Religion 1 - abrahamitiska religionerna + bhuddism och existentialism

Hur ser judendomen på könsfrågan?

Hur ser judendomen på könsfrågan?

Många inom judenheten har en sekulär judisk identitet där kulturen och traditionerna är viktigare än det religiösa. Det innebär att synen på manligt och kvinnligt för många judar kanske endast i låg utsträckning eller inte alls påverkas av vad som står i Tanakh och Talmud

kvinnors möjligheter att bli rabbiner och att kvinnor och män ska kunna sitta tillsammans under gudstjänster. Bägge dessa mål har nåtts inom reformjudendom och konservativ judendom.

I reformjudendom betonas att kvinnor och män har samma värde och att kraven och rättigheterna i det religiösa livet ska vara samma för bägge könen. I kontrast till detta går det fortfarande att finna inslag i ortodox judendom som är tydligt patriarkala. Till exempel inleder man morgonbönen i vissa församlingar med orden: ”Prisad vare du, Vår herre Gud, Universums härskare, som inte skapade mig till kvinna.”

I ortodox judendom krävs minst tio judiska män för att hålla en gudstjänst, oavsett hur många kvinnor som är närvarande

Hur ser islam på könsfrågan?

”holistisk korantolkning” = man ska se till den etiska kärnan och det historiska sammanhanget istället för enskilda verser.

I Koranen står att kvinna och man har samma ursprung, och är tänkta att komplementera varandra som man och hustru. De är jämlikar och ska stödja varandra. De är skapade för att leva tillsammans i ett äktenskap med det uttalade målet att skaffa barn.

Enligt traditionalistiska tolkningar av Koranen bör en kvinna vara trogen, lydig och tystlåten. Är det så att mannen och kvinnan är oense i någon fråga är det mannen som har sista ordet.

kvinnor och män ber var för sig i moskén.

Hur ser kristendomen på könsfrågan?

i katolska och ortodoxa kyrkor att prästämbetet är stängt för kvinnor. Tradition (apostlarna män)

Hur ser buddhismen på könsfrågan?

Nunnor har alltid lägre status än munkar, oavsett hur länge de har varit ordinerade.

I Theravada: Här bemöts ofta den kvinna som vill leva som nunna med skepsis och nunnornas status är ofta låg. Ett viktigt skäl till detta är att nunneorden dog ut i Theravada-buddhismen på 1200-talet.

Mahayana: Buddhistiska nunnor har i allmänhet en stark ställning i länder som Taiwan och Kina. Ungefär samma ställning som munkarna

Inom buddhismen betonas idén om icke-själ (anatta), vilket innebär att ingen bestående, självständig kärna existerar. Denna syn kan bidra till att problematisera förutfattade meningar kring kön genom att ifrågasätta en essentialistisk syn på identitet. Problematiken kan uppstå när samhället tillämpar rigidare könsnormer, vilket kan leda till lidande (dukkha) när individen identifierar sig för starkt med dessa normer.

Exempelvis kan en person som identifierar sig utanför de traditionella könsnormerna uppleva lidande när samhället påtvingar förväntningar. Buddhismen kan erbjuda perspektiv på att frigöra sig från lidandet genom att minska identifikationen med könskategorier.

Hur ser existentialismen på könsfrågan?

Inom existentialismen betonas individers frihet att definiera sig själva, oberoende av förväntningar och normer som kan vara kopplade till kön. Samtidigt betonas enskilda individers ansvar för att skapa sin egen mening och identitet. Problematiken uppstår när samhällets förväntningar och strukturer begränsar denna frihet, vilket kan leda till existentiell ångest och identitetskris.

Exempelvis kan kvinnor uppleva existentiell konflikt när de står inför förväntningar om hur de "bör" vara enligt samhällets normer för kön. Här kan existentialismen ifrågasätta dessa normer och uppmuntra individer att skapa sin egen definition av femininitet eller maskulinitet.

Hur ser judendomen kring etnicitet?

Viktig i många judars identitetsbygge är etniciteten. Det handlar då om känslan av att tillhöra en särskild folkgrupp med ett gemensamt ursprung och språk (hebreiska, ladino och/eller jiddisch) och en gemensam historia och kultur.

När det gäller den judiska historien är diasporan viktig. Här handlar det om minnet av att leva i en minoritets- situation i exil. Etniciteten kan vara väldigt viktig i en mi noritetssituation där man som jude lever i utanförskap och förtryck. Då blir känslan av tillhörighet till en viss grupp något som ger trygghet. Andra reagerar kanske på samma situation med att överge sin judiska identitet och assimileras in i majoritetskulturen

Staten israel viktig för att inte leva i förtryck längre.

Den judiska religionen blir vid sekularisering ett visst sätt att leva i en viss social gemenskap.

