12. Endokrina organ 2

Hypotalamus - Hypofysens baklob

Hypotalamus producerar hormoner som transporteras ner till hypofysens baklob där de lagras och frisätts.

Oxytocin
Antidiuretiskt hormon (ADH) = Vasopressin

Hypofysens baklob

Oxytocin

Produktion, funktion och reglering

• Produceras i hypotalamus, lagras och frisätts från hypofysens baklob

• Mjölkutdrivning, sammandragning glatt muskulatur i livmodern, frisätts vid välbefinnande, beröring, massage och mor-unge relationer

• Reglering: Sensoriska nervimpulser från sträckkänsliga sinnesceller i glatt muskulatur.
  - Ex. i livmodern, sinnesceller runt bröstvårtorna mm.
  - Reflektorisk reglering

Hypofysens baklob

ADH (Antidiuretiskt hormon, Vasopressin)

Produktion, funktion och reglering

• Produceras i hypotalamus, lagras och frisätts från hypofysens baklob

• Antidures, reabsorption av vatten i njurarna.
  - Höga koncentrationer av ADH är blodtryckshöjande

• Reglering:
  - Förändrad osmolaritet i extracellulära vätskan ECV
  - Förändrad volym i ECV
  - reflektorisk reglering

Hypotalamus-hypofys-binjurebarkaxeln
HPA-axeln

• ACTH-RH från hypotalamus stimulerar frisättningen av ACTH från hypofysens framlob →

• Stimulerar frisättningen av kortisol från binjurebarken

• Regleras med negativ feedback:
  - ACTH stimulerar syntesen av alla kortikoider men
  - Feedback-kontrollen görs bara av glukoskortikoiderna (ex, kortisol)

Binjurebarken, dess vikt och vilka hormoner syntetiseras här?

• Livsviktig hormonproduktion
  - Om barken skadas dör individen

• Steroidhormoner, kortikoider, glukokortikoider, mineralkortikoider och androgener.

Hur syntetiseras kortikoider?

• Kolesterol omvandlas till pregnenolone
  - Regleras av ACTH
  - Detta steg som begränsar hur snabbt de olika hormonerna bildas.

Binjurebarken - Glukokortikoider
(Kortisol)
Produktion, funktion, syntes + reglering, transport och dygnsvariation.
Vad är kortisol?

• Produceras i binjurebarkens mittersta lager: Zona fasciculata

• Central roll i relgeringen av glukos, metabolism och stress

• Reglering: Syntetiseras från kolesterol → Pregnenolon → Progesteron → (Kortisol, som har negativ feedback på ACTH)
  - ACTH stimulerar.

• Transporteras bundet till proteiner i plasma
  - CBG och albumin

• Dygnsvariation: Kortisol har som ACTH dygnsvariation hos flera djurslag.
  - Högst på morgonen, lägst på kvällen.

• Kortisol är den viktigaste glukokortikoiden hos de flest djurslag
  - Motsvarande kortikosteron hos gnagare

Kortisol - Funktioner

• Steroidhormon

• Ökar nedbrytning av proteiner och triglycerider

• Prioriterar glukosupptaget i hjärnan
  - Hämmar i kroppscellerna

• Hämmar sekretion av tillväxthormon

• Hämmar immunförsvaret

Binjurebarken - Mineralkorikoider
(Aldosteron)
Produktion, funktion, Syntes, transport och dygnsvariation.

• Produceras i binjurebarkens yttersa lager: Zona glomerulosa

• Reglerar kroppens omsättning av salter och mineraler

• Syntes: Syntetiseras från kolesterol → Pregnenolon → Progesteron (→ Aldosterol)
  - ACTH stimulerar

• Transporteras bundet till proteiner i plasma
  - CBG och albumin
  - Inaktiveras i levern, utsöndras via urin och galla

• Aldosteron är den viktigaste mineralkortikoiden
  - Reglerar Na och K utsöndring i njurarna.
  - Regleras av renin-angiotensin-systemet (angiotensin II) och ECV K

Binjurebarken - Androgener

Produktion, funktion, Syntes, transport.

• Produceras i binjurebarkens innersta lager: Zona reticularis

• Reproduktionshormoner som frisätts i lägre koncentrationer än de från gonaderna.
  - Frisätts vid stress, aggression etc.
  - Efter klimakteriet är binjurebarkens östrogenproduktion den enda.
  - Viktigast: Dehydroepiandrosterone och androstenedione: Omvandlas till testosteron eller östrogen i målorganet

• Syntetiseras från kolesterol → Pregnenolon → Progesteron
  - ACTH Stimulerar

• Transporteras bundet till proteiner i plasma
  - SHBG och albumin

Binjurebarkens yttre lager

Zona glomerulosa

Binjurebarkens inre lager

Zona reticularis

Binjurebarkens mellersta lager

Zona fasciculata

Binjurebarkssjukdomar

• Hypoadrenalism (Addison)
  - Underproduktion av glukokortikoider (och mineralkortikoider)

• Hyperadrenalism (Cushing, Häst: PPID)
  - Överproduktion av glukokortikoider (och androgener)

Binjuremärgen - Innervering

Binjuremärgen tar emot sympatiska nervfibrer från ryggmärgen.
Fibrerna bildar synapser med de sekretoriska cellerna.
Körtelcellerna är ombildade sympatiska nervceller utan axoner.

