biokemiska processer KEMI

0.0(0)
Studied by 10 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/26

flashcard set

Earn XP

Description and Tags

prov v19

Last updated 4:05 PM on 4/11/26
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced
Call with Kai

No analytics yet

Send a link to your students to track their progress

27 Terms

1
New cards

Vad är stegen för proteinsyntesen övergripligt? (anabola reaktionen som återbildar proteiner)

Process?

trans(K)ription

trans(L)ation

färdigställande

Vad?

DNA → mRNA

mRNA → Polypeptid

Polypeptid → 3D protein

Plats?

Cellkärnan → skickas ut i cytoplasman

I ribosomen

I golgiapparaten

<table style="min-width: 100px;"><colgroup><col style="min-width: 25px;"><col style="min-width: 25px;"><col style="min-width: 25px;"><col style="min-width: 25px;"></colgroup><tbody><tr><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Process?</strong></span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>trans(K)ription</strong></span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>trans(L)ation</strong></span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>färdigställande</strong></span></p></td></tr><tr><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Vad?</strong></span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">DNA → mRNA</span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">mRNA → Polypeptid</span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Polypeptid → 3D protein</span></p></td></tr><tr><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Plats?</strong></span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Cellkärnan → skickas ut i cytoplasman</span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">I ribosomen</span></p></td><td colspan="1" rowspan="1" style="border-width: 1pt; border-style: solid; border-color: rgb(0, 0, 0); vertical-align: top; padding: 5pt; overflow: hidden; overflow-wrap: break-word;"><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">I golgiapparaten</span></p></td></tr></tbody></table><p></p>
2
New cards

Hur går transkription till? (anabol reaktion som återbildar proteiner)

RNA polymeras öppnar upp dubbelhelixen och kommer tillsammans med transkriptionsfaktorer fästa sig på DNA-molekylen

Då börjar RNA polymeras läsa av kvävebaserna hos DNA och para kvävebaserna med fria mRNA nukleotider (AUGC) som byggs ihop till en mRNA sträng (denna mRNA sträng blir komplementär till DNA:t)

När (pre-)mRNA:t är byggt kommer den genomgå splitsning av intronerna(dock inte skräp DNA!) och blir ett färdigt/moget mRNA. 

sedan åker mRNA strängen ut ur cellkärnan

<p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>RNA polymeras </strong>öppnar upp dubbelhelixen och kommer tillsammans med <strong>transkriptionsfaktorer </strong>fästa sig på DNA-molekylen</span></p><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Då börjar <strong>RNA polymeras</strong> läsa av kvävebaserna hos DNA och para kvävebaserna med fria <strong>mRNA</strong> nukleotider (AUGC) som byggs ihop till en <strong>mRNA sträng</strong> (denna mRNA sträng blir <strong>komplementär </strong>till DNA:t)</span></p><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">När (pre-)mRNA:t är byggt kommer den genomgå <strong>splitsning </strong>av <strong>intronerna</strong>(dock inte skräp DNA!) och blir ett färdigt/moget mRNA.&nbsp;</span></p><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">sedan åker mRNA strängen ut ur cellkärnan</span></p>
3
New cards

Hur går translationen till? (anabola reaktion som återbildar proteiner)

  • Ribosomens stora enhet söker efter startsekvensen AUG (alla mRNA strängar startar med metionin) då mRNA:t har skyddande kvävebaser innan startkodon och efter stoppkodon. Först läser ett säte i ribosomens stora enhet av en bokstav i taget för att hitta startkodon. Sedan kommer ett säte läsa av 3 kvävebaser(ett kodon) när den hittat startkodon. 

  • När AUG är i A-sätet(annealing) kommer en tRNA med aminosyra med motsvarande antikodon (UAC) också fästa in i annealingssätet. Nu kommer ribosomen flytta 3 steg och så att nästa kodon hamnar i A-sätet. Då kommer motsvarande tRNA dit (t.ex med antikodonet GGA mot mRNAs CCU) med sin aminosyra. Nu kan en peptidbindning bildas mellan de två aminosyrorna. 

