Nervsystemet, sinnesorganen & smärtfysiologi

CNS (Centrala Nervsystemet)

Består av hjärnan (i kraniet) och ryggmärgen. Fungerar som ledningscentral där beslut fattas.

PNS (Perifera Nervsystemet)

Alla nerver (kablar) som går ut och in från CNS till kroppen. In till hjärnan med info och ut till kroppen med instruktioner.

Afferenta signaler

Sensoriska signaler (trafik IN till hjärnan). Syn, hörsel, smärta, tryck. Minnesregel: Afferent = Ankomst.

Efferenta signaler

Motoriska signaler (trafik UT från hjärnan). Order till muskler och organ.

Somatomotoriska nervsystemet

Den del av de motoriska signalerna som du styr med viljan (t.ex. skelettmuskler).

Autonoma nervsystemet (ANS)

Den del av de motoriska signalerna som sker automatiskt (hjärta, tarmar, körtlar).

Sympatiska nervsystemet

Del av ANS. "Fight or flight". Gasen. Aktiveras vid stress (höjer puls, vidgar luftrör).

Parasympatiska nervsystemet

Del av ANS. "Rest and digest". Bromsen/Återhämtning. Aktivt vid vila och matsmältning.

Enteriska nervsystemet

Del av ANS. "Bukjärnan". Ett eget nätverk som styr mag-tarmkanalen.

Namnge strukturerna eller loberna & Redogör för huvudsakliga funktioner för alla förutom 1 & 3

Sidofåra (Sulcus lateralis)

Frontallob (Lobus frontalis)

Funktion: Motorisk centra, vilja, planering, tal, minne, personlighet

Centralfåra (Sulcus centralis)

Hjässlob/ Parietalllob (Lobus parietalis)

Funktion: Känselintryck, tid, rum, språk, somatosensorisk centra

Nackloben/ Occipitallob (Lobus occipitalis)

Funktion: Öga, synintryck

Lillhjärnan (Cerebellum)

Funktion: tar emot information, koordinator

Hjärnstammen (Truncus encephali)

Funktion: Andning, hjärtrytm, svälja

Tinninglob (Lobus temporalis)

Funktion: Hörsel, språkförståelse (hörförståelse)

Sidofåra

(Sulcus lateralis) Avgränsning

Frontallob

Även kallat för pannloben (Lobus frontalis)

Funktion: Styr viljestyrda rörelser (motoriska centra), planering, personlighet, vilja, tal, koncentration och korttidsminne.

Centralfåra

(Sulcus centralis)- Avgränsning

Hjässloben

Även kallat för parietallob (Lobus parietalis)

Funktion: Bearbetar känselintryck (somatosensorik), hanterar rum, tid, uppmärksamhet och är viktig för språk.

Nackloben

Även kallat för occipitalloben (Lobus occipitalis)

Funktion: Tar emot och bearbetar synintryck från ögonen.

Lillhjärnan

(Cerebellum) Koordinerar muskelrörelser, balanserar kroppen och gör smidiga, ändamålsenliga rörelser möjliga.

Hjärnstammen

(Truncus encephali)

Funktion: Reglerar vitala, automatiska funktioner som andning, hjärtrytm, sväljning och medvetandetillstånd.

Tinninglob

(Lobus temporalis)

Funktion: Hanterar hörsel, språkförståelse, minne och känslor.

Diencephalon

Mellanhjärnan. Innehåller Talamus och Hypotalamus.

Talamus

"Hjärnans postkontor". Kopplar om inkommande sensoriska signaler till rätt del av hjärnbarken.

Hypotalamus

Chef över hormoner (via hypofysen) och det autonoma nervsystemet. Reglerar hunger, törst, temp.

Hjärnstammen (Delar)

Mitthjärnan (Mesencephalon), Hjärnbryggan (Pons), Förlängda märgen (Medulla oblongata).

Hjärnstammen (Funktion)

Livsviktiga funktioner: andning, hjärta, vakenhet och styrning av reflexer. Binder ihop hjärna och ryggmärg.

Cerebellum

Lillhjärnan. "Kvalitetskontrollant" för rörelser. Ansvarar för balans, koordination och mjuka rörelser.

Dendrit

Del av nervcellen. "Antenner" som tar emot kemiska/ elektriska signaler från andra nervceller.

Axon

Del av nervcellen. Den långa "sladden" som signalen färdas genom ut från cellkroppen.

Myelin

Fettlager runt axonet som isolerar och gör att signalen går mycket snabbare.

Synaps

Mellanrummet mellan två nervceller (eller nerv och muskel) där signalen överförs kemiskt.

