1/7
läxförhör 16 nov "där ni i stora drag ska kunna förklara vad följande teorier innebär"
Socialekologi
en teori om storstadens evolution
Zon 1: stadens centrum - affärs- och industridistrikt.
Zon 2: övergångszon/slumområde - stadens äldsta del som successivt invaderats av affärer och industri. Socioekonomisk utsatthet.
Zon 3: bostäder med yrkesarbetande arbetare.
Zon 4: bättre bostadsområden.
Zon 5: förstäder. Suburbs - villaområden.
→ olika områden har olika ekonomiska och sociala förutsättningar.
Zon 2 - mest utsatt: störst brottslighet, dålig folkhälsa, hög dödlighet, alkoholmissbruk etc. Varför?
Zone in transition - förväntan om förändring och senare högre priser. Övergång för såväl marken som sådan och för människorna på den. “Den kommer förr eller senare bli zon 1 eller zon 3 så det är ingenting att investera i”
=> Social desorganisation - brist på trygga, sociala institutioner samt förekomst av uppsättning av normer som stödjer brottsligt beteende. Saknar trygghet.
Valet av brottslig livsstil är en tänkbar lösning på ekonomisk fattigdom.
Brottsligheten var oförändrat stor i desorganiserade områden oberoende av etnisk tillhörighet - brottsligheten är inte biologiskt ärftlig utan överförs via normer och kopplas till ekonomisk utsatthet.

Differentiella associationer
Teori som presenterades av kriminologen Edward Sutherland första gången 1939. Betyder ungefär “varierande anknytning”.
Grundtanke: brottsligt beteende är inlärt och sker i första hand från människor som står nära.
Gemensamma drag med socialekologi: tanken om social desorganisation samt att brottsligt beteende är socialt överförbart.
Skillnad: de differentiella associationerna sker inte enbart i slummen, utan i alla samhällsskikt.
Brottsligt beteende är inlärt.
Inlärning av brottsligt beteende sker genom interaktioner med andra personer i en kommunikationsprocess.
Huvuddelen av inlärningen sker i grupper med nära, personliga relationer. Större sannolikhet att lära sig ju närmre relation.
Inlärningen inkluderar a) tekniker och b) motiv/drivkrafter/attityder och rationaliseringar.
Motiven lärs in utifrån en syn på lagen som fördelaktig eller ofördelaktig.
Individen begår brott om definitioner som är fördelaktiga för kriminellt beteende (prokriminella) tar över från definitioner som är fördelaktiga för konformt beteende (antikriminella).
Individens anknytningar (associationer) till individer med olika definitioner av brott kan variera (vara olika/differentiella) vad gäller frekvens, varaktighet och intensitet. (utsträckningen man påverkas i beror på om man är familj, kompisar, föreningsliv osv)
Ovanstående process gäller även andra typer av inlärning (inte enbart brottsliga).
Brottsligt beteende är (inte) ett uttryck för generella behov (ex. mat, rikedom) och värderingar (dåligt, bra). Det kan därför inte förklaras med sådana eftersom också icke-brottsligt beteende är uttryck för samma sorts behov och värderingar. (=Det går alltså inte att förklara med vilja att bli rik, eftersom även de som inte är brottsliga i stor utsträckning strävar efter det.)
Strain
Robert Merton menar att brottslighet uppstår vid frustration av att inte kunna uppnå målen / förutsättningar för att leva ett stabilt liv. Tex utbildningsmöjligheter, demokrati, språk, föräldrars utbildning, sociala kontakter - få jobb.
Frustration/anomi (strain) till följd av avsaknad av medel för att uppnå samhällets uppsatta (medelklass)mål.
⇒ Strain ökar risken för avvikande beteende.
Anpassningsstrategier utifrån om man uppnår / inte uppnår målen:
Konformitet - medel finns för att uppnå målen. Risken för avvikande beteende är liten.
Innovation - medel saknas. Individen uppfinner