Hur ser islam på etnicitet?

betonar att alla, oavsett etnicitet, kan bli muslimer

För vissa, etniciteten viktig (minoritet i landet) t.ex uigurer.

religionstillhörigheten går över från fadern till barnet kontra judar med moder till barnet

Islam som religion betonar jämlikhet och solidaritet mellan människor. Den som har ska dela med sig till den som inte har. Det gör man till exempel i samband med allmosan.

jihad "ansträngning" - anledning till krig

Arabiska viktigt språk

Hur ser kristendomen på etnicitet?

Sveriges regent enligt grundlagen ska vara medlem i Svenska kyrkan.

Många kopplar nationalitet med religion.

Beroende på etnicitet, ortodox, katolik etc.

Hur ser buddhism på etnicitet?

Buddhismen är inte en religion som förknippas med en enda specifik etnisk grupp. Samtidigt finns det för många buddhister en tydlig koppling mellan buddhismen och etnisk identitet med samma språk, religion och land (t.ex på Sri Lanka).

Buddhismen betonar hur allting är sammanflätat och ömsesidigt beroende av varandra. Detta kan problematisera stereotyper kopplade till etnicitet genom att påpeka det oriktiga i att separera och kategorisera människor. Problematiken uppstår när fördomar och rasism förnekar detta ömsesidiga beroende och skapar lidande.

Exempelvis kan en person från en viss etnisk grupp uppleva lidande när denne konfronteras med fördomar. Buddhismen kan då erbjuda insikter om att övervinna lidandet genom att erkänna den gemensamma mänskligheten och interberoendet mellan alla varelser.

Hur ser existentialismen på etnicitet?

Filosofer som Sartre har betonat vikten av att inte reducera människor till kategorier och istället fokusera på individens frihet och ansvar. Problematiken uppstår när samhället inför fördomar och rasism, vilket hindrar individens möjlighet att definiera sig själv fritt.

Exempelvis kan en individ med etniskt ursprung uppleva existentiell frihetsberövande när hen reduceras till fördomsfulla stereotyper. Existentialismen kan då uppmuntra individen att bryta sig loss från sådana begränsande förväntningar och definiera sin egen identitet

Hur ser judendomen på sexualitet?

Det monogama äktenskapet betraktas i de judiska skrifterna som heligt. Familjen är viktig i judendomen. Ett traditionellt judiskt ideal är att det mellan mannen och kvinnan ska råda hänsyn och försynthet.

heterosexualitet normen i traditionella tolkningar av judendomen. Viktigt att födas in jude, därför krävs heterosexuelaitet, ofta ortodoxt tankesätt.

Hur ser islam på sexualitet?

Till att börja med intra-agerar religion och kön med andra intersektionella faktorer som till exempel ålder, sexualitet, etnicitet och socio- ekonomiska förhållanden.

en central del i islams lära är att det viktiga i att vara muslim inte är ditt kön, din etnicitet eller din socioekonomiska status, utan din relation till Gud.

De har att kämpa mot traditionalistiska tolkningar enligt vilka homosexualitet är förbjudet. Traditionalister hänvisar bland annat till att människor är skapta till att leva som man och hustru i ett äktenskap, och att det är förbjudet med för- och utomäktenskaplig sexualitet.

Hur ser kristendom på sexualitet?

“Nu är ingen grek, längre jude eller slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” - bibeln

NT vs GT, olika tolkningar, GT = hetero + barn. NT = ogift, inte barn

äktenskap = sakrament för katoliker

Här är det relationen till Gud, och inte den sexuella relationen mellan människor, som är det centrala. I den romersk- katolska kyrkan är det än idag ett ideal att prästerna ska leva i celibat, medan det i allmänhet är så att präster i protestantiska och ortodoxa kyrkor får gifta sig.

Utifrån en liberal tolkningsram kan man som kristen hänvisa till att Gud inte uttryckligen förbjuder homo- sexualitet. Man kan också med utgångspunkt i det dubbla kärleksbudet hävda att tolerans för homosexualitet ligger i linje med den etiska kärnan i Nya Testamentet. Det centrala blir då den kärleksfulla relationen mellan två människor, oavsett deras kön, där sexualiteten blir ett naturligt sätt att visa kärlek.

Samtidigt finns det i Nya Testamentet bibelverser som kan tolkas vara tydligt fördömande mot homosexualitet. Med utgångspunkt i sådana bibelverser finns det kristna som anser att homosexualitet är något onaturligt som man måste ”bota” med till exempel förbön eller att den homosexuella bör leva i celibat.

sex = synd, syndafallet

Hur ser buddhismen på sexualitet?

Det finns inget lärotal bevarat där Buddha specifikt tar upp ämnet sexualitet. Det är en av förklaringarna till att synen på sexualitet skiljer sig åt såväl mellan som inom olika buddhistiska riktningar. Att buddhismen spridits till olika kulturer i Asien är en annan orsak till de skillnader som finns.

