7. Du och din kropp

Naturskunskap 2

Trepanering

Att man borar ett hål i skallbenet för att bota, osäker vad (10 000 år sedan)

När började man med kliniska studier där man systematiskt analyserade effekten av medicinska behandlingar?

Under 1700 talet

Vad var ett stor framsteg i 1800 talet?

Insikten att god hygien räddade livet på sjukhuspatienter.

När blir smittkoppor utrotade?

År 1980.

Folkhälsan

befolkningens genomsnittliga hälsa t.ex. medellivslängd, hur många som drabbas av en smitta eller sjukdom, hur många som sjukskriver sig, god livskvalitet.

Folkhälsomyndigheten

Samordnande myndigheten, mätning är grunden för att utvädera hur arbetet för bättre hälsa fungerar, och planera nya insatser. Att utjämna öjamlikheter mellan befolkningsgrupper.

Världshälsorganisationen (WHO)

samordnar arbete med att förbättra den globala hälsan med målet att alla människor ska ha möjligheten att leva ett hälsosamt liv. Och: minimera skadeeffekterna av utbrott av smittor (pandemie).

Huden

Kroppens största organ. Hudens yttersta skikt kallas hornlagret och består av döda celler. Mycket tåligt och tillräckligt tätt för att hålla kvar vatten i kroppen.

Underhuden

Hudens undre skikt innehåller främst fettceller. Dessa lagrar fett som både isolerar mot kyla och är ett energiförråd. Huden innehåller känselsinnet och reglerar kroppstemerparturen. Temperaturen styrs av svettkörtlar, men också av hur mycket blod som passerar genom huden.

Pigmentceller

De bildar mörkt pigment som heter melanin, det skyddar oss mot solens UV-strålning som hjälper kroppen att bilda D-vitamin.

Skelettet

206 ben.

Glatta muskler

Det är glatt muskulatur som finns i mag-tarm-kanalen och som gör att näringen pressas fram (ick viljestyrda muskler)

Hur myket blod har en människa i kroppen?

5 liter

ärtarer

kärl som leder blod från hjärtet

vener

blodkärl som leder blod mot hjärtat

kapillärer

mellan ärtarer och vener finns blodkärl som är rikt förgrenade och mycket tunna

Vad kallas blodets celler

Röda blodkroppar (transportera syre med hjälp av det röda ämnet hemoglobine), vita blodkroppar (bekämpar bl.a. bakterier och virus) och blodplättar (gör att blodet kan levra sig vid en skada). De blir inte gamla och därför måste det hela tiden bildas nya.

Nervsystem

Signalerna omvandlas till elektriska impulser som leds i nverver tiill det centrala nervsystemet, alltså till ryggmärgen och hjärnan. Hjärnan tolkar signalerna, det gör att vi kan reagera. När vi reagera skickar det centrala nervsystemet signaler till musklerna. Sympatiska nervsystemet aktiveras när vi är utsätta för fysisk eller psykisk stress. Det parasympatiska nervsystemet är aktivt när vi tar det lugnt.

Nervcell

Har en cellkropp, och från cellkroppen går långt utskott (ett axon) som leder impulser bort från cellkroppen. Övriga utskott är så kallade korta utskott (dendriter) och leder impulser in mot cellkroppen. Nervcellernas långa utskott är ofta isolerade med fettrik substans som heter myelin. Det gör nervcellerna mer effektiva. En nerv består av långa utskott från många nervceller. Ibland talar man om synapser i nervsystemet och menar då kontakterna mellan cellerna.

Hjärnan

Storhjärnan (höger och vänster hjärnhalva, förenade med miljotals nervceller som löper genom hjärnbalken, grå barken som “tanker’ och som lager minnen), lillhjärnan och hjärnstammen.

Tunntarmen

Sönderdelas näringsämnen av gallsalter och enzymer från bukspottkörteln. Näringsämnen som sönderdelats tas upp av blodkärl i tarmens vägg. Tunntarmen bildar dessutom egna enzymer, t.ex. laktas som bryter ner laktos.

