia celler

De omger neuronala kroppar och har "stödjande" funktioner

Hur färgas bindväv

med eosinfärg

Vad är skillnaden mellan bindväv och epitel?

Det är att bindväv innehåller blodkärl men inte epitel. Därför är epitelcellerna som befinner sig närmast gränsen till bindväv mår bra medans dem som är längre bort är sämre neutraliserade p.g.a. den dåliga näringstillförseln.