Huvudsaken är att det är i äktenskapet. Oftast celibat för monaster (utom i Japan). Finns hbtq-rörelser.

Den traditionella synen är att kärleken mellan kvinna och man är en gåva från Gud och att både kvinnor och män har rätt att tillfredsställa sin naturliga och gudagivna sexuella drift inom äktenskapet.

Dock är begäret efter partner lidande.

Hur ser existentialismen på sexualitet?

Det är upp

till dig själv att forma din sexualitet så länge du är medveten om valet. Problemet blir när normer etc förtränger detta.

Existentialismen kan erbjuda perspektiv i att man kan bryta normerna för att skapa sin egna identitet.

Hur ser islam på socioekonomiska förhållanden?

En central tanke i sunnitisk islam är att oavsett din sociala bakgrund är relationen till Gud personlig och direkt.

Enligt allmosan ska man hjälpa de fattiga.

vallfärden, alla klär sig lika för att inte visa ekonomi

Hur ser kristendomen på socioekonomiska förhållanden?

Det yttersta målet i kristendomen är Guds rike där rättvisa och kärlek ska råda för evigt och där fattigdom och slaveri inte ska existera. Kristendomen betonar alla människors lika värde och kärleken till medmänniskan. Grunden är att människan är skapad till Guds avbild och att Kristus dog för alla människor. Det är viktigt att visa solidaritet med de svaga, fattiga och förtryckta.

Frälsningsarmén, Röda korset etc.

kyrkomötet som hålls en gång varje år i Uppsala. Dess 251 ledamöter väljs av medlemmarna i Svenska kyrkan. Detta demokratiska organ ligger i linje med Luthers lära om att ingen människa står närmre Gud än någon annan.

Avlatsbrev

Hur ser buddhismen på socioekonomiska förhållanden?

Avseende socioekonomiska förhållanden tog Buddha avstånd från det hinduiska kastsystemet. Alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, är välkomna in i sangha. En viktig etisk princip i buddhismen är att man som buddhist ska visa generositet och kärleksfull godhet. Den som har ska dela med sig till den som inte har. Som buddhist bör man sträva efter att visa empati för alla levande varelser. Enligt Buddha avgörs människors status av deras moraliska uppträdande.

Det kan dock även ses som förtjänat på grund av reinkarnation och karma. dåliga socioekonomiska förhållanden = dåliga handlingar i tidigare liv

Hur ser existentialismen på socioekonomiska förhållanden?

dussinmänniskor

låg socioekonomisk bakgrund från t.ex samhällets struktur kan förhindra friheten och ansvarstagandet. Ojämlikheter skapar då begränsningar för vissa att skapa sin egen mening.

kan även till leda till mer ångest för valen har större betydelse om man är t.ex fattig

5 Pancasila

Fem föreskrifter gäller för alla buddhister. De är att man inte får döda någon levande varelse, inte stjäla, inte ljuga, inte berusa sig och inte begå äktenskapsbrott (om lekfolk) respektive att man ska leva i celibat (om monast)

En nutidsfråga i kristendomen är den så kallade kvinnoprästfrågan. Hur motiverar kvinnoprästmotståndare sitt ställningstagande?

Motståndare till kvinnopräster motiverar sitt ställningstagande ofta med hänvisning till bibliska texter som de anser talar emot kvinnors prästtjänst, som Paulus brev i Nya Testamentet. De hävdar att den kristna traditionen har en historisk praxis av manliga präster och att detta bör bevaras av teologiska och bibliska skäl.

holistisk korantolkning

man ska se till den etiska kärnan och det historiska sammanhanget istället för enskilda verser.

Feministiskt perspektiv

På vilka olika sätt påverkar religion människan på individ/grupp och samhällsnivå?

På individuell nivå:

Identitet och självkänsla: Religion kan påverka individens identitet genom att ge en känsla av tillhörighet och mening. Den religiösa identiteten kan forma hur en person ser sig själv och sin plats i världen.

Moral och etik: Religion erbjuder etiska riktlinjer och normer som påverkar individens moraliska beslut. Den kan leda till att människor strävar efter godhet, rättvisa och medkänsla i sina handlingar.

Mening och hopp: Religion erbjuder svar på existentiella frågor och kan ge individer en känsla av mening och hopp i livet. Den erbjuder tröst och vägledning i tider av lidande och kriser.

På gruppnivå:

Gemenskap och samhörighet: Religion kan förena individer i en trosgemenskap och skapa en känsla av samhörighet och gemenskap. Detta kan leda till starka sociala nätverk och stöd inom gruppen.

Socialekonomiska aspekter: Religiösa grupper kan erbjuda socialt stöd och ekonomisk hjälp till medlemmar i nöd. Detta kan hjälpa till att minska fattigdom och social utsatthet inom gruppen.

Konflikt och samarbete: Religion kan vara en källa till konflikt mellan olika religiösa grupper, men det kan också fungera som en katalysator för fred och samarbete. Interreligiös dialog och samarbetsprojekt är alltmer vanliga.