Tjocktarmen

tar upp vatten från tarminnehållet. Här finns också de bakterier och andra organismer som lever i symbios med oss. De skyddar vår kropp och hjälper oss med vitaminer.

Levern

har många uppgifter i kroppen t.ex. att rena blodet, hjälpa till att bryta ned ämnend som alkohol och lagra glykogen.

Utsöndringsorgan

Organ som medverkar till att gifter och cellernas avfallsämnen lämnar kroppen kalls utsöndringsorgan. Njurarna renar blodet från urinämnen, som bildas när vi bryter ned proteiner och andra ämner. Det är njurarna som bildar urin och denna innehåller urinämnet som tagits upp från blodet. Njurarna reglerar även kroppens salt- och vattenbalans.

Hormonsystemet

Hormoner är molekyler som fungerar som budbärare mellan celler, vävnader eller organ. En stor del styrs av hypofysen, som sitter på undersidan av hjärnan. Eller sköldkörteln, som reglerar metabolismen, dvs hur kroppen använder energi. Bukspottskörteln tillverkar hormonet insulin, som reglerar mängden glukos i blodet.

Vad består din mat av

Till största delen av kolhydrater, fett och proteiner som vi behöver både för att få energi och för att bygga upp kroppen. Också andra ämnen som kroppen kan inte skapa på egen hand: vitaminer och mineraler.

Kroppens kemiska sammansättning

65% vatten, 15% protein, 0,5% kolhydrater, 16% fett, 4% mineralämnen (protein större för män än för kvinnor)

Vad består kolhydrater av

Kol, väte och syre som formas till ringformade molekyler. När växter fångar energi från solen så lagras den i ett första steg som glukos, det är en av de enklaste kolhydraterna.

Fruktos

Enkla kolhydrater tilsammas, som glukos som innehåller bara en ring.

Glukos och fruktos

Enkla sockerarter. Finns i bär, frukter och honung.

Långa kolhydrater

De flesta kolhydrater består av många ringformade socker-molekyler som sitter ihop i långa kedjor eller nät. Det är deras form och bindningar som avgör om vi människor kan bryta ned dem i mindre delar och använda energin i dem.

Stärkelse

Vanlig kolhydrat, som finns i till exempel potatis, vete, majs och ris. Vi människor använder enzymet amylas för att bryta ned den till mindre delar.

Glykogen

En kolhydrat som liknar stärkelse men som har mer förgrenade (vertakte) molekyler och lagras som reservnäring i levern och muskelceller. Vid behov kan levern bryta ner glykogen till glukos.

Cellulosa

Vi människor har inte förmågan att bryta ned den. Finns i trä.

Kostfiber

Kolhydrater som finns i vår mat men som i inte kan bryta ned till energi. Finns i till exempel grönsaker, frukt och fullkornsprodukter. Viktig för att hjälper tarmarna att fungera som de ska, för alla bakterier och andra organismer som lever i tjocktarmen.

Snabba kolhydrater

Tarmen kan bara upp kolhydrater med en sockerring, som glukos. Längre kolhydrater måste först brytas upp i mindre bitar innan de tas in i kroppen. Kolhydrater som sönderdelas snabbt ger blodet mycket glukos på kort tid. T.ex. läsk, sylt, kakor, vitt bröd och godis. De innehåller snabba kolhydrater.

Långsamma kolhydrater

Det tar längre tid att bryta ned kolhydrater som har långa kedjor av sockerringar. Hur snabbt kolhydrater bryts ned påverkas också mycket av produkternas innehåll av kostfibrer. Fibrerna fördröjer nämligen tarmens nedbrytning av stärkelse (zetmeel) till glukos.

Blodsocker

Glukos som finns i blodet. Glukos tas upp av blodet i tarmen. När halten blodsocker ökar avger bukspottkörteln hormonet insulin till blodet. Det får muskel och leverceller att ta upp glukos som de sedan omvandlar till glykogen. Bewaren en gebruiken wanneer nodig, dan weer terug van glykogen naar glukos. Levern fungerar som en sockerbuffert. Insulin påverkar även fettceller. De tar också upp glukos, men omvandlar det till fett.