  • Ribosomen flyttas igen : AUG i E-sätet, CCU i P-sätet, CAG i A-sätet. (2 peptidbindningar)

    • I E-sätet kommer tRNA:t släppa aminosyran och ribosomen och mRNA kedjan (AUG) och flyta runt och leta efter en ny aminosyra. 

  • När ett stoppkodon hamnar i A-sätet släpper ribosomen från mRNA:t och polypeptidkedjan bildas. mRNA:t åker tillbaka till kärnan och återanvänds. Polypeptiden färdigställs till sin 3D-form (protein) i Golgiapparaten. 

<ul><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Ribosomens stora enhet söker efter startsekvensen <strong>AUG </strong>(alla mRNA strängar startar med metionin) då mRNA:t har skyddande kvävebaser innan startkodon och efter stoppkodon. <strong>Först</strong> läser ett säte i ribosomens stora enhet av en bokstav i taget för att hitta startkodon. <strong>Sedan</strong> kommer ett säte läsa av 3 kvävebaser(ett kodon) när den hittat startkodon.&nbsp;</span></p></li></ul><ul><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">När <u>AUG</u> är i A-sätet(annealing) kommer en <strong>tRNA</strong> <strong>med aminosyra </strong>med motsvarande antikodon (<u>UAC</u>) också fästa in i annealingssätet. Nu kommer ribosomen flytta 3 steg och så att nästa kodon hamnar i A-sätet. Då kommer motsvarande <strong>tRNA</strong> dit (t.ex med antikodonet GGA mot mRNAs CCU) med <strong>sin aminosyra</strong>.<strong> </strong>Nu kan en <strong>peptidbindning </strong>bildas mellan de två aminosyrorna.&nbsp;</span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Ribosomen flyttas igen : AUG i E-sätet, CCU i P-sätet, CAG i A-sätet. (2 peptidbindningar)</span></p><ul><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">I E-sätet kommer tRNA:t släppa aminosyran och ribosomen och mRNA kedjan (AUG) och flyta runt och leta efter en ny aminosyra.&nbsp;</span></p></li></ul></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">När ett <strong>stoppkodon</strong> hamnar i<strong> A-sätet </strong>släpper ribosomen från <strong>mRNA:t </strong>och <strong>polypeptidkedjan</strong> bildas. mRNA:t åker tillbaka till kärnan och återanvänds. Polypeptiden färdigställs till sin <strong>3D-form </strong>(protein)<strong><em> </em></strong>i <strong>Golgiapparaten.&nbsp;</strong></span></p></li></ul><p></p>
4
New cards

Vad kollar man på när man översätter kvävebaser till aminosyror?

mRNAs kodon som kommer matchas till en tRNA med korresponderande antikodon och aminosyra. Alltså är det mRNA som bestämmer aminosyran och dens kodon man kollar på i aminosyratabell.

<p><strong>mRNAs</strong> <strong>kodon</strong> som kommer matchas till en tRNA med korresponderande antikodon och aminosyra. Alltså är det mRNA som bestämmer aminosyran och dens kodon man kollar på i aminosyratabell. </p>
5
New cards

Hur sker DNA-replikationen?

DNA Replikation: Kopiering av hela DNA:t inför celldelning (mitos/meios)

  1. Helikas öppnar upp en replikationsgaffel

  2. Prime:rar fäster in(basparar till DNA:t) för att DNA polymeras ska kunna ha en del att fästas in i (en kort bit basparade nukleotider) primern består av mRNA nukleotider som sen behöver bytas ut

  3. DNA polymeras läser av och börjar bygga på kvävebaserna och gör den komplementära DNA strängen till den övre (read up build down) Den läser 3’-5’ och bygger 5’-3’. Ena strängen kan byggas i ett svep (leading strand) men i lagging strand kommer vi få okazaki fragment eftersom de bara kan bygga det som redan har öppnats