På samhällsnivå:

Lag och rättsväsende: Religion kan påverka samhällets lagar och rättsväsende genom att erbjuda moraliska riktlinjer som påverkar lagstiftning och rättsliga beslut.

Kulturellt och historiskt inflytande: Religion har en djupgående påverkan på samhällets kultur, konst, arkitektur och historia. Religiösa berättelser, symboler och traditioner är en viktig del av samhällsidentiteten.

Utbildning och hälsovård: Religiösa institutioner kan spela en roll inom utbildning och hälsovård. Skolor, sjukhus och välgörenhetsorganisationer drivs ofta av religiösa grupper och levererar dessa tjänster till samhället.

Politik och konflikter: Religion kan vara en faktor i politiska beslut och konflikter, särskilt i länder där religion och politik är nära kopplade. Religion kan användas för att motivera politiska åtgärder och mobilisera väljare.

Välgörenhet och bistånd: Religiösa organisationer är ofta engagerade i välgörenhet och humanitärt arbete. De kan tillhandahålla sociala tjäns

Dharma

(läran) handlar om att släcka begäran inom buddhismen, sluta törsta efter saker som kärlek och pengar, uppnå inre frid och tillståndet nirvana.

Mahayana

östlig buddhism, betonar att alla människor, monaster, såväl som lekfolk, kan nå nirvana. Ett sätt att nå dit är att tillbe en bodhisattva (teism koppling). Tanken är att bodhisattvan kan överföra meriter till tillbedjaren och på så sätt bidra till att förbättra hens karma. Tillbedjan är ett av många inslag i Mahayana som gör den mer religiös till sin karaktär än Theravada.

Enligt traditionella tolkningar inom Mahayana-buddhismen kan kvinnor inte bli bodhisattvor och en nunna kan nå upplysning först när hon återfötts som man. Numera tonas oftast sådana tolkningar ner och man betonar att såväl kvinnor som män kan nå nirvana

Buddha

en upplyst person som kommer att nå Nirvana vid sin död.

Theravada

sydlig buddhism, målet är att bli en arhat. Den traditionella uppfattningen i Theravada-buddhismen är att det företrädesvis är monaster som kan nå nirvana. Vägen dit går via generositet, en god moral och meditation.

Här bemöts ofta den kvinna som vill leva som nunna med skepsis och nunnornas status är ofta låg. Ett viktigt skäl till detta är att nunneorden dog ut i Theravada-buddhismen på 1200-talet. Många menar att det sedan dess inte går att bli fullordinerad nunna i Theravada-buddhismen och en del av den buddhistiska gemenskapen, sangha.

Bodhisattva

en person som har nått upplysning och därmed har möjlighet att nå nirvana men som stannar kvar för att hjälpa andra till frälsning,

Arhat

en munk som nått upplysning efter att ha tagit del av Buddhas lära och som kommer att nå nirvana vid sin död. Skillnaden mellan dem och bodhisattva är att arhater är "själviska" medan bodhisattvor försöker hjälpa andra samt att de tillhör olika inriktningar till stor del.

Dukkha

man ska inom buddhismen inse att allt är lidande

Koan

Koan är en typ av fråga eller svar, som inte har någon förnuftsmässig mening, och som utövare av zenbuddhismen kan meditera över och övervinna. Detta kallas "koanträning". Koanträningen syftar till att ge utövaren upplysning, eller till att fördjupa utövarens upplysning

Satori

Satori är ett begrepp inom zenbuddhism. Satori är det japanska ordet för bodhi, "upplysning".

Anatta (anatta)

människan är utan själ

Mandala

används mandala för att meditera och reflektera över livets impermanens. Mandala är samtidigt en sammanfattning av den rumsliga manifestationen, en bild av världen och en representation av gudomliga krafter. Mandalaer är fyllda med symboler, som alla har betydelse, och ibland med mystiska figurer.

4 ädla sanningarna

1 - allt är lidande, 2 - orsaken till vårt lidande är vår okunskap, vårt hat och vårt begär, 3 - lidandet upphör när begär, hat och okunskap utplånas, 4 - vägen till lidandets upphävande är genom den åttafaldiga vägen

8-faldiga vägen

Den åttafaldiga vägen är en teknik för att arbeta bort okunskapen (grisen), hatet (ormen) och begäret (tuppen). 1 = rätt insikt (buddha har rätt, 2 = rätt beslut (följa buddhas väg), 3, 4 och 5 = rätt moral, 6 = rätt strävan (följa buddha), 7 = rätt uppmärksamhet, 8 = rätt meditation

syndafallet

adam och eva som äter visdomens frukt

Eget ansvar

människan har ett eget ansvar och fri vilja, kan välja att ta ansvar från gud (eget ansvar), centralt i alla tre abrahamitiska religioner

cafeteria religion

finns så många regler så alla väljer, man måste välja och vara medveten om vad man väljer att följa för regler. Beroende på vad man plockar ihop så kan det bli en gudsbild som gör att man antingen känner sig trygg eller livrädd av gud, dessa olika smörgåsbord av plockeri skapar olika typer av förgreningar inom kyrkor osv.