Fetter

Ett effektivt sätt att lagra energi, både för djur och för växter. Nödvändigt för att många funktioner i kroppen ska fungera. Fetter bygger upp allt från våra cellväggar till isoleringen runt våra nerver. Mer än hälften av vår hjärna består av fett, behövs också för att tillverka hormoner och hormonliknande ämnen, och för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer. Ett gram fett är ungefär dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrater. Extra fett i främst underhuden och runt tarmarna.

Fett består av

Stora molekyler av kol, väte och syre.

Triglycerider

Fetter som består av tre långa kedjor, fettsyror, som sitter fast i en glycerol-molekyl.

Mättade fetter

Fettsyrorna som är helt raka, ofta fasta i rumstemperatur. Djurfett/kokosfett.

Enkelomättade fettsyror

Fettsyror med en böj. Oljor från växter som olivolja eller rapsolja.

Fleromättade

När det finns flera böjar på fettsyrorna. Ju fler böjar som finns på fettsyrorna, desto lägre temperaturer kan fetterna vara flytande i.

Essentiella fleromättade fettsyror

Livsnödvändiga, dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själv utan vi måste få is oss dem via maten. De essentiella fettsyrorna påverkar en rad funktioner i kroppen, bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.

Transfetter

En speciell typ av omättade fetter. De tillverkas i industriella processer och i mycket liten mängd i mejeriprodukter. Väldigt negative hälsoeffekter och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Verhogen het slechte LDL-cholosterol.

Protein

Viktigt byggmaterial till celler. Det röda blodfärgämnet hemoglobin, vissa hormoner och enzymer består också av protein. Enzymer styr kemiska reaktioner i kroppen. Kroppen kan också bryta ned proteiner för att få energi, men kolhydrater och fett är bättre energikällor. Protein består av aminosyror.

Essentiella aminosyror

Livsnödvändiga aminosyror. Cellerna i din kropp kan tillverka 12 av de 20 aminosyror som du behöver. Resten är så kallada essentiella, de måste ingå i födan.

Mineraler

Vi behöver också oorgansika ämnen som kallas mineralämnen, t.ex. natrium, kalcium och järn. Natrium hjälper till att reglera kroppens vätskebalans och blodtryck. Kalcium behövs för att ben och tänder ska bli hårda. Järn ingår i de röda blodkropparnas hemoglobin. Järnbrist kan därför leda till en form av blodbrist.

Spårämnen

Några mineralämnen som exempelvis zink och koppar behövs i ytterst små mängder. De är bl.a. viktiga beståndsdelar i hormoner, vitaminer och enzymer.

Vitaminer

Organiska ämnen som kroppen bara behöver små mängder av, men som du ändå inte kan vara utan. En del vitaminer kan bildas av kroppen, D-vitamin från solljus och K-vitamin som bildas av bakterier i tarmarna.

Hur många livsnödvändiga vitaminer finns det?

13

Fettlösliga vitaminer

A-, D-, E-, och K-vitamin

Vattenlösliga vitaminer

B6, B12, C-vitamin, biotin, folat/folsyra, niacin, pantotensyra, riboflavin och tiamin.

Bristsjukdom

Kan man få pga ett brist på ett vitamin. T.ex. A-vitamin.

Vatten

60-65% av vår kropp. Vi behöver 2 - 2,5 liter per dygn. Faktorer som ökar behov av vatten är t.ex. hög temperatur, fysisk aktivitet, hög energiomsättning, feber, diarré ock kräkning samt vissa läkemedel.

Diabetes

Brist av hormonet insulin eller att insulin inte fer full effekt, då blir det för mycket glukos(blodsocker) i blodet. Symptomen ökad trötthet, törst och att man kissar mycket. För länge kan blodkärl skadas och sedan ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller skador på ögon och njurar. Insulin regleras medelst insulinpump. Type 2: vid type 2 bildar bukspottkörteln insulin, men kroppens celler svarar dåligt på insulinet (då har dålig insulinkänslighet).