Binjuremärgen - Katekolaminer
Produktion
Funktion 1-6
Reglering

• Produceras i binjuremärgen.
  - ALLA katekolaminer syntetiseras från tyrosin → L-Dopa → Dopamin → Noradrenalin → Adrenalin

• Funktionen är samma effekter som sympatiska nervsys:

• Temperaturreglering och lokala reflexer

• Omfördelar blodflödet

• Ökar hjärtverksamheten

• Ökar respirationen, dilaterar bronkerna

• Ökar blodglukoshalten

• Dilaterar pupillerna

• Reglering: Hypotalamus, sympatiska systemet

Syntes av katekolaminer i binjuremärgen samt deras funktioner

• Tyrosin är prekursor

• Märgens hormoner sköter tillsammans med det sympatiska nervsystemet livsnödvändig reglering.

• Noradrenalin dessutom viktigt transmittor i sympatiska nervsystemet

Adrenalin och noradrenalin
Effekter

Liknande effekt som sympatisk stimulering, men varar längre.
Når alla kroppens celler. Möjligt backup system?

• Adrenalin
  - Verkar på afla- och betareceptorer
  - Större effekt på hjärtat
  - Större metabolisk effekt

• Noradrenalin
  - Verkar mest på alfareceptorerna
  - Den generella vasokonstriktorn
  - Ökar medelblodtrycket
  - Minskning i hjärnan → Depression

Sköldkörteln och Bisköldkörteln
Tyroidea och paratyroidea

Vilka hormoner?
Reglering av kalcium?

• Från kolliderna i tyroidea bildas:
  - Tyroxin (T4)
  - Trijodtyronin (T3)
  - Bildas genom att två joderade tyrosinmolekyler binder varandra.

• Kalciumreglering
  - Tyroidea bildar kalcitonin - Sänker Ca i blodet
  - Paratyroidea bildar parathormon (PTH) - Höjer

Tyroidea
Tyroxin T3
Trijodtyronin T4
Produktion, hur då, reglering coh transprt

• Produceras i follikelceller i sköldkörteln

• Två joderade tyrosinmolekyler binder varandra.
  - Normalt: T4 ca 90%, T3 ca 10%.
  - Jod absolut nödbändigt
  - Lagras i folliklarna

• Reglering: TRH stimulerar TSH som stimulera tyroidea.
  - Negativ feedback från T4 och T3

• Transporteras bundet till proteiner i plasma
  - TBG 70-80%
  - Prealbumin
  - Albumin
  - Lite fitt

Tyroidea
Tyroxin T3
Trijodtyronin T4
Funktioner 6st

• Ökar ämnesomsättningen så värmeproduktionen stimuleras och syrgasförbrukningen ökar i alla vävnader
  - Utom hjärnan och gonaderna

• Normal längdtillväxt
  - Reducerad längdtillväxt vid brist och normal GH

• Normal utveckling av CNS under fosterstadiet och postnatalt

• Förstärker sympatiska nervsystemets effekt

• Stimulerar fortledningshastigheten i nervsystemet

• Normal reproduktionsförmåga

Tyroideasjukdomar 2st
Hypertyreos
Vad innebär det?
Orsak
Symptom
Behandling

• Låg konc. av TSH

• Hög konc. av tyroideahormoner

• Orsakas ofta av autoantikroppar som stimulerar hormonproduktion, eller tyroideatumörer

• Symptom: Ökad värmeproduktion, svettas, nedsatt fysisk förmåga, törtthet, viktminskning, ökad aptit och hjärtfrekvens + andingsfrekvens samt diarré.

• Behandlas med läkemedel som hämmar hormonproduktionen, med radioaktivt jod (cellerna förstårs genom strålning), eller kirurgiskt genom att ta bort delar av tyroidea.

Tyroideasjukdomar 2st
Hypotyreos
Vad innebär det?
Orsak
Symptom
Behandling

• Förhöjd konc. av TSH

• Låg konc. av tyroideahormoner

• Orsakas ofta av skadade follikelceller eller jodbrist (mer ovanligt)

• Symptom: Minskad värmeproduktion, fryser, nedsatt minne, aptitlöshet, viktökning, minskad hjärtfrekvens, störd reproduktion samt förstoppning.

