1/14
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced |
---|
No study sessions yet.
Språksociologi
Studier av förhållandet mellan olika sorters språkbruk och samhället. Inkluderar dialekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt.
Svordomar
Syftet är att förstärka en känsla. Många svenska svordomar kommer från religiösa rötter och kroppsspråk. Sociala koder styr när de är lämpliga.
Språkrådets syn på engelska lånord
Anser inte att engelska lånord utgör något hot så länge vi inte slutar använda svenska.
Anledningen till att isländskan inte har ändrats mycket sedan 800-talet
En stark tradition av självständighetsrörelse har bevarat språket.
Kronolekt
Hur man uttrycker sig baserat på ålder. Unga använder skriftspråksmässigt uttal, medan äldre har mer talspråk.
Dialekt
Ett visst sätt man uttrycker sig på, baserat på var i landet man bor eller växte upp.
Anledningen till att dialekterna är mindre tydliga nu
Vi reser mer och har flyttat in till städerna, vilket leder till mindre distinkta dialekter.
Svenska dialektområden
Norrländska, östsvenska, sveamal, götamal, gotländska och sydsvenska.
Sociolekt
En persons sociala bakgrund, t.ex. vilket arbete man har, påverkar språket och uttalet.
Syftet med sociolekter
Att skapa gemenskap mellan de som talar på ett liknande sätt.
Kön vs. Genus
Kön är det biologiska (kropp och könsorgan), medan Genus är det sociala (hur man förväntas vara som man och kvinna).
Språkets användning för makt
Språket kan visa vem som har makt. Genom att få någon att välja vissa ord kan man verka viktig eller mindre viktig.
Politikers språkbruk
Politiker använder språket för att påverka människor. De väljer ord som låter bra och får dem att verka starka.
Svenska som demokratiämne
Genom språket kan vi säga vad vi tycker och tänker, vilket är grundläggande i en demokrati.
Språkliga normer
Oskrivna regler för hur vi använder språket i olika sammanhang. Att bryta mot dem kan göra att andra tycker att man är "konstig".