Biologi begrepp inför V.13

kvävebas, C-G, A-T, A-U

byggsten för nukleotider, Cytosin-Guanin, DNA- Adenin-Tymin, RNA- Adenin-Uracil

**DNA**

en molekyl med olika gener

**RNA**

budbärare av information och gener

**gen**

enhet som innehåller en ärftlig egenskap

**protein**

molekyl som består av en eller flera kedjor av aminosyror

**aminosyra**

proteinets byggstenar

**transkription**

process där mRNA bildas för att skapa protein

**translation**

processen där mRNA används för att skapa protein

**enzym**

proteiner som hjälper kemiska rektioner i kroppen

\
**kromosom**

packade kromatintrådar redo på att cellen ska delas

cellkärna

organellen där DNA finns

celldelning

processen då nya celler bildas

nukleinsyra

en kedja av nukleotider (DNA och RNA)

\
nukleotid

DNA och RNAs byggstenar

dubbelspiral

DNAts form

histoner

proteinstavarna som DNA:t lindas runt för att bilda kromosomer innan delning

kromatintråd

DNA:t + proteinspolarna

\
triplett

tre kvävebaser som ligger intill varandra och tillsammans kodar för en viss aminosyra

\
replikation

DNA:t kopieras

baspar

ett par av kvävebaser

DNA-sträng

en del av molekylen som DNA består av

helikas

ett enzym som

\
ribosom

organellen som sköter translationen av mRNA till protein

RNA- & DNA-polymeras

RNA: enzym som bildar RNA med nukleotider som byggstenar i transkription, DNA: enzym som kopierar DNA till mer DNA

exoner

den del av genen och mRNA som innehåller information om proteinets uppbyggnad

introner

den del av gen eller mRNA som saknar någon kodning för protein

kodon

tre nukleotider i mRNA som utgör koden för en aminosyra

antikodon

kvävebas triplett på tRNA som komplimenterar ett kodon

\
tRNA

molekyl som transporterar aminosyror till en växande proteinkedjan under translationen

mRNA

molekyl som bildas under transkriptionen och styr aminosyrornas ihopkoppling till protein som sker i ribosomerna i cytoplasman

genreglering

de processer i cellen som gör att gener antingen är aktiva eller passiva (på eller av)

reglerande proteiner

proteiner som reglerar genernas uttryck

dottercell

en cell som skapats under celldelning

promotor

den sekvens av kvävebaspar framför en gen som reglerar genens uttryck

somatisk cell

en vanlig kroppscell med 46 kromosomer

systerkromatid

två identiska DNA-kedjor som sitter ihop och bildas när en kromosom replikeras under celldelning

diploid

en cell med en dubbel uppsättning av kromosomer (människa 46) , som somatiska celler

haploid

en cell med en enkel uppsättning av kromosomer (människa 23), könsceller (ägg/spermie)

genom

arvsmassa, den totala mängden DNA i en cell

epigenetik

läran om hur gener uttrycks

telomer

kvävebas som sitter i slutet på DNA-strängen, nöts bort vid varje celldelning

telomeras

enzym som bygger upp telomererna i könsceller, stamceller och maligna celler

cellcykeln

cellens livscykel

könscell

cell med enkel uppsättning av kromosomer, diploid, ärvs till barn

monohybrid korsning

vet inte

dihybrid korsning

vet inte

Mitos

celldelning som skapar två stycken dotterceller som båda är kopior av modercellen

profas (Mitos)

Process 1: kromatinet packas till delningskromosomer spindeln/kärnspolen inleder sin skapelse från centrosomen/centromerern

kondensation (Mitos)

packning

kromatin (Mitos)

DNA:t på histonerna

centromer (Mitos)

punkten där de två systerkromatiderna sitter ihop

spindel (Mitos)

kärnspolen

mikrotubuli (Mitos)

pinnarna på spindel som tar tag i delningscellen

centrosom (Mitos)

samma som centromer

centriol (Mitos)

mitten av spindeln

prometafas (Mitos)

Process 2: kärnmembranet bryts ned och delningskromosomerna fastnar på mikrotubulinet

kärnmembran (Mitos)

kärnans vägg

metafas (Mitos)

Process 3: delningskromosomerna radar upp sig längs de ekvatoriala planet

anafas (Mitos)

Process 4: systerkromatiderna separeras och migreras till de olika polerna

telofas (Mitos)

Process 5: cellen börjar delas, kromosomerna packas till kromatin och kärnmembranet återuppbyggs

cytokines (Mitos)

Process 6: cellerna separeras och skapar två dotterceller

cellseparation (Mitos)

cellerna separeras

Meios

Diploida celler delar sig till haploida könsceller

profas 1 och 2  (Meios)

Profas 1: kromatinet kondenseras till delningskromosomer och kärnspolen börjar sin skapelse, överkorsning kan ske

Profas 2: Kärnspolen bildas och kromosomerna rör sig mot det ekvatoriala planet igen

metafas 1 och  2 (Meios)

Metafas 1: kromosomparen samlas längs det ekvatoriala planet och mikrotubulin fästs vid centromerern

Metafas 2: kromosmerna är uppradade längs det ekvatoriala planet och mikrotubuli fäster återigen i centromerern

anafas 1 och 2 (Meios)

Anafas 1: kromosomparet separeras, men systerkromatiderna sitter fortfarande ihop

Anafas 2: systerkromatiderna separeras

telofas och cytokines 1 och 2 (Meios)

Telofas och cytokines 1: de homologa kromosomerna samlas i polerna delas till två nya celler, ibland återbildas även kärnmembranet här

Telofas och cytokines 2: kärnan återbildas och cellerna delar sig till fyra stycken haploida celler

överkorsning (Meios)

delar av de homologa kromosomerna byter plats och detta sker i profas 1

homolog (Meios)

två skilda kromosomer som är lika långa och innehåller samma gener i sina lokus

sexuell förökning (Meios)

sex bildar barn (får arvsmassa från könscellerna)

art

djur av samma släkte

genvariation

variation i gener

genpool

mängden av gener hos en population

allel

en variant av en gen

resistens

motståndskraft, en cells förmåga att överkomma svårigheter

homozygot

samma anlag från båda kromosomerna

heterozygot

olika anlag från kromosomerna

dominant

det anlag som vinner om det är lika många av varje anlag

recessiv

det anlag som överskridas av dominanta anlag

genmutation

förändring i ärvsanlaget där få kvävebaser ändras

kromosommutation

förändring i ärvsanlaget i mitos/meios

klyvningstal

förhållandet mellan olika kategorier av avkommor efter en korsning

fenotyp

genens uttryck syns, ex blåa ögon

genotyp

genens uttryck syns inte

allel

variant av en viss gen

locus

platsen på en kromosom där en gen sitter

kopplade gener

alleler som sitter så nära varandra att de ärvs tillsammans

autosomala kromosomer

kromosomer som inte är könskromosomer

\
intermediär nedärvning

ingen av generna i ett genpar är dominant över den andra och därför bidrar båda till fenotypen (röd + vit = rosa)

kodominans

den dominanta genen uttrycks samtidigt som den recessiva utan att blandas

\
Lamarck

vetenskapsmannen som kom på den första evolutionsteorin

monogena egenskaper

de egenskaper som bestäms av en enda allel

polygena egenskaper

de egenskaper som bestäms av flera alleler