Livsmedelsverket

tar fram kostråd som ska hjälpa människor att äta på ett sätt som främjar hälsan. Minst 500 gr grönsaker eller frukt, 2-3 gånger per vecka fisk och skaldjur, fullkorn, nyttiga mattfetter, magra mejeriprodukter, ätt mindre rött kött (mindre än 500 gr per vecka), mindre salt, mindre socker.

Tallriksmodellen

1. Grönsaker och rotfrukter

2. Livsmedel som innehåller mycket kolhydrater (potatis, pasta)

3. Proteiner och fetter (fisk, kött, bönor)

4. 3 soorten van heel actiet tot niet actief

Kalori

Den energi som behövs för att värma upp ett gram vatten med en grad Celsius.

Metabolism

Alla processer som hanterar näringsämnen ingår i vår ämnesomsättning. Katabole processer (de reaktioner som bryter ner ämnen) och anabola processer (de som bygger upp nya ämnen). Katabol: när cellen bryter ner socker och fetter i mitokondrien för att utvinna energi från dem. Anabol: bygga nya protein.

Basalmetabolism

Den mängd energi som behövs för att upprätthålla basala livsfunktioner (cellerna, pumpa runt blodet etc). 20 kcal/kg/dygn. Person 60 kg är det 1200 kcal.

Energibehov

Vuxen som lever ett ganska stillasittande liv mellan 1700-2400 kcal/dgyn, medan en mycket aktiv person kan förbränna 3000 kcal eller mer.

Välfärdssjukdomar

Sjukdomar som orsakas av livstilar där i konsumerar för mycket kaloririk mat, alkohol, tobak och rör oss för lite.

Fetma

Obesitas. Många orsaker t.ex. genetiska förutsättningar, livshändelser, stress, psykisk ohälsa.

BMI

Body Mass Index. BMI=m/lengte in het kwadraat. m=vikt i kilogram, l=längd i meter. Normaal tussen 18,5 en 24,9. Fetma boven de 30. Komplettera med en persons midjemått.

Förebyggande åtgärder till välfärdssjukdomar

1. man bör skapa hälsosamma miljöer för barn för att förebygga ohälsa tidigt

2. reglera ohälsosamma livsmedel och begränsa reklam riktad mot barn

3. göra hälsosamma val enkla och uppmuntra till fysisk aktivitet

4. arbeta för en jämlik hälsa genom insatser till grupper med lägre social och ekonomisk status.

Anorexia nervosa

Nervös aptitlöshet kallas även självsvält eftersom man bantar så kraftigt att man svälter sig själv.

Bulimia nervosa

Hetsätning eller nervös hunger liknar varandra: patienten drabbas ofta av ett onormalt starkt sug efter att äta stora mängder mat på kort tid. Bulimi också kräkningar, laxring eller hård träning.

Fysisk aktivitet på recept

Det innebär att man får stöd att komma igång med en fysisk aktivitet. Aktiviteten anpassas efter patientens behov, förutsättningar (vereisten/mogelijkheden) och intresse.

Genomsnittligt intag av protein i Sverige per per person och dag

80 gram. Rekommenderade intaget är 0,8 gram protein per kg kroppsvikt och dag.

Kolhydratladdning

Det innebar att man avstår från intensiv träning några dagar och samtidigt äter mycket stärkelserik mat. Då fyller kroppen på sina förråd av lagrad glukos (glykogen) i lever och muskler. Hjärnan behöver alltid ha tillgång till glukos.

Anabole androgena steroider

är ett samlingsnämn på preparat som har en uppbyggande, anabol effekt. De stimulerar muskerna att växa och har därför använts i framförallt styrkesporter.

EPO

Erytropoietin, ett hormon som utsöndras av njurarna och som stimulerar produktion av röda blodkroppar i benmärgen. Vilket gör överföring av syre till musklerna mer effektiv; musklerna orkar arbeta längre när de får bättre syretillförsel.

Sömncyckler

Varar i genomsnitt 90-120 minuter. En sömncykel inleds med att man gradvis övergår från lättare sömn till djupsömn. Cykelns sista fas är REM-sömn. Under djupsömnen arbeter hjärnan minimalt, tillverkning av stresshormon är låg medan nivåerna av tillväxthormon ökar. Djupsömnen är viktig för kroppens återhämting. Under REMsömnen är hjärnan aktiv på ett sätt som påminner om vaket tillstånd. Dagens intryck bearbetas och ‘fastnar’ i minnet. Mest intensiva drömmarna.