Acetylkolin

Transmittorsubstans. Får muskler att dra ihop sig och är viktig för minnet.

Dopamin

Transmittorsubstans. Viktig för belöningssystemet och motorik. (Brist = Parkinsons).

Serotonin

Transmittorsubstans. Påverkar humör och sömn.

Noradrenalin

Transmittorsubstans. Viktig för vakenhet och stress (sympatiska systemet).

GABA

Transmittorsubstans. Hjärnans främsta "broms" (inhiberande). Lugnande.

Dura mater

Hårda hjärnhinnan. Yttersta hinnan, kraftigaste och mest slitstarka hjärnhinnan

Arachnoidea

Spindelvävshinnan. Mellersta hjärnhinnan, tunn & genomskinlig , ger hjärnan mekanisk stötdämpning.

Pia mater

Mjuka hjärnhinnan. Innersta hinnan som följer hjärnans veck noga.

Ventriklar

Hålrum i hjärnan fyllda med cerebrospinalvätska (likvor).

Likvor (Cerebrospinalvätska)

Funktion: Stötdämpning (hjärnan flyter), transport av näring och rensar bort slaggprodukter.

Willis cirkel

En artärring på hjärnans undersida där blod från Carotis och Vertebralis möts. Tryggar blodförsörjningen.

A. cerebri media

Mellersta hjärnartären. Försörjer områden för ansikte, armar och språk. Vanligaste platsen för stroke.

A. cerebri anterior

Främre hjärnartären. Försörjer motorikområdet för benen.

A. cerebri posterior

Bakre hjärnartären. Försörjer nackloben (synen).

Pyramidbanan (Tractus corticospinalis)

Banan för viljestyrd finmotorik. Går från motoriska cortex -> hjärnstammen -> ryggmärgen.

Pyramidbanans överkorsning

Sker i förlängda märgen (hjärnstammen). 90% av fibrerna byter sida. Vänster hjärna styr höger kropp.

Extrapyramidala systemet & Basala ganglier

Hjälper till att starta/stoppa rörelser och justera muskelspänning (tonus) så vi inte rör oss ryckigt.

Baksträngsbanan (Funktion)

Leder signaler om fin känsel: beröring, vibration och proprioception (ledsinne).

Baksträngsbanan (Väg & Korsning)

Går in i ryggmärgen, åker upp på SAMMA sida. Korsar först i hjärnstammen.

Spinotalamiska banan (Funktion)

Leder signaler om smärta och temperatur (grov känsel).

Spinotalamiska banan (Väg & Korsning)

Går in i ryggmärgen och korsar DIREKT till motsatt sida, åker sedan upp.

Konsekvens av ryggmärgsskada (Halvsidig)

Tappar beröring på samma sida som skadan (baksträngsbanan). Tappar smärta på motsatt sida (spinotalamiska).

Nociceptiv smärta

"Vanlig" smärta vid vävnadsskada (sår, fraktur, inflammation).

Neurogen smärta

Smärta orsakad av skada eller sjukdom i själva nervsystemet (t.ex. diskbråck, nerv i kläm).

Referred pain (Överförd smärta)

Smärta från ett inre organ upplevs på ett annat ställe i huden (t.ex. hjärtinfarkt -> ont i vänster arm).

Gate control theory

Beröringssignaler (snabba A-beta fibrer) kan hämma smärtsignaler (långsamma C-fibrer) i ryggmärgen. Därför hjälper det att "blåsa på det onda".

Reflexbåge

Den väg en nervimpuls tar vid en reflex: Sensor -> Sensorisk nerv -> Omkoppling i ryggmärg -> Motorisk nerv -> Muskel. Sker utan inblandning av hjärnan.

Sträckreflex

En muskel som sträcks ut drar ihop sig automatiskt (t.ex. knäreflexen). Syfte: Hålla balansen/kroppshållning.

Böjreflex

Skyddsreflex. Vid smärta (t.ex. trampa på spik) dras benet automatiskt upp (böjs) innan du hinner känna smärtan.

Synsinnet

Ljus träffar näthinnan (retina) -> Fotoreceptorer (tappar/stavar) -> Synnerven -> Nackloben.

Hörselsinnet

Ljudvågor -> Trumhinna -> Mellanörats ben -> Snäckan (cochlea) -> Hårceller böjs -> Hörselnerv -> Tinningloben.

Smaksinnet

Kemiska ämnen -> Smaklökar. Signaler via kranialnerver (främst Facialis & Glossopharyngeus) till smakbarken.

Blodhjärnbarriären

En skyddande barriär som hindrar skadliga ämnen i blodet från att nå hjärncellerna, men släpper igenom syre och näring.