• Behandlas livslångt med tillförsel av tyroxin

Pankreas och dess endokrina celler (=Lagerhansska cellöar)
Insulin och glukagon
Produktion och funktion

• Produceras i:
  - Beta-celler (60-70%): Insulin
  - Alfa-celler (20-25%): Glukagon
  - Delta-celler (10%): Somatostatin

• Funktion: Kroppens regleringssytem för att cellerna alltid ska ha tillräckligt med energi, reglerar glukoshalten.

Pankreas
Insulin
Produktion, funktion och reglering

• Produceras i pankreas betaceller

• Ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen.
  - Ökar i samband med mat/foderintag
  - Stimulerar cellernas upptag av näring.
  - Metaboliserar glukos, fett och protein (anabolt)

• Reglering: Ökar när glukoshalten stiger.
  - Stimuleras av kolecystokinin, sekretin, GIP och parasympatiska nervsystemet.
  - Sympatiska + Adrenalin hämmar.
  - Bryts ned i lever och njurar

Pankreas
Glukagon
Produktion, funktion och reglering

• Produceras i bukspottkörtelns alfaceller

• Ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen.
  - Minskar i samband med mat/foderintag.
  - Ökar konc. av glukos och fettsyror i blodet
  - Ökar glukosutsöndringen från levern
  - Stimulerar fettsyrenedbryntingen genom att stimulera glukoneogenese + glykogenolys

• Reglering: Ökar när glukoshalten sjunker.
  - Stimuleras av ökad aminosyra konc., sympatiska nervsystemet och adrenalin.
  - Insulin hämmar.
  - Bryts ned i lever och njurar

Diabetes Mellitus - Sockersjuka
Vad kallas tillstånden?
Typ 1

• Hyperglycemi - Förhöjd glukoskonc. i blodet.
  - Glukos utsöndras i urinen.
  - Skiljs från Diabetes insipidus som beror på ADH brist.

• Diabetes typ I
  - Insulinberoende.
  - Nedsatt insulinproduktion, betaceller ofta förstörda.
  - Ärftlig och autoimmun.
  - Insul måste tillföras och kolhydratintagen hållas så konstant som möjligt.
  - Vanligaste typen hos hund.
  - Dödlig om obehandlad, cirkulationsrubbningar, njurskador och nervskador.
  - Acidos: Diabetisk koma

Diabetes Mellitus - Sockersjuka
Typ II

• Diabetes typ II
  - Icke insulinberoende
  - Intakt insulinproduktion men insulinresistens.
  - Kallas även åldersdiabetes.
  - Behandlas med viktnedgång, dietbehandling med minskat kolhydratintag, antidiabetika (förbättrar insulinets effet och ökar utsöndringen).
  - Vanligaste typen hos katt

Transport av hormoner

• Hormoner firsätts till blodet och transporteras till kroppens olika målceller.
  - Blodplasma >90% vatten

• Hur mycket målcellerna påverkas beror b.la. på hormonkonc.
  - Endast fritt hormon är biologiskt aktiv och kan binda receptorn.

• Vattenlösliga hormoner
  - Ex. katekolaminer, peptid- och proteinhormoner
  - Transporteras huvudsakligen i fri form
  - Vissa peptider bundna till transportproteiner (Tillväxthormonet IGF-1)

• Fettlösliga hormoner
  - Ex. steroider och tyroideahormoner
  - Transporteras bundna till vattenlösliga transportproteiner
  - Specifika eller ospecifika

Specifika transportproteiner - Motsvarande hormon

• CBG - Kortisol

• DBG - Vitamin D-metabolit

• TBG - Tyroideahormoner

• SHBG - Könshormoner

Ospecifika transportproteiner - Motsvarande hormon

• Albumin och prealbumin - Steroider och tyroideahormoner

Transportproteinernas funktioner

• Hormonresevoar
  - Bra vid för låga nivåer

• Hormonbuffert
  - Bra vid för höga nivåer

• Ökar hormonets livslängd

Vad gäller hormoner och information till cellerna som producerar dem?

Endast fritt hormon förmedlar information till de hormonproducerande cellerna, negativ feedback.

Metabolism och eliminering av hormoner
Vad bestämmer plasmahormonkonc.?

• Sekretionshastigheten

• Elimineringshastigheten av hormonet från blodet

Biologiska rytmer, 4st

• Årstidsvariationer

• Dygnsvariationer

• Cykliska förändringar

• Episodisk hormonsekretion

Årstids- och dygnsvariation
Melatonin

• Produceras i epifysen (Gl. pinealis, tallkottkörteln)

• Reglerar sömn och biologiska rytmer
  - Ex. brunstcyklar och pälsfärg

• Nervsignaler från näthinnan (retina) i ögat → Epifysen.
  - Melatonin stimuleras av mörker
  - Inhiberas av ljus