F11 Transportplanering och logistikföretag

Vad menas med godstransporter?

Förflyttning av varor mellan geografiskt skilda anläggningar, exempelvis mellan en leverantör och en kund. Interna förflyttningar inom en anläggning räknas inte hit. (Boken s. 86–87)

Vilka fyra huvudsakliga trafikslag används för godstransporter?

Sjöfart, järnväg, vägtrafik och flyg. De skiljer sig i kostnad, hastighet, flexibilitet, kapacitet och miljöpåverkan. (Boken s. 86–93, föreläsning bild 5)

När är sjötransporter särskilt lämpliga?

Vid stora mängder lågvärdigt eller skrymmande gods över långa avstånd när transporttiden inte är avgörande. (Boken s. 88–89, föreläsning bild 6)

Vilka är sjötransporternas främsta fördelar och nackdelar?

Fördelarna är hög lastkapacitet och låga kostnader per tonkilometer. Nackdelarna är låg hastighet och behov av kompletterande transporter mellan hamnar och slutdestinationer. (Boken s. 88–89, föreläsning bild 6)

Vad skiljer containerfartyg, RoRo-fartyg och bulkfartyg?

Containerfartyg transporterar standardiserade containrar, RoRo-fartyg hanterar rullande lastenheter och bulkfartyg transporterar stora mängder opaketerat gods. (Boken s. 88–89, föreläsning bild 7)

När är järnvägstransporter särskilt lämpliga?

Vid stora mängder relativt lågvärdigt eller utrymmeskrävande gods över långa avstånd, exempelvis skogsprodukter och malm. (Boken s. 89, föreläsning bild 8)

Vilka är järnvägstransporternas främsta fördelar och nackdelar?

Fördelarna är energieffektivitet, stor kapacitet och relativt låg miljöpåverkan. Nackdelarna är begränsad flexibilitet, lägre avgångsfrekvens och beroende av terminaler. (Boken s. 89, föreläsning bild 8–9)

Varför är vägtransporter särskilt användbara vid geografiskt utspridda kunder?

Lastbilar kan nå många olika adresser direkt och anpassa transportväg, tidpunkt och leveransstorlek efter kundernas behov. (Boken s. 89–91, föreläsning bild 10)

Vilka är vägtransporternas främsta fördelar och nackdelar?

Fördelarna är hög flexibilitet och möjlighet till dörr-till-dörr-leveranser. Nackdelarna är bland annat utsläpp, trängsel och begränsad lastkapacitet jämfört med vissa andra trafikslag. (Boken s. 89–91, föreläsning bild 10)

När är flygtransporter särskilt lämpliga?

För tidskänsliga, lätta eller högvärdiga produkter över långa avstånd, exempelvis expressleveranser och reservdelar som behövs snabbt. (Boken s. 91–92, föreläsning bild 11)

Vilka är flygtransporternas främsta fördelar och nackdelar?

Fördelen är mycket kort transporttid över långa avstånd. Nackdelarna är höga transportkostnader, betydande miljöpåverkan och behov av anslutande transporter. (Boken s. 91–92, föreläsning bild 11)

Vad innebär belly freight?

Gods transporteras i lastutrymmet på ett flygplan som huvudsakligen används för passagerartrafik. (Boken s. 91–92, föreläsning bild 11)

Vad innebär intermodala transporter?

Att kombinera flera trafikslag under samma transportuppdrag, exempelvis lastbil och järnväg, för att utnyttja deras olika fördelar. (Boken s. 92, föreläsning bild 12)

Varför används standardiserade lastenheter vid intermodala transporter?

De gör det möjligt att flytta gods mellan olika trafikslag utan att packa om själva lasten, vilket minskar hanteringsarbete och förenklar omlastning. (Boken s. 92, föreläsning bild 12)

När är en intermodal transportlösning ekonomiskt fördelaktig?