Kyrkans makt

många var fattiga, kvinnor etc och därför ville man ha ett högre syfte → kristendomen. Kristendomen växer då det blir som en makt grej, kyrkan börjar ta över sig. All kunskap och bildning sker via kyrkan, tionde till kyrkan = rik kyrka

Vad betyder "islam"

underkastelse för Allah.

Suror

som böcker/ kapitel som finns i koranen

Sunna

normerande sed, hur Muhammed handlade

Kalif

ledare inom muslimsk lära

Hur skulle du sammanfatta människosynen och Gudsuppfattningen i judendomen?

Människosynen i judendomen betonar att människan är skapad i Guds avbild och har en unik värdighet och ansvar gentemot Gud och sina medmänniskor. Gudsuppfattningen är monoteistisk, vilket innebär tron på en enda, allsmäktig och evig Gud som är alltings skapare och styrare.

Hur uppstod det kristna klosterväsendet och ge exempel på klostrens olika funktioner?

Det kristna klosterväsendet uppstod som ett sätt för människor att dra sig tillbaka från världsliga livet och ägna sig åt bön, meditation och tjänst i Guds namn. Exempel på klostrens funktioner inkluderar bön och andlig utveckling, utbildning och kopiering av handskrifter, sjukvård och hjälp till de fattiga. Klostren var också centrum för bevarande och spridning av kristen tro och kultur.

Sammanfatta människosynen och Gudsuppfattningen i kristendomen.

människan betraktas som Guds skapelse och bärare av Guds avbild. Människosynen betonar människans unika värde och moraliska ansvar gentemot Gud och medmänniskor.

Gudsuppfattningen är monoteistisk och centrerad kring tron på en enda Gud som är allsmäktig, kärleksfull och rättfärdig.

En annan nutidsfråga är de homosexuellas ställning i kyrkan. Redogör för hur olika ståndpunkter i denna fråga motiveras.

Ståndpunkter kring homosexualitet varierar inom kristendomen. Vissa kyrkor och teologer accepterar homosexuella relationer som förenliga med kristen tro och betonar kärlek och inkludering. Andra kyrkor och individer följer en mer konservativ tolkning av Bibeln och anser homosexualitet som synd. De hävdar att traditionell biblisk undervisning om äktenskap och sexualitet måste följas strikt.

Vilka delar består NT av och vad är kännetecknande för dem?

de fyra evangelierna (Matteus, Markus, Lukas, Johannes), berättar om Jesu liv och undervisning,

apostlagärningarna, (skrivna av apostlarna) - en bok i Nya Testamentet som skildrar de tidiga dagarna av den kristna kyrkan och följer apostlarnas mission och handlingar

breven, t.ex brev som paulus skrivit till olika personer, breven innehåller teologisk undervisning och råd,

Uppenbarelseboken, är en apokalyptisk text om framtiden.

Vilka matregler gäller i samband med fastan för kristna i olika kyrkotraditioner?

Matregler under fastan varierar mellan olika kristna traditioner. Många kristna avstår från att äta kött och mejeriprodukter under fasteperioden inför påsk (fastan) och julafton (advent). Det är en tid för botgöring, självkontroll och andlig förberedelse inför högtiderna.

Hednamission

Kristna missionärsinsatser som syftar till att sprida kristendomen till icke-kristna kulturer eller samhällen.

Dubbla kärleksbudskapet

De två centrala budskapen som Jesus Kristus framhävde: att älska Gud över allt annat och att älska sin nästa som sig själv. Dessa utgör grunden för kristen etik och moral.

Yttersta dagen

Den sista dagen då Jesus förväntas återvända för att döma de levande och de döda. Det är en central tro inom kristendomen om en kommande uppryckelse och Guds dom.

Sakrament

Heliga rituella handlingar inom kristendomen, inklusive dop, nattvard, bikt, konfirmation och äktenskap, som ses som tecken på Guds närvaro och nåd.

Patriark (kistendomen)

Inom den ortodoxa kristendomen är en patriark en ledande biskop med hög auktoritet inom den ortodoxa kyrkan, och det finns flera patriarker med olika geografiska ansvarigheter.

Pastor

En präst eller församlingsledare i en protestantisk kyrka som ansvarar för att leda församlingen och predika Guds ord.

Förbundstanken

Idén om ett speciellt förbund eller avtal mellan Gud och det judiska folket, som anses vara grundläggande för judendomen.

Messianska förväntningar

Troen på och förväntningarna om ankomsten av en Messias inom judendomen och kristendomen.

Vad är kännetecknande för religion?

