1/41
Neuron
En nervcell som tar emot och skickar information mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen.
Kognitiva processer
Hjärnans förmåga att tänka, minnas, lära sig, förstå och koncentrera sig
Axon
Den del av nervcellen som leder nervimpulser bort från cellkroppen till andra celler.
Myelinskida
Ett skyddande lager av fett runt axonet som gör att nervimpulserna går snabbare.
Dendrit
Små förgrenade utskott på nervcellen som tar emot signaler från andra nervceller.
Nervimpuls
En elektrisk signal som transporterar information genom en nervcell.
Bunt
En samling nervtrådar (axon) som ligger tillsammans, ofta omgivna av bindväv, exempelvis i en nerv.
Gliaceller
Celler som stödjer, skyddar och hjälper nervcellerna att fungera. Vissa gliaceller bildar myelin.
Noder
Små mellanrum mellan myelinskidorna längs axonet. Här kan nervimpulsen föras vidare snabbt genom att den hoppar mellan noderna.
Hämmar
Att minska eller bromsa aktiviteten i en nervcell. En hämmande signal gör det mindre sannolikt att nervcellen skickar en nervimpuls.
Stimuleras
Att aktiveras eller påverkas så att aktiviteten ökar. En stimulerande signal gör det mer sannolikt att nervcellen skickar en nervimpuls.
Synaps
En synaps är kontaktstället där en nervcell överför information till en annan cell, till exempel en annan nervcell eller en muskelcell.
Transmittorsubstans
En transmittorsubstans är ett kemiskt ämne som överför signaler mellan celler i synapsen.
Acetylkolin
Acetylkolin är en transmittorsubstans som bland annat hjälper nervsystemet att styra musklernas rörelser. Den är också viktig för minnet och uppmärksamheten.
Dopamin
Dopamin är en transmittorsubstans som är viktig för motivation, belöning, rörelser och inlärning.
Serotonin
Serotonin är en signalsubstans som bland annat påverkar humör, sömn och aptit.
Cerebrum
Cerebrum är det latinska namnet för storhjärnan. Den ansvarar bland annat för tänkande, minne, språk, sinnesintryck och viljestyrda rörelser.
Cerebellum
Cerebellum är det latinska namnet för lillhjärnan. Den samordnar rörelser och hjälper oss att hålla balansen och kroppshållningen.
Cortex
Cortex betyder hjärnbark. Det är det yttersta lagret av storhjärnan och består till stor del av nervcellskroppar.
Frontallob
Frontalloben är den främre delen av storhjärnan. Den är viktig för planering, beslutsfattande, problemlösning, impulskontroll och viljestyrda rörelser.
Temporallob
Temporalloben sitter på sidorna av hjärnan, ungefär vid tinningarna. Den är viktig för hörsel, språkförståelse och minne.
Koordineras
Att koordinera innebär att samordna olika rörelser eller funktioner så att de fungerar tillsammans.
Medulla oblongata
Medulla oblongata kallas förlängda märgen och är en del av hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner som andning, hjärtfrekvens och blodtryck.
Reflexer
En reflex är en snabb, automatisk reaktion på ett stimulus, som ofta sker utan att du behöver tänka på det.
Dura mater
Dura mater är det yttersta och hårda hjärnhinnan som omsluter och skyddar hjärnan och ryggmärgen.
Subduralrummet
Subduralrummet är ett potentiellt mellanrum mellan dura mater och araknoidea. Det kan uppstå ett tydligare utrymme där om blod samlas vid en blödning.
Araknoidea
Araknoidea är den mellersta hjärnhinnan. Den ligger mellan dura mater och pia mater.
Subaraknoidalrummet
Subaraknoidalrummet är utrymmet mellan araknoidea och pia mater. Där finns cerebrospinalvätska, som kallas likvor.
Pia mater
Pia mater är den innersta, tunna hjärnhinnan. Den ligger tätt intill hjärnan och ryggmärgen och följer deras yta.
Likvor
Likvor är en klar vätska som finns runt hjärnan och ryggmärgen och inne i hjärnans hålrum. Den skyddar nervsystemet genom att dämpa stötar och bidrar till transport av ämnen och bortförsel av avfallsprodukter.
A. carotis
A. carotis står för arteria carotis, alltså halspulsådern. Den transporterar syrerikt blod till bland annat hjärnan och huvudet.
Barriär
En barriär är ett skydd som hindrar vissa ämnen från att passera.
Ryggmärgsnerver
Ryggmärgsnerver är nerver som utgår från ryggmärgen. De förmedlar information mellan ryggmärgen och resten av kroppen, exempelvis känselinformation till nervsystemet och signaler till musklerna.
Autonoma nervsystemet
Det autonoma nervsystemet styr kroppens funktioner som sker automatiskt, utan att vi behöver tänka på dem.
Sympatiska nervsystemet
Det sympatiska nervsystemet aktiverar kroppen när vi är stressade, rädda eller behöver vara alerta. Det kallas ofta kroppens kamp eller flyktsystem.
Parasympatiska nervsystemet
Det parasympatiska nervsystemet hjälper kroppen att vila, återhämta sig och smälta maten. Det brukar beskrivas som kroppens vila och matsmältningssystem.
Somatiska nervsystemet
Det somatiska nervsystemet förmedlar information mellan centrala nervsystemet och bland annat skelettmusklerna. Det gör att vi kan känna saker och styra viljestyrda rörelser.
Skyddsreflexer
Skyddsreflexer är snabba, automatiska reaktioner som hjälper till att skydda kroppen från skador.