När besparingarna från exempelvis billigare långväga transporter är större än de extra kostnaderna och tidsåtgången för omlastning. (Boken s. 92)

Vilka faktorer bör ett företag jämföra när det väljer trafikslag?

Transportkostnad, leveranstid, leveranssäkerhet, godsets värde och egenskaper, transportvolym, flexibilitet och miljöpåverkan. (Boken s. 87–93, föreläsning bild 6–13)

Hur påverkar godsets egenskaper valet av transportupplägg?

Stora volymer kan gynna järnväg eller sjöfart, medan tidskänsligt eller högvärdigt gods kan motivera snabbare transportlösningar. (Boken s. 87–93 och 394)

Vad skiljer beställningstrafik från linjetrafik?

Den första anpassas efter enskilda transportuppdrag. Den andra följer förutbestämda rutter och tidtabeller, vilket gör det möjligt att samordna flera kunders gods. (Boken s. 394)

Hur påverkar användningen av linjetrafik transporternas resursutnyttjande?

Regelbundna turer gör det möjligt att samla flera sändningar i samma fordon, men godset behöver anpassas till avgångstiderna. (Boken s. 394 och 402–403)

Vad innebär konsolidering av leveranser?

Att samordna flera mindre sändningar till större transporter för att utnyttja lastkapaciteten bättre och minska kostnaden per transporterad enhet. (Boken s. 395, föreläsning bild 20)

Vilka är de viktigaste fördelarna och nackdelarna med konsolidering?

Fördelarna är bättre fyllnadsgrad och lägre transportkostnader. Nackdelarna kan vara längre väntetider, extra hantering och ökat behov av samordning. (Boken s. 395–396, föreläsning bild 20–23)

Vilka vanliga metoder finns för att samordna mindre leveranser?

Leverans via lager, fasta leveransdagar, navsystem, mjölkrundor, samdistribution och balansering av godsflöden. (Boken s. 395–396, föreläsning bild 20)

Hur fungerar leverans via lager som konsolideringsmetod?

Större partier skickas till ett lager och levereras sedan vidare i mindre mängder efter kundernas efterfrågan. (Boken s. 395, föreläsning bild 21)

Hur kan fasta leveransdagar förbättra transporterna?

Beställningar samlas till bestämda dagar så att större mängder kan transporteras tillsammans. Det kan förbättra leveransprecisionen men förlänga väntetiden. (Boken s. 395, föreläsning bild 22)

Vad innebär ett navsystem inom transportplanering?

Flera godsflöden samlas vid en central terminal där sändningar sorteras, delas upp och kombineras inför fortsatt transport. (Boken s. 398–399, föreläsning bild 23)

Vilka är fördelarna och nackdelarna med ett navsystem?

Det kan ge högre fyllnadsgrad och fler samordnade avgångar, men innebär också extra omlastning, hanteringskostnader och beroende av den centrala terminalen. (Boken s. 398–399, föreläsning bild 23)

Vad innebär en mjölkrunda inom logistik?

Ett fordon kör en planerad slinga med flera lastnings- eller lossningsstopp för att samla in eller leverera gods till flera aktörer. (Boken s. 400–401, föreläsning bild 25)

Vad skiljer en leverantörsrunda från en kundrunda?

Vid den första hämtas gods från flera leverantörer till en gemensam kund. Vid den andra distribueras gods från en leverantör till flera kunder. (Boken s. 400–401, föreläsning bild 25–27)

Varför kan mjölkrundor vara lämpliga för frekventa leveranser?

Flera små leveranser kan samordnas under en planerad körning, vilket möjliggör tätare leveranser utan att varje mottagare behöver en separat transport. (Boken s. 400–401, föreläsning bild 25–27)

Vad innebär samdistribution?

Gods från flera leverantörer eller transportörer körs tillsammans i samma distributionsupplägg, exempelvis vid leveranser till flera kunder i glesbygden. (Boken s. 395–396, föreläsning bild 28)

Vad innebär balanserade transportflöden?