Tro på det övernaturliga: En central aspekt av religion är en tro på det övernaturliga eller det transcendentala. Det innebär att religioner ofta involverar trosföreställningar om gudar, andar, eller en högre verklighet som ligger bortom den fysiska världen.

Heliga texter och skrifter: Många religioner har heliga texter eller skrifter som anses vara gudomligt inspirerade och vägledande för trosutövare. Dessa texter innehåller ofta moraliska, rituella och teologiska riktlinjer.

Riter och ceremonier: Religioner inkluderar vanligtvis rituella och ceremoniella handlingar som utförs i enlighet med religiösa föreskrifter. Dessa kan omfatta bön, offer, dop, bröllop, begravningar och andra religiösa riter.

Religiös gemenskap: Religioner involverar ofta gemenskaper av troende som samlas för att fira sin tro, be, studera skrifter och stödja varandra. Dessa gemenskaper kan vara församlingar, kyrkor, moskéer eller tempel.

Etiska riktlinjer: Religioner ger ofta riktlinjer för moral och etik som styr trosutövarnas beteende. Dessa riktlinjer kan inkludera bud och principer som främjar rättvisa, medkänsla och goda handlingar.

Synen på det heliga och det profana: Religioner skapar ofta en distinktion mellan det heliga och det profana. Det heliga representerar det som är gudomligt och särskilt, medan det profana är det världsliga och vardagliga.

Tron på livets mening och syfte: Religioner erbjuder ofta en förklaring till livets mening och syfte. De svarar på frågor om varför vi är här, vad som händer efter döden och hur människor ska leva sina liv meningsfullt.

Myter och legender: Religioner innehåller ofta myter och legender som förklarar skapelsen, mänsklighetens ursprung och andra grundläggande aspekter av trosuppfattningen.

Religiösa ledare: Många religioner har religiösa ledare, som präster, imamer, munkar eller guruer, som har auktoritet inom trosutövningen och tolkningen av religiösa texter.

Religionsutövning i vardagen: Religionen påverkar ofta trosutövarnas vardagsliv, inklusive kost, klädsel, bön och moraliska beslut.

Hur påverkas människan av religion?

Identitet och tillhörighet: Religion kan vara en källa till människors identitet och en känsla av tillhörighet. Den religiösa identiteten kan definiera hur människor ser sig själva i förhållande till sin tros gemenskap och omvärlden. Detta kan ge en känsla av samhörighet med medtroende och skapa en stark kulturell och social identitet.

Etik och moral: Religion erbjuder ofta en uppsättning etiska och moraliska riktlinjer som påverkar hur människor bedömer vad som är rätt och fel. Religiösa övertygelser kan forma en persons moraliska värderingar och beteende. Detta kan inkludera främjandet av medkänsla, rättvisa och ansvar gentemot andra.

Livsåskådning och existentiella frågor: Religion ger ofta svar på grundläggande existentiella frågor, såsom frågor om meningen med livet, döden, lidandet och det övernaturliga. Människor som är troende i en viss religion kan finna tröst och vägledning i sin livsåskådning.

Ritualer och heliga handlingar: Religion innefattar ofta ritualer och heliga handlingar som kan ge en känsla av tillfredsställelse, gemenskap och andlighet. Dessa rituella handlingar kan inkludera böner, meditation, gudstjänster, pilgrimsfärder och offer.

Religiösa konflikter och samarbete: Religion har historiskt spelat en roll i konflikter och samarbete mellan samhällen och nationer. Den kan användas som både en källa till konflikt och som en katalysator för fred och försoning, beroende på hur den tolkas och används.

Sociala strukturer och normer: Religion kan påverka samhällets sociala strukturer och normer genom att reglera äktenskap, familjeliv, kön, ekonomiskt beteende och mer. Den kan också fungera som en moralisk grund för lagar och rättsliga system.

Historia och kultur: Religion har en djup påverkan på kulturella och historiska aspekter av samhället. Den har format konst, arkitektur, litteratur och traditioner. Människor kan identifiera sig med sin religiösa historia och se religion som en del av sitt kulturarv.

Tripitaka

buddhismens gemensamma kanon / huvudskriftsamling med dess lära och regler.

lekfolk

lever utanför klosterlivet inom buddhismen, "vanliga människor", kan leva kortare perioder i kloster för god karma

monaster

de som lever klosterlivet inom buddhismen

Nirvana

uppnå upplysning och slippa samsara.

Sangha

den buddhistiska församlingen

agnostiker

Tror inte på någon gud eller följer en religion. Men är öppensinnad till att det kan finnas en övernaturlig makt.

ateist

Inte tro på någon övre guds makt över huvudtaget

teist

Tron på en eller flera gudar.