  4. Primerarna måste ersättas med DNA:nukleotider och sedan gör man en korrekturläsning 

 i dessa celler vi skapar får båda halva original DNA:t och halva nybyggda DNA:t 

<p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>DNA Replikation: </strong>Kopiering av hela DNA:t inför celldelning (mitos/meios)</span></p><ol><li><p><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#be1a1a" style="background-color: rgb(190, 26, 26); color: inherit;">Helikas</mark></strong></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong> </strong>öppnar upp en replikationsgaffel</span></p></li><li><p><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#ff87af" style="background-color: rgb(255, 135, 175); color: inherit;">Prime:rar</mark></strong></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><mark data-color="#ff87af" style="background-color: rgb(255, 135, 175); color: inherit;"> </mark>fäster in(basparar till DNA:t)<strong> </strong>för att </span><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#36824a" style="background-color: rgb(54, 130, 74); color: inherit;">DNA polymeras</mark></strong></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong> </strong>ska kunna ha en del att fästas in i (en kort bit basparade nukleotider) </span><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><mark data-color="#ff87af" style="background-color: rgb(255, 135, 175); color: inherit;">primern</mark></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"> består av mRNA nukleotider som sen behöver bytas ut</span></p></li><li><p><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#36824a" style="background-color: rgb(54, 130, 74); color: inherit;">DNA polymeras</mark></strong></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#36824a" style="background-color: rgb(54, 130, 74); color: inherit;"> </mark></strong>läser av och börjar bygga på kvävebaserna och gör </span><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#593282" style="background-color: rgb(89, 50, 130); color: inherit;">den komplementära DNA strängen</mark></strong></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong> </strong>till den övre (read up build down) Den läser 3’-5’ och bygger 5’-3’. Ena strängen kan byggas i ett svep (<em>leading strand</em>) men i <em>lagging strand</em> kommer vi få <strong>okazaki fragment</strong> eftersom de bara kan bygga det som redan har öppnats</span></p></li><li><p><span style="font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong><mark data-color="#ff87af" style="background-color: rgb(255, 135, 175); color: inherit;">Primerarna</mark></strong></span><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong> </strong>måste ersättas med DNA:nukleotider och sedan gör man en korrekturläsning&nbsp;</span></p></li></ol><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>&nbsp;</strong></span><span style="background-color: transparent;"><em>i dessa celler vi skapar får båda halva original DNA:t och halva nybyggda DNA:t&nbsp;</em></span></p>
6
New cards

Vilka reaktioner består ämnesomsättningen av?

Energin i maten vi äter behöver först brytas ner (katabola reaktioner -frigör mer energi) för att sedan byggas upp (anabola reaktioner - kostar mer energi)

  • Katabolism + anabolism = metabolism (hela ämnesomsättningen)

7
New cards

Vad bryter de katabola reaktionerna ner och till vad?

Fett —> fettsyror

Kolhydrat —> glukos

Protein —> aminosyror

<p>Fett —&gt; fettsyror</p><p>Kolhydrat —&gt; glukos</p><p>Protein —&gt; aminosyror</p>
8
New cards

Vad händer med fettsyrorna i den katabola fasen?

De genomgår beta-oxidering i mitokondriens matrix där de blir till Acetyl CoA som används i citronsyracykeln som producerar: CO2 och väte där vätet genomgår ETK över mitokondriens membran och blir mha syre till vatten och ATP.

9
New cards

Vad händer med kolhydraterna i den katabola fasen?

Glukos i blodet tas upp av cellerna och genomgår sedan glykolys i cellplasman där de blir pyruvatjoner som blir till AcetylCoA via pyruvatlänken i mitokondriens matrix och används där till citronsyracykeln som producerar: CO2 och väte där vätet genomgår ETK över mitokondriens membran och blir mha syre till vatten och ATP.

10
New cards

Vad händer med aminosyrorna i den katabola fasen?