Att försöka få mängden gods i olika transportriktningar att motsvara varandra så att fordon inte behöver köras tomma eller dåligt utnyttjade. (Boken s. 396, föreläsning bild 29)

Varför kan obalanserade flöden öka logistikkostnaderna?

Fordon och lastbärare kan behöva transporteras tillbaka utan tillräcklig last, trots att transportkapacitet, personal och drivmedel fortfarande används. (Boken s. 396, föreläsning bild 29)

Hur kan ett logistikföretag minska transportkostnader genom att samordna flera kunders flöden?

Genom att kombinera olika kunders sändningar och utnyttja ledig kapacitet kan större och mer välfyllda transporter skapas. (Boken s. 396–397, föreläsning bild 30)

Vad innebär fyllnadsgrad vid transporter?

Hur stor andel av ett fordons tillgängliga lastkapacitet som används, mätt exempelvis i vikt, volym eller lastyta. (Boken s. 402–406, föreläsning bild 14)

Varför är det viktigt att skilja mellan viktmässig och volymmässig fyllnadsgrad?

Ett fordon kan ha fullt lastutrymme utan att nå sin maximala tillåtna vikt, eller nå viktgränsen trots att det finns ledigt utrymme. (Boken s. 405–406, föreläsning bild 14)

Varför kan en hög fyllnadsgrad ändå ge ett missvisande mått på effektivitet?

Den visar bara hur en viss kapacitetsgräns utnyttjas och behöver kompletteras med bland annat transportavstånd, kostnader och returtransporter. (Boken s. 406, föreläsning bild 19)

Hur påverkar godsets form och emballage kapacitetsutnyttjandet?

Svårstaplat, oregelbundet eller skrymmande gods kan lämna oanvända utrymmen och därmed minska mängden gods som får plats. (Boken s. 408–410)

Vad är en transportterminal?

En anläggning där godsflöden möts och där gods kan tas emot, sorteras, omlastas, lagras tillfälligt och skickas vidare. (Boken s. 397–399, föreläsning bild 35)

Hur är ett transportsystem geografiskt organiserat?

Det kan delas in i trafikområden med lokala transporter och terminaler som förbinds genom längre transporter mellan trafikområdena. (Boken s. 397–398)

Vilken funktion har terminalerna mellan olika trafikområden?

De kopplar samman lokala godsflöden med längre transporter och gör det möjligt att sortera, samla och fördela gods mellan olika destinationer. (Boken s. 397–399)

Vad innebär brytpunktsdistribution?

Gods från flera avsändare samlas vid en terminal och sorteras om till nya transporter med andra mottagare. (Boken s. 398–399)

Hur skiljer sig ett ennavssystem från ett flernavssystem?

Det första samlar huvuddelen av omlastningen vid en central terminal. Det andra använder flera sammankopplade terminaler för att fördela transportflödena. (Boken s. 398–399)

Vad skiljer genomströmning från flödeslagring i en terminal?

Vid genomströmning passerar godset vidare med begränsad väntan. Vid flödeslagring finns lagerplatser där godset kan förvaras innan nästa transport. (Föreläsning bild 36 och 39)

Vad innebär cirkulation i ett terminalupplägg?

Gods förflyttas mellan olika hanteringspunkter inne i anläggningen i stället för att enbart passera direkt genom den. (Föreläsning bild 37)

Vad kännetecknar ett terminalupplägg med central flödeskund?

En dominerande kund eller ett centralt godsflöde påverkar hur anläggningens resurser och interna förflyttningar organiseras. (Föreläsning bild 38)

Vad är skillnaden mellan direkttransport och direktdistribution?

Den första innebär transport utan mellanliggande omlastning mellan avsändare och mottagare. Den andra innebär att gods körs ut direkt till mottagare utan ett mellanliggande distributionsled. (Boken s. 394–399, föreläsning bild 44)

Varför måste man skilja mellan centralisering av lager och centralisering av omlastningsterminaler?