Arvssynd

ett begrepp inom vissa inriktningar av kristen teologi. Begreppet används för att beteckna uppfattningen att människan ärver Adams synd och därför redan från födseln står i skuld till Gud och är hemfallen åt döden. Judendom och islam har ingen arvssynd och beskriver att vi har tagit ett avstånd från gud och att man försöker gotgöra det. Kristendomen har arvsynd

Mitzva

regler att hålla sig till inom judendomen

Kristendomens ändring på 10 guds bud

tog bort ett av buden "Du skall inte göra dig någon avbild av någonting " och delade istället upp en annan till två stycken: inte ha begär och inte ha begär till skit

Diasporan

förskingringen av judar ut i världen

monoteism

samma för alla abrahamitiska religionerna och vad de tror på, bara en Gud

År 1054

Konstantinopel och rom två centrum för kristendomen → olika sätt att se på religioner och båda vill ha makt över religionerna, 1054 splittras öst och väst och blir katoliker (väst) och ortodoxa (öst)

År 622

Mohammed drivs bort för att han har upprört folket och han beger sig till medina. År 622 ny religion (islam)

Hadith

hur Muhammed yttrade sig, utgår från det och sunna

Islams 5 grundpelare

trosbekännelse, bönen, fastan, allmosan, vallfärden

Allmosan - fastan: Berikande för identiteten med fastan.

Valfärd - Hadjj, en plikt om du kan. Vid dräkt för renlighet, alla lika inför Gud oavsett om du är fattig eller rik. Till mekka

Kastsamhället

Man föds i ett kast pga sina tidigare liv, om du föds i en lärarfamilj ska du bli lärare, det är karman som gör att man föds i ett visst kasst, följer du reglerna för ditt kast får du bra karma

det gör så att det inte blir kaos och förändring i systemet och hänvisar alltså till religionen för annars är det farligt med t.ex en stark medelklass

kasten finns lite halvt idag med olika socioekonomiska bakgrund men officiellt är det borttaget

Avseende socioekonomiska förhållanden tog Buddha avstånd från det hinduiska kastsystemet. Alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, är välkomna in i sangha. En viktig etisk princip i buddhismen är att man som buddhist ska visa generositet och kärleksfull godhet. Den som har ska dela med sig till den som inte har. Som buddhist bör man sträva efter att visa empati för alla levande varelser. Enligt Buddha avgörs människors status av deras moraliska uppträdande.

samsara

(evig återfödelse) och kretslopp, allt som existerar reinkarneras om man uppnår moksha (befrielse)

Vad betyder det att judar är en nationell minoritet i Sverige och hur kan det påverka den judiska identiteten?

Att judar är en nationell minoritet i Sverige innebär att de utgör en mindre del av den svenska befolkningen och har en särskild kulturell och religiös identitet som skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Det kan påverka den judiska identiteten genom att skapa en känsla av gemenskap och samhörighet inom den judiska gruppen, samtidigt som det kan innebära utmaningar relaterade till att bevara och utveckla sin kultur och religion i en minoritetsmiljö.

Redogör för den judiska förbundstanken. Vilka är de tre förbunden? Mellan vilka parter sluts de? Vad går de ut på? Vilket tecken har respektive förbund?

De tre judiska förbunden är Abrahams förbund, Mose förbund och Noaks förbund. Abrahams förbund är ett förbund mellan Gud och Abraham och markerades med omskärelse som tecken. Mose förbund är mellan Gud och det judiska folket genom Mose och markerades med Guds lag, inklusive Tio Budorden, som tecken. Noaks förbund etablerades efter översvämningen som beskrivs i Bibeln, och det inkluderar Guds löfte att aldrig mer utplåna hela mänskligheten genom en stor översvämning. Det är ett förbund med hela mänskligheten och innebär inte bara det judiska folket. Ett symboliskt tecken på detta förbund är regnbågen, som enligt berättelsen sätts upp som ett tecken på Guds löfte.

Vad går den judiska Messiastanken ut på och varför anser judar att Jesus från Nasaret inte var messias?

Den judiska Messiastanken innebär tron på att en frälsare, en messias, kommer att komma för att befria det judiska folket och etablera Guds rike på jorden. Judar anser att Jesus från Nasaret inte var messias eftersom han inte uppfyllde de förväntade messianska profetiorna enligt judisk tro, inklusive att han inte åstadkom fred och inte återställde Israels självständighet under sin tid.

Vad är skillnaden mellan reformjudendom, ortodox judendom och konservativ judendom? Exemplifiera.

Reformjudendom är en liberal gren av judendomen som betonar modernitet, anpassning och individuell tolkning av religiösa texter och traditioner. Ortodox judendom är mer traditionell och sträng i tolkningen av judiska lagar och trosföreställningar. Konservativ judendom är en mellanposition som strävar efter att balansera tradition med modernitet. Till exempel kan reformjudendom tillåta kvinnliga rabbiner och samkönade äktenskap, medan ortodox judendom oftast inte tillåter dessa.

Varför var förföljelser mot kristna vanliga i det romerska riket?

