Biologi halvkurs anatomi, klassisk genetik och evolution

Systematik

Vetenskapen om att ordna och gruppera jordens levande organismer efter släktskap.

Art

Individer som kan föröka sig med varandra och få fertil avkomma.

Domän

De tre största grupperingarna av levande varelser: bakterier, arkéer och eukaryoter.

Kladistik

Princip för indelning av levande organismer där det viktigaste är att visa på släktskap genom stamträd.

Kladogram

Schema eller stamträd som visar den mest sannolika uppställningen av hur organismer är släkt.

Fossil

Bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer i bergarter.

Homologa organ

Organ som har samma evolutionära ursprung men kan ha olika funktioner, t.ex. människans arm och fågelns vinge.

Analoga organ

Organ med olika ursprung men som har likartad funktion, t.ex. fågelns och insektens vinge.

Rudimentära organ

Rester av organ som har förlorat sin ursprungliga betydelse genom anpassning, t.ex. människans svanskota.

Biogeografi

Läran om arters geografiska utbredning som bevis för evolutionen.

Miller-Urey-experimentet

Experiment som visade att organiska molekyler kan bildas ur oorganiska ämnen under jordens tidiga atmosfäriska förhållanden.

LUCA

Last Universal Common Ancestor – den sista universella gemensamma anfadern för allt liv på jorden.

Stromatoliter

Fossil av de tidigaste fotosyntetiserande organismerna, så kallade cyanobakterier.

Endosymbiosteorin

Teorin att eukaryota cellers mitokondrier och kloroplaster ursprungligen var frilevande bakterier som upptogs av en större cell.

Mutation

Slumpmässiga förändringar i DNA-sekvensen som skapar ny genetisk variation.

Naturligt urval

Processen där de bäst anpassade individerna har störst chans att överleva och fortplanta sig.

Selektionstryck

Faktorer i miljön som påverkar vilka individer som har bäst chans att överleva.

Stabiliserande urval

När miljön är stabil och urvalet gynnar medeltalet (det vanliga) i en population.

Riktat urval

När en miljöförändring gör att en extrem egenskap gynnas, vilket driver evolutionen i en specifik riktning.

Splittrande urval

När två olika extremer båda är gynnsamma, men mellanformen (medeltalet) väljs bort.

Sexuell selektion

Urval baserat på egenskaper som ökar parningsframgången, även om de kan vara ett hinder för överlevnad.

Genetisk drift

Slumpmässiga förändringar i allelfrekvensen i en population som inte beror på anpassning till miljön.

Flaskhalseffekten

En form av genetisk drift där en population drabbas av en drastisk minskning så att endast en begränsad genvariant finns kvar.

Artbildning

När en population delas upp och utvecklas till nya arter som inte längre kan få fertil avkomma ihop.

Geografisk isolering

När en fysisk barriär, som hav eller berg, skiljer populationer åt och leder till artbildning.

Konvergent evolution

När obesläktade organismer utvecklar liknande egenskaper eftersom de lever i likartade miljöer.

Divergent evolution

När besläktade arter utvecklas åt olika håll och blir alltmer olika varandra.

Samevolution

När två eller flera arter påverkar varandras evolution genom sina inbördes relationer, t.ex. blomma och pollinerare.

Kambriska explosionen

Period för ca 500 miljoner år sedan då föregångarna till nästan alla nu levande djurgrupper utvecklades.

Pangaea

Den superkontinent som fanns för ca 200 miljoner år sedan där alla jordens landmassor satt ihop.

Hybrid

Avkomma från två individer av olika arter, vilken ofta är steril.

Ekomorf

Arter som lever i samma typ av habitat och har utvecklat liknande anpassningar trots att de inte är nära släkt.

Fitness

En individs förmåga att överleva och få fortplantningsduglig avkomma i en viss miljö.

Variation

Skillnader i egenskaper mellan individer inom en population.

Korsningsbarriär

Hinder i form av t.ex. beteende, anatomi eller genetik som gör att olika arter inte kan få fertil avkomma.

Survival of the fittest

De bäst anpassade individerna har störst chans att överleva och föra sina gener vidare till nästa generation.

Avel

Mänskligt urval där man medvetet väljer vilka individer som ska para sig för att få fram specifika egenskaper.

Mutualism

Form av samevolution där båda arterna drar nytta av varandra, t.ex. en blomma och dess pollinerare.

Monofyletisk

En grupp organismer där alla arter härstammar från en och samma gemensamma anfader.

Mikroevolution

Små förändringar i en populations genpool över en relativt kortare tid.

Makroevolution

Större evolutionära förändringar som sker över mycket långa tidsperioder och leder till nya organismgrupper.

Arkéer

En av livets tre domäner

Bakterier

En av livets tre domäner

Eukaryoter

En av livets tre domäner

Kemoautotrof

Organism som får energi genom att utnyttja kemiska reaktioner från oorganiska ämnen.

Fotoautotrof

Organism som använder ljusenergi för att producera organiska ämnen genom fotosyntes.

Heterotrof

Organism som får sin energi genom att äta andra organismer.

Ledfossil

Fossil som har stor geografisk spridning under kort tid och används för att bestämma åldern på bergarter.

Amnioter

Ryggradsdjur vars foster omges av fosterhinnor, vilket gör dem oberoende av vatten för förökning.

Jämnvarm

Djur som reglerar sin kroppstemperatur så att den är konstant oberoende av omgivningen.