Färre lagerpunkter förändrar var produkter förvaras och kapital binds, medan färre omlastningsterminaler främst förändrar hur godsflöden samordnas och transporteras. (Föreläsning bild 44)

Vilka faktorer påverkar var en terminal bör placeras?

Transportavstånd, godsvolymer, tillgång till infrastruktur, närhet till kunder och leverantörer, markförutsättningar och möjlighet att expandera. (Boken s. 397–399, föreläsning bild 40)

Vad är syftet med tyngdpunktsmetoden vid terminallokalisering?

Att hitta ett geografiskt läge med hänsyn till olika leverantörers och kunders godsflöden samt eventuella skillnader i transportkostnader. (Föreläsning bild 41–43)

Varför är terminalernas geografiska placering viktig för logistiken?

Placeringen påverkar körsträckor, transportkostnader, leveranstider och möjligheterna att samla olika godsflöden. (Boken s. 397–399, föreläsning bild 40)

Vad innebär linjetrafik mellan terminaler?

Gods transporteras regelbundet mellan fasta terminaler enligt planerade avgångar och tidtabeller. (Boken s. 400 och 402–403)

Vilka faktorer påverkar kapacitetsplaneringen för linjetrafik?

Genomsnittligt godsflöde, variationer i efterfrågan, tidtabeller, tillgängliga fordon och krav på leveranstider. (Boken s. 402–403)

Varför kan ett transportsystem behöva extra kapacitet trots att den genomsnittliga efterfrågan är låg?

Efterfrågan varierar över tiden och periodvis stora godsflöden måste kunna hanteras utan orimliga förseningar. (Boken s. 402–403)

Vad innebär ruttplanering vid distribution?

Att bestämma vilka kunder som ska besökas och hur fordon ska köra för att uppfylla leveranskraven med effektiv användning av resurser. (Boken s. 404, föreläsning bild 25–26)

Vilka faktorer måste beaktas vid planering av distributionsrutter?

Kundernas geografiska lägen, efterfrågade mängder, fordonens kapacitet, leveranstider samt lastnings- och lossningstider. (Boken s. 404)

Vad innebär sekvensering av rutter?

Att bestämma i vilken ordning planerade rutter ska köras och vilka fordon som ska genomföra dem för att minska väntetid och förbättra resursutnyttjandet. (Boken s. 404–405)

Vad innebär lastplanering inom transportverksamhet?

Att bestämma hur godset ska fördelas och placeras i fordon för att utnyttja lastkapaciteten effektivt och samtidigt uppfylla praktiska och säkerhetsmässiga krav. (Boken s. 405–406, föreläsning bild 14)

Varför måste lastnings- och lossningstider samordnas med transportplaneringen?

Fordon och terminaler har begränsad kapacitet. Dålig tidsmässig samordning kan skapa köer, väntetider och förseningar. (Boken s. 406)

Vad är syftet med tracking inom logistik?

Att följa var en fysisk enhet befinner sig och vilken status den har under materialflödet. (Boken s. 407)

Vad är syftet med tracing inom logistik?

Att i efterhand kunna se vilka platser och händelser en viss enhet har passerat under transporten. (Boken s. 407)

Hur skiljer sig aktiv och passiv registrering vid godsspårning?

Vid aktiv registrering rapporteras information löpande, medan passiv registrering innebär att information sparas eller hämtas vid särskilda händelser eller förfrågningar. (Boken s. 407)

Varför är spårbarhet viktig för kundservice och leveranssäkerhet?

Den gör det lättare att upptäcka avvikelser, informera kunder och vidta åtgärder när en leverans riskerar att bli försenad. (Boken s. 407)

Vad innebär Incoterms vid internationella transporter?

Standardiserade leveransvillkor som fördelar ansvar, kostnader och risker mellan köpare och säljare. (Boken s. 407–408)

Vad är den principiella skillnaden mellan EXW och DDP?