Förföljelser mot kristna var vanliga i det romerska riket eftersom kristendomen initialt sågs som en avvikande och farlig rörelse. Kristna vägrade att dyrka de romerska gudarna och kejsaren som en gud, vilket betraktades som ett brott mot romersk religion och lojalitet. Detta ledde till misstänksamhet och förföljelse från romerska myndigheter.

Varför och när splittrades kyrkan i katolsk och ortodox kristendom?

Kyrkans splittring i katolsk och ortodox kristendom nådde sin kulmen 1054 e.Kr. i det som kallas det stora schismen. Splittringen berodde på teologiska, kulturella och politiska oenigheter mellan Västkyrkan (katolska) med säte i Rom och Östkyrkan (ortodoxa) med säte i Konstantinopel. De främsta orsakerna var filioque-kontroversen (om trosbekännelsen), påvens primat och kyrkopolitiska skillnader.

Vad fanns det för orsaker bakom korstågen? Vad fick de för konsekvenser?

Korstågen initierades av en kombination av faktorer, inklusive religiös entusiasm, politiska intressen och ekonomiska ambitioner.

önskan att befria Jerusalem från muslimsk kontroll,

utöka kristendomens inflytande i Mellanöstern.

Korstågen hade varierande konsekvenser, inklusive kulturell och ekonomisk utbyte mellan Öst och Väst, men också våld och konflikter mellan olika grupper.

Vad var det Luther ville reformera i den katolska kyrkan?

avskaffande av sälja avlatsbrev

påvens auktoritet och istället mer på en direkt relation mellan troende och Gud,

samt översatte Bibeln till andra språk än latin = läsbart för gemene man

Hur gick reformationen till i Sverige och vilka konsekvenser denna?

Reformationen i Sverige leddes av kung Gustav Vasa på 1500-talet. Han bröt med den katolska kyrkan, konfiskerade kyrkans egendom och införde luthersk protestantism som statsreligion. Konsekvenserna inkluderade en förändring av Sveriges religiösa landskap, övergång till luthersk tro, och ett stärkande av den svenska kungamakten och centraliseringen av kyrkan under statskontroll.

Vad fyller fastereglerna för funktion och är dessa regler jämförbara med kosher?

olika funktioner beroende på tradition, inklusive andlig disciplin, självutrensning och fokus på det andliga livet.

kan vara liknande kosher-regler som reglerar livsmedelskonsumtion, men de har olika teologiska och kulturella syften och tillämpningar.

Vilka är de heligaste platserna i kristendomen? Varför är de heliga?

Betlehem (där Jesus föddes),

Jerusalem (där Jesus undervisade, korsfästes och uppstod från de döda),

Rom (där aposteln Peter tros vara begravd).

anses vara heliga pga koppling till livet och verksamheten hos Jesus och tidiga kristna ledare samt deras betydelse inom kristendomens historia och andlig praxis.

Credo

En kort sammanfattning av kristen tro, ofta inledd med orden "Jag tror på Gud Fader, den Allsmäktige...". Trosbekännelsen uttrycker centrala kristna trosföreställningar.

Treenighet

Läran om Gud som en enda gudom med tre personer: Fadern, Sonen (Jesus Kristus) och den Helige Ande. Detta är en central och komplex doktrin inom kristendomen.

Korståg

Militära expeditioner som ägde rum under medeltiden när kristna européer deltog för att återta Heliga landet, särskilt Jerusalem, från muslimska kontroll. Korstågen hade både religiösa och politiska motiv.

Avlatsbrev

Dokument som utfärdades av kyrkan under medeltiden och erbjöd förlåtelse för synder eller minskade tiden i skärselden i utbyte mot ekonomiska bidrag eller goda gärningar.

Prokurator

Inom kristendomen en ämbetsman som representerar kyrkan i juridiska eller administrativa angelägenheter.

Paulus brev

En samling av brev skrivna av aposteln Paulus i Nya Testamentet. Innehåller teologisk undervisning, instruktioner till tidiga kristna församlingar och personliga brev.

Missionsbefallningen

Instruktionen från Jesus till sina lärjungar att gå ut i världen och göra alla nationer till lärjungar genom att döpa dem i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Det är en viktig del av kristen mission och spridning av tron.

Martyrer

Personer som lider eller dör för sin kristna tro. Deras offer ses som vittnesbörd om stark tro och hängivenhet.

Kloster

En religiös institution där munkar och nunnor lever tillsammans i en gemenskap som är dedikerad åt bön, meditation och tjänst för Gud. Kloster har en central roll i bevarandet av religiös tradition och utbildning.

Reformationen

En rörelse på 1500-talet som ledde till en uppdelning inom kristendomen, särskilt inom den katolska kyrkan. Reformationen, ledd av Martin Luther och andra reformatorer, betonade principer som rättfärdiggörelse genom tro och översättning av Bibeln till folkspråket.