1/30
Övningskort med centrala begrepp och definitioner från kapitlen om organisk kemi, kolföreningar, kolväten och alkoholer.
Organisk kemi
Den del av kemin som handlar om ämnen som är eller har varit levande, även kallat kolföreningarnas kemi.
Oorganisk kemi
All kemi som inte är organisk kemi; till denna grupp hör bland annat metaller, oxider, salter och gaser.
Amorft kol
Rent kol där kolatomerna inte är ordnade i regelbundna mönster; exempel är träkol och aktivt kol.
Grafit
En form av rent kol där kolatomerna sitter ihop i platta lager med starka bindningar inom lagren men svaga bindningar emellan, vilket gör att lagren lätt glider längs varandra.
Diamant
Världens hårdaste ämne, bildat under extremt högt tryck i jordens inre, där kolatomerna sitter ihop med oerhört starka bindningar i en enda sammanhängande kristall.
Fulleren
En form av rent kol som upptäcktes under 1980-talet där 60 eller 70 kolatomer bildar ett fotbollsliknande klot.
Grafen
Ett böjligt och genomskinligt material av rent kol som består av ett enda lager kolatomer och är 200 gånger starkare än stål.
Nanoteknik
En teknik som gör det möjligt att arbeta med mycket små partiklar och sätta samman enskilda atomer till nya ämnen och material.
Nanorör
Rörformade skikt av grafen som är lättare än bomull, extremt starka och leder elektrisk ström tusen gånger snabbare än koppar.
Torrdestillation (pyrolys)
En metod där trä upphettas utan tillgång till syre för att tillverka träkol.
Aktivt kol
Ett amorft kol som framställs ur träkol och används för att rena luft och vätskor samt för att motverka akut förgiftning.
Fossila bränslen
Bränslen (stenkol, olja och naturgas) bildade av rester från växter och djur som levde och täcktes av sand och lera för miljontals år sedan.
Kolväten
Organiska föreningar vars molekyler uteslutande är uppbyggda av kolatomer och väteatomer.
Metan
Det enklaste kolvätet med molekylformeln CH4; en färglös gas som utgör huvuddelen av naturgas.
Etan
Ett gasformigt kolväte med två kolatomer och molekylformeln C2H6.
Alkaner
En serie mättade kolväten med namn som slutar på -an, där de fyra första är gaser, de med 5–16 kolatomer är vätskor och de med 17 eller fler är fasta ämnen.
Mättade kolväten
Kolväten där det endast finns enkelbindningar mellan alla kolatomer i molekylen.
Omättade kolväten
Kolväten som innehåller dubbelbindningar eller trippelbindningar och därför lätt reagerar med andra ämnen.
Alkener
Kolväten som innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomer och har namn som slutar på -en (till exempel eten).
Alkyner
Kolväten som innehåller en trippelbindning mellan två kolatomer och har namn som slutar på -yn (till exempel etyn).
Etyn (acetylen)
Det minsta kolvätet med trippelbindning; en gas som bland annat används vid svetsning.
Polymerer
Jättelika molekyler sammansatta av många mindre molekyler kopplade i långa kedjor; exempel är plaster och cellulosa.
Polymerisation
Den kemiska reaktion där små omättade molekyler kopplas samman till mycket långa kedjor för att bilda en polymer.
Lignin
Ett slags klister i ved som håller samman cellulosafibrerna.
Hydroxylgrupp (OH-grupp)
En atomgrupp bestående av en bunden syreatom och väteatom som kännetecknar och ger särskilda egenskaper åt alla alkoholer.
Metanol (träsprit)
En mycket giftig alkohol med molekylformeln CH3OH som kan orsaka blindhet och död och som förr tillverkades genom upphettning av trä utan syre.
Etanol
Den alkohol som har molekylformeln C2H5OH, bildas genom jäsning av socker och förekommer i spritdrycker samt som teknisk sprit och motorbränsle.
Denaturerad sprit
Teknisk sprit som tillsatts illasmakande ämnen och kräkmedel för att förhindra att den dricks.
Glykol
En tvåvärd alkohol med formeln C2H4(OH)2 som blandas i bilars kylarvätska för att sänka fryspunkten och motverka rost.
Glycerol (glycerin)
En ogiftig trevärd alkohol med tre OH-grupper (C3H5(OH)3) som bevarar fukt i hudkrämer och används vid tillverkning av nitroglycerin.