EXW lägger ett omfattande transportansvar på köparen från säljarens plats, medan DDP lägger ett omfattande leveransansvar på säljaren fram till den avtalade destinationen. (Boken s. 408)

Vad är en frakttariff?

En prislista som anger transportpriser för olika förutsättningar, exempelvis transportsträcka, godsmängd och viktklass. (Boken s. 408–411, föreläsning bild 45)

Vilka faktorer påverkar normalt priset på en godstransport?

Avstånd, sändningsstorlek, vikt, volym, godsets form, temperaturkrav, skaderisk och balansen mellan tillgänglig transportkapacitet och efterfrågan. (Boken s. 408–410, föreläsning bild 45)

Varför kan skrymmande gods få ett högre transportpris än vad dess faktiska vikt antyder?

Det tar upp mycket lastutrymme i förhållande till sin vikt och begränsar hur mycket annat gods som kan transporteras. (Boken s. 409, föreläsning bild 47)

Vad menas med fraktgrundande vikt?

Den vikt som används som underlag för transportpriset och som bestäms genom att jämföra godsets faktiska vikt med den vikt som motsvarar dess utrymmesbehov. (Föreläsning bild 47)

Varför påverkar returtransportens fyllnadsgrad transportkostnaden?

Om fordonet går tillbaka utan tillräcklig last måste kostnaderna för returresan täckas av färre betalande transporter. (Boken s. 410, föreläsning bild 29)

Vad är en transportsamordnare?

En aktör som organiserar och köper in transporttjänster från andra företag utan att nödvändigtvis ha egna fordon. (Boken s. 93–95)

Vad är en speditör?

En förmedlande aktör som planerar och samordnar transporter samt kan ordna exempelvis omlastning, lagring, försäkring och förtullning. (Boken s. 94–95)

Vad innebär tredjepartslogistik, 3PL?

Att ett externt företag utför delar av kundens logistik, exempelvis transporter, lagerhållning, orderhantering och distribution. (Boken s. 94–95, föreläsning bild 30–33)

Vad innebär fjärdepartslogistik, 4PL?

Att en extern aktör tar ett övergripande ansvar för att utveckla och samordna kundens logistiklösningar och flera olika tjänsteleverantörer. (Boken s. 95)

Vilka är vanliga motiv för att anlita externa logistikföretag?

Att fokusera på kärnverksamheten, minska kostnader, frigöra kapital, få specialistkompetens och förbättra kundservicen. (Boken s. 94–95, föreläsning bild 31)

Hur kan logistiktjänster anpassas efter olika kunders behov?

Genom att kombinera exempelvis transport, lagerhållning, orderhantering och andra tjänster till lösningar med olika omfattning och ansvarsfördelning. (Boken s. 94–95, föreläsning bild 32–34)

Vilken roll har transportörer jämfört med speditörer?

Transportörer genomför den fysiska förflyttningen, medan speditörer främst organiserar och förmedlar transportlösningar. (Boken s. 94–95)

Vilken uppgift har infrastrukturhållare i transportsystemet?

Att tillhandahålla och förvalta den infrastruktur som behövs för transporter, exempelvis vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. (Boken s. 95)

Varför behövs informationssystem inom logistiken?

För att samla, dela och bearbeta information så att materialflöden kan planeras, samordnas, genomföras och följas upp effektivt. (Boken s. 442–444)

Vad innebär ett affärssystem eller ERP-system?

Ett integrerat system som samlar information och stödjer verksamhetsfunktioner som inköp, produktion, försäljning, ekonomi och logistik. (Boken s. 442–445)

Vilken fördel ger en gemensam databas i ett affärssystem?

Flera verksamhetsfunktioner kan använda samma aktuella information, vilket minskar dubbelarbete och förbättrar samordningen. (Boken s. 442–444)

Vilka tre huvudtyper av information kan finnas i ett affärssystem?