Immunförsvar

Vår förmåga att skydda oss mot infektioner. 1800 talet Louis Pasteur samband mellan bakterier och sjukdomar. 1900 talet antibiotica och vaccin.

Epidemi

När många i ett vist område drabbas av samma sjukdom

Pandemier

Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar. Spanska sjukan (1918-1920), Asiaten (1957-1958) och Hong Kong Influensan (1968-1970).

Psykoaktiva substanser

Olika ämnen som påverkar hur vi mår och känner oss. Koffein (kaffe och energidrycker), nikotin eller alkohol. Narkotika. Påverkar hjärnans belöningssystem - ett system som utsöndrar olika ämnen i hjärnan när vi gör saker som är bra för oss.

Dopamin

Ett av de viktigaste ämnena i hjärnans belöningssystem, påverkar många olika funktioner i kroppen.

Beroendeframkallande

Ämnen som är beroendeframkallande ökar mängden dopamin.

Toleransökning

Över tid kan effekterna på belöningssystemet bli svagare, och det krävs större och större doser för att få samma känsla.

Abstinens

En långvarig användning med ökad toleransnivå gör att hjärnans belöningssystem förändras och att man blir sjuk eller mår väldigt dålig utan substansen.

Utveckla ett beroende

Man tappar kontrollen över sin konsumtion, får ökad tolerans och abstinensbesvär.

Ett missbruk

Att man ägnar sig åt något på ett sätt som får negativa konsekvenser för en själv och ens omgivning. Skadar sin hälsa, förstör sina sociala relationer, inte sköter sitt arbete eller begår brott.

Koffein

Gör våra nervceller mindre känsliga för ämnet adenosin, som får oss att känna oss sömniga. Resultatet blir att vi känner oss piggare. Höga halter kan lede till nervositet, irritation, magproblem och oregelbunden hjärtrym. Daglig dos 400 mg (4 koppar).

Nikotin

Från tobaksplantor, små doser av nikotin milt uppiggande och lugnande. Snus: ökning av risken för vissa typer av cancer.

Alkohol

Den typ av alkohol som ingår i vin, öl och andra drycker är etanol. Etanol bildas när jäst bryter ner kolhydrater. 13.000 år gammalt. Etanol i höga doser kan göra att man slutar andas och kräks och kvävs när man är medvetslös. 16% alkoholister i sverige.

Metanol

Träsprit, den används i en del bränsle och tekniks sprit. Farlig.

Levern och alkohol

Det är levern som renar kroppen från alkohol. Den kan bryta ner ca 0,1 g alkohol per timme och kilogram kroppsvikt. Person 70 kg blir alltså av med ca 7 kg alkohol varje timme. Det motsvarar lite mindre än en flaska lättöl. Levern omvandlar alkoholen till ättika som sedan “förbränns’till koldioxide och vatten. När levern bryter ner alkohol hinner den inte med alla sina vanliga uppgifter. Den hinner till exempel inte bryta ner fett. Därför kan fett lagras i levern hos alkoholister: fettlever. Om missbruket fortsätter förstörs slutligen cellerna i levern. Den blir en skrumplever och tillståndet är livshotande.

Narkotika

Läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter. 500 personer överdoser.

Stress

aktiverar kroppen genom det sympatiska nervsystemet och stresshormon som adrenalin, noradrenalin och kortisol. Positiv och negativ.

Utmattningssyndrom

Kan orsakas av långvarig stress då man känner orkeslöshet och får kognitiva nedsättningar (man får det svårt att tänka klart). Viktig att återhämta.

NPF

Neuropsykiatrisk funktonsnedsättning är en påverkan hur hjärnan tar in och hanterar information: ADHD, autism, språkstörning, dyslexi och dyskalkyli. 10% av alla skolbarn. Svårt att läsa av sociala situationer, koncentrera sig, starta eller avsluta uppgifter, läsa eller förstå texter.