De genomgår transaminering i cellplasman och blir till karboxylsyror som används i citronsyracykeln i mitokondriens matrix som producerar: CO2 och väte där vätet genomgår ETK över mitokondriens membran och blir mha syre till vatten och ATP.

11
New cards

Vad bär bärarmolekyler på och vilka ska vi kunna?

energi

ATP, NADH / FADH2 och Acetyl CoA

12
New cards

Har vi ett ATP-lager?

Nej, kroppen i sig kan inte lagra ATP i jättestora mängder utan kroppen kräver kontinuerlig tillförsel. Därför dör man snabbt av syrebrist (ATP processen avstannar och vi har inget “ATP lager”)

13
New cards

Hur ser strukturen för ATP, ADP, och AMP ut?

om ATP: “ni ska kunna känna igen den men inte rita upp hela”

istället för fosfatgrupperna kan man skriva X st Pi för inorganic fosfatgrupp

<p>om ATP: “ni ska kunna känna igen den men inte rita upp hela”</p><p>istället för fosfatgrupperna kan man skriva X st P<sub>i</sub> för inorganic fosfatgrupp</p>
14
New cards

vad kallas NADH och FADH2?

sekundära energibärare som bär på energi från tex glukos

<p>sekundära energibärare som bär på energi från tex glukos</p>
15
New cards

Hur används NADH/NAD+

NADH/NAD+ alterneringen används för att generera nya ATP molekyler enligt: NAD+ + 2H → NADH + H+behöver inte veta varför”. från 2H så tar ett H 1e- från det andra H, bildar då H- och H+. H- binds in till NAD+ som då blir NADH och en fri H+ bildas. Kallas för en sekundär energibärare (även FAD+ och FADH2)

<p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>NADH/NAD<sup>+</sup> </strong>alterneringen används för att generera nya ATP molekyler enligt: NAD<sup>+</sup> + 2H → NADH + H<sup>+</sup> “<strong>behöver inte veta varför”. </strong>från 2H så tar ett H 1e<sup>-</sup> från det andra H, bildar då H<sup>-</sup> och H<sup>+</sup>. H<sup>-</sup> binds in till NAD<sup>+</sup> som då blir NADH och en fri H<sup>+</sup> bildas. Kallas för en<strong> sekundär energibärare (även FAD<sup>+</sup> och FADH<sub>2</sub>) </strong></span></p>
16
New cards

Är NADH eller NAD+ respektive FAD+ eller FADH2 den energirika formen?

NADH och FADH2

<p>NADH och FADH<sub>2</sub></p>
17
New cards

Hur används Acetyl CoA?

Acetyl CoA: används i citronsyracykeln. Består av en acetylgrupp + coenzym A. 

(Ser nästan ut som ättiksyra CH3COOH men OH utbytt till svavel och CoA) AcetylCoA bär vidare acetylgrupper från glykolysen samt beta-oxideringen till citronsyracykeln.

<p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Acetyl CoA: </strong>används i citronsyracykeln. Består av en acetylgrupp + coenzym A.&nbsp;</span></p><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">(Ser nästan ut som ättiksyra CH<sub>3</sub>COOH men OH utbytt till svavel och CoA) AcetylCoA bär vidare acetylgrupper från glykolysen samt beta-oxideringen till citronsyracykeln.</span></p>
18
New cards

Hur bryts kolhydrater ner och vad händer med dem? (katabola reaktionerna)

  1. glykolys

  2. pyruvatlänken

  3. citronsyracykeln

  4. elektrontransportskedjan

19
New cards
<p>Allmänt om glykolysen (1)</p>

Allmänt om glykolysen (1)

  • Mål: bryta ner glukos till 2 pyruvatjoner

  • sker i alla levande celler (prokaryota + eukaryota) då den inte kräver syre

  • sker i cytoplasman (cellvätskan)

  • Detta behöver ske i flera delreaktioner för att inte generera mer värme än cellerna tål.