Växelvarm

Djur vars kroppstemperatur följer omgivningens temperatur.

Överkorsning

Utbyte av DNA-segment mellan homologa kromosomer under meiosen, vilket ökar den genetiska variationen.

Allel

En variant av en gen som kodar för en specifik egenskap.

Dominant allel

En genvariant som uttrycks i fenotypen även om den bara finns på en av de två homologa kromosomerna.

Recessiv allel

En genvariant som måste finnas på båda de homologa kromosomerna för att dess egenskap ska uttryckas.

Homozygot

Individ som bär på två likadana alleler av en viss gen.

Heterozygot

Individ som bär på två olika alleler av en viss gen.

Fenotyp

De observerbara egenskaperna hos en individ, t.ex. utseende eller beteende.

Genotyp

Den exakta genetiska uppsättningen (allelkombinationen) hos en individ.

Locus

Den specifika platsen på en kromosom där en viss gen är belägen.

Meios

Reduktionsdelning där könsceller med halverat kromosomantal bildas för sexuell fortplantning.

Mitos

Vanlig celldelning där en cell delas i två identiska dotterceller med samma kromosomantal som modercellen.

Monogen egenskap

En egenskap som bestäms av en enda gen på ett specifikt locus.

Polygen egenskap

En egenskap som påverkas av flera olika gener på olika loci, t.ex. kroppslängd.

Intermediär nedärvning

När ingen allel dominerar helt och avkomman får ett utseende som är ett mellanting av föräldrarnas egenskaper.

Könsbunden nedärvning

Egenskaper som ärvs via könskromosomerna, vilket gör att de uttrycks olika hos hanar och honor.

Gregor Mendel

Genetikens fader som genom försök med ärtplantor upptäckte grundlagarna för hur egenskaper ärvs.

Gen

Del av DNA-molekylen som innehåller receptet för ett visst protein.

Allel

En variant av en gen som kodar för en specifik egenskap.

Locus

Den specifika platsen på en kromosom där en viss gen sitter.

Dominant allel

En genvariant som uttrycks i fenotypen även om den bara finns i enkel uppsättning på den ena kromosomen.

Recessiv allel

En genvariant som måste finnas på båda de homologa kromosomerna för att dess egenskap ska uttryckas.

Homozygot

Individ som har två identiska alleler av en viss gen på de homologa kromosomerna.

Heterozygot

Individ som bär på två olika alleler av en viss gen på de homologa kromosomerna.

Genotyp

En individs exakta genetiska uppsättning av alleler.

Fenotyp

De observerbara egenskaperna hos en individ, till exempel utseende eller beteende.

Kromosom

Struktur i cellkärnan som består av tätt packat DNA och bär på arvsmassan.

Homologa kromosomer

Kromosomer i ett par som bär på gener för samma egenskaper på samma platser (loci).

Systerkromatider

Två identiska kopior av en kromosom som bildats vid replikation och hänger ihop fram till celldelningen.

Autosomer

Alla kromosomer som inte är könskromosomer (par 1-22 hos människan).

Könskromosomer

Kromosomerna som bestämmer individens biologiska kön (X och Y hos människor).

Diploid (2n)

Celler med dubbel uppsättning kromosomer (ett set från vardera förälder), till exempel vanliga kroppsceller.

Haploid (n)

Celler med enkel uppsättning kromosomer, till exempel könsceller.

Mitos

Vanlig celldelning där en cell delas i två identiska dotterceller med samma kromosomantal.

Meios

Reduktionsdelning där antalet kromosomer halveras för att bilda könsceller för sexuell fortplantning.

Zygot

Den första diploida cellen som bildas vid befruktningen när en äggcell och en spermie smälter samman.

Klyvningstal

Det statistiska förhållandet mellan de olika fenotyperna hos avkomman vid en korsning.

Monohybrid korsning

En korsning där man studerar hur en enda egenskap (ett genpar) ärvs.

Dihybrid korsning

En korsning där man studerar hur två olika egenskaper (två genpar) ärvs samtidigt.

Intermediär nedärvning

När ingen allel dominerar helt och avkomman får ett utseende som är ett mellanting av föräldrarnas egenskaper.

Kodominant nedärvning

När båda allelerna i ett par uttrycks samtidigt i fenotypen, som vid blodgrupp AB.

Könsbunden nedärvning

Egenskaper vars gener sitter på könskromosomerna, vilket gör att de uttrycks olika hos hanar och honor.

Mutation

En slumpmässig förändring i arvsmassan som kan ge upphov till nya varianter av egenskaper.

Polygen egenskap

En egenskap som påverkas av flera olika gener som samverkar, till exempel kroppslängd.

Monogen egenskap

En egenskap som bestäms av endast en gen på ett specifikt locus.

Pleiotropi

När en enda gen påverkar flera olika och till synes oberoende egenskaper i kroppen.

Epistasi

När en gen på ett locus döljer eller påverkar uttrycket av en annan gen på ett annat locus.

Kopplade gener

Gener som sitter på samma kromosom och därför oftast ärvs tillsammans.

Överkorsning

Utbyte av DNA-segment mellan homologa kromosomer under meiosen, vilket skapar ny genetisk variation.

X-inaktivering

Slumpmässig avstängning av en av de två X-kromosomerna i kvinnors celler tidigt i fosterutvecklingen.