Grunddata om exempelvis produkter och lager, transaktionsdata om genomförda händelser samt planeringsdata om framtida aktiviteter och resursbehov. (Boken s. 443–444)

Vad är ett APS-system?

Ett avancerat planeringsverktyg som använder information och beräkningsmodeller för att optimera exempelvis produktion, materialflöden och resursutnyttjande. (Boken s. 444–445)

Vad skiljer ett APS-system från ett ERP-system?

Det första är specialiserat på avancerad planering och optimering, medan det andra samlar och hanterar företagets bredare verksamhetsinformation och processer. (Boken s. 442–445)

Vad innebär ett WMS-system?

Ett system som planerar, registrerar och styr lageraktiviteter, exempelvis varumottagning, lagring, plockning och utleverans. (Boken s. 446–447)

Hur kan ett WMS-system förbättra lagerverksamheten?

Genom att visa var artiklar finns, styra arbetsuppgifter och ge bättre kontroll över lagersaldo, lagringsplatser och varurörelser. (Boken s. 446–447)

Vad innebär ett TMS-system?

Ett system som hjälper företag att planera, genomföra, administrera och följa upp godstransporter. (Boken s. 447–448)

Vilka typer av beslut kan stödjas av ett TMS-system?

Val av transportör, ruttplanering, samordning av sändningar, kapacitetsutnyttjande och uppföljning av transporter. (Boken s. 447–448)

Vad innebär Supply Chain Event Management, SCEM?

Ett systemstöd som följer händelser och avvikelser i försörjningskedjan så att företag kan upptäcka problem och agera. (Boken s. 448)

Hur kan SCEM förbättra leveranssäkerheten?

Genom att upptäcka exempelvis förseningar och kapacitetsbrister tidigt, så att berörda aktörer kan informeras och åtgärder planeras. (Boken s. 448)

Vad är huvudsyftet med Supply Chain Design?

Att utforma försörjningskedjans övergripande struktur, exempelvis placeringen av lager, terminaler och fabriker samt hur flöden organiseras. (Boken s. 446)

Vad är EDI?

Elektroniskt utbyte av standardiserade affärsmeddelanden direkt mellan olika företags informationssystem. (Boken s. 449–453)

Vilka är de främsta fördelarna med EDI?

Snabbare informationsutbyte, mindre manuell registrering, färre registreringsfel och bättre samordning mellan handelspartner. (Boken s. 450–453)

Vad är EDIFACT?

En internationell standard som anger hur elektroniska affärsmeddelanden ska struktureras så att olika system kan tolka dem. (Boken s. 450–451)

Vad innebär ett ORDERS-meddelande inom EDI?

En elektronisk inköpsorder som skickas från köparen till leverantören. (Boken s. 450)

Vad innebär ett ORDRSP-meddelande inom EDI?

En elektronisk orderbekräftelse som skickas som svar på en mottagen beställning. (Boken s. 450)

Vad innebär ett DESADV-meddelande inom EDI?

Ett elektroniskt leveransbesked som meddelar mottagaren vilka varor som skickas och ger underlag för mottagningsplanering. (Boken s. 450–451)

Vad innebär ett INVOIC-meddelande inom EDI?

En elektronisk faktura som överför faktureringsinformation mellan företag. (Boken s. 450–451)

Vad är skillnaden mellan DELFOR och DELJIT?

Det första används för leveransplaner och prognoser, medan det andra används för mer detaljerade leveransinstruktioner med kortare tidshorisont. (Boken s. 450)

Vad innebär ett RECADV-meddelande inom EDI?

Ett elektroniskt mottagningsbesked som informerar avsändaren om vad mottagaren har tagit emot. (Boken s. 450–453)

Vad är skillnaden mellan traditionell EDI och webbaserad EDI?

Den första innebär huvudsakligen automatiskt informationsutbyte mellan integrerade affärssystem. Den andra kan använda ett webbgränssnitt för att registrera och ta emot meddelanden. (Boken s. 451–453)