  • Energi per glukosmolekyl: 2 ATP + 2 NADH+H+

  • Steg 5-9 sker två gånger eftersom bara ena produkten i steg 4 kan reagera vidare

  • Den består av 1 energiinvesterande del som kräver energi - 2 ATP.

  • Nästa del är 1 energiutvinnande del där vi per glukosmolekyl får ut 4 ATP och 2 NADH (& H+) och nettoprodukten blir 2 ATP.

<ul><li><p>Mål: bryta ner glukos till 2 pyruvatjoner</p></li><li><p>sker i alla levande celler (prokaryota + eukaryota) då den <strong>inte kräver syre</strong></p></li><li><p>sker i cytoplasman (cellvätskan)</p></li><li><p>Detta behöver ske i flera <u>delreaktioner</u> för att inte generera mer värme än cellerna tål.</p></li><li><p>Energi per glukosmolekyl: <span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">2 ATP + 2 NADH+H<sup>+</sup></span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Steg 5-9 sker två gånger eftersom bara ena produkten i steg 4 kan reagera vidare</span></p></li><li><p>Den består av 1 energiinvesterande del som kräver energi - 2 ATP.</p></li><li><p>Nästa del är 1 energiutvinnande del där vi per glukosmolekyl får ut 4 ATP och 2 NADH (&amp; H<sup>+</sup>) och nettoprodukten blir 2 ATP.</p></li></ul><p></p>
20
New cards
<p>förklara bilden (glykolys)</p>

förklara bilden (glykolys)

molekylen klyvs i två delar och glyceraldehyd-3-fosfat är den som kan reagera vidare och när den minskar i antal kommer jämvikten driva dihydroxyacetonfosfat till att isomeras till glyceraldehyd-3-fosfat vilket skapar ett 100% utbyte av fruktoset som bildas i steg 4.

<p>molekylen klyvs i två delar och glyceraldehyd-3-fosfat är den som kan reagera vidare och när den minskar i antal kommer jämvikten driva dihydroxyacetonfosfat till att isomeras till glyceraldehyd-3-fosfat vilket skapar ett 100% utbyte av fruktoset som bildas i steg 4.</p>
21
New cards
<p>Förklara bilden (steg 1 glykolys)</p>

Förklara bilden (steg 1 glykolys)

  • Glukos blir till glukos-6-fosfat genom att den tar upp en fosfatgrupp => gör att den inte åker tillbaks ut ur cellmembranet pga att fosfatgruppen är laddad PO4-3

  • samtidigit ökar molekylen i energi då ATP —> ADP + Pi + energi

  • Att det sker i små steg som dessa förklaras också av att man vill minska värmeproduktionen

<ul><li><p>Glukos blir till glukos-6-fosfat genom att den tar upp en fosfatgrupp =&gt; gör att den inte åker tillbaks ut ur cellmembranet pga att fosfatgruppen är laddad PO<sub>4</sub><sup>-3</sup></p></li></ul><ul><li><p> samtidigit ökar molekylen i energi då ATP —&gt; ADP + P<sub>i</sub> + energi </p></li><li><p>Att det sker i små steg som dessa förklaras också av att man vill minska värmeproduktionen</p></li></ul><p></p>
22
New cards

allmänt om pyruvatlänken (2)

  • sker två gånger per glukos då det bildats 2 pyruvatjoner från glykolysen

  • vill skapa AcetylCoA som kan gå in i citronsyracykeln, vi skapar även koldioxid som vi andas ut, och NADH + H+.

  • Pyruvatlänken sker över mitokondriens yttre membran (?)

<ul><li><p>sker två gånger per glukos då det bildats 2 pyruvatjoner från glykolysen</p></li><li><p>vill skapa AcetylCoA som kan gå in i citronsyracykeln, vi skapar även koldioxid som vi andas ut, och NADH + H<sup>+</sup>.</p></li></ul><ul><li><p><mark data-color="#cf4747" style="background-color: rgb(207, 71, 71); color: inherit;">Pyruvatlänken sker över mitokondriens yttre membran (?)</mark></p></li></ul><p></p><p></p>
23
New cards

allmänt om csc (3)

  • sker två gånger per glukos eftersom två pyruvat har genererat 2 acetylCoA

  • sker i mitokondriens matrix: utgångsmaterial = oxalättiksyra

  • Huvudmål: använda Acetyl-CoA för att generera NADH + H+, FADH2 som skickas till ETK för att bilda ATP.

  • vi bildar koldioxid här och i pyruvattransporten.

  • Vad genererar citronsyracykeln per glukosmolekyl? (två varv)-

    • 6 NADH + H+

    • 2 FADH2

    • 2 GTP

    • 4 CO2

<ul><li><p>sker två gånger per glukos eftersom två pyruvat har genererat 2 acetylCoA</p></li><li><p>sker i mitokondriens matrix: utgångsmaterial = oxalättiksyra</p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Huvudmål: </strong>använda Acetyl-CoA för att generera NADH + H<sup>+</sup>, FADH<sub>2</sub> som skickas till ETK för att bilda ATP.</span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">vi bildar koldioxid här och i pyruvattransporten.</span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Vad genererar citronsyracykeln per glukosmolekyl? (två varv)-</strong></span></p><ul><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>6 NADH + H<sup>+</sup></strong></span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>2 FADH<sub>2</sub></strong></span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>2 GTP</strong></span></p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>4 CO<sub>2 </sub></strong></span></p></li></ul></li></ul><p></p>
24
New cards

allmänt om ETK (4)

  • sker över mitokondriens inre membran

  • Mål: flytta vätejoner till intermembranområdet med hjälp av energi från elektrontransporten

    Aktiv pumpning - kräver energi som vi får från flödet av elektroner (ej ATP) 

    • Kräver att syre agerar elektronacceptor

  • Vi använder vätejonkoncentrationsgradienten (fler H+ i intermembranområdet än i matrixen) som transporteras genom ATP syntasen för att hjälpa reaktionen: ADP + Pi → ATP

<ul><li><p>sker över mitokondriens inre membran</p></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><em>Mål: flytta vätejoner till intermembranområdet med hjälp av energi från elektrontransporten</em></span></p><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;"><strong>Aktiv pumpning -</strong> kräver energi som vi får från flödet av elektroner (ej ATP)&nbsp;</span></p><ul><li><p>Kräver att syre agerar elektronacceptor</p></li></ul></li><li><p><span style="background-color: transparent; font-family: &quot;Cormorant Garamond&quot;, serif;">Vi använder vätejonkoncentrationsgradienten (fler H<sup>+</sup> i intermembranområdet än i matrixen) som transporteras genom ATP syntasen för att hjälpa reaktionen: ADP + P<sub>i</sub> → ATP</span></p></li></ul><p></p>
25
New cards

Hur många ATP bildas totalt från glykolysen —> ETK?

30-38 per glukos

26
New cards

Vilka kriterier finns för att kunna bilda ATP?

  • NADH + H+ (lämnar elektroner)

  • FADH2 (lämnar elektroner)

  • O2 (elektronacceptor) - inte från luften vi andas in

  • förhöjd vätejonkoncentration på ena sidan

ifall dessa saknas avstannar ETK - händer även om bara O2 saknas då elektroner inte kan transporteras

27
New cards

varför bildas mjölksyra?

Mjölksyra bildas då kroppen får ett överskott av pyruvat vilket kan ske tex vid syrebrist. Det leder till att elektrontransportkedjan minskar i hastighet, detta gör att varken ATP eller NAD+ inte skapas. Det blir brist på NAD+.

NAD+ bildas av det enzym som omvandlar pyruvat till mjölksyra. Det gör att glykolysen kan fortsätta att producera 2 ATP (kräver NAD+).

juhigytfr

Citronsyracykeln är dock direkt kopplad till elektrontransportkedjan då de delar ett gemensamt enzym. Citronsyracykeln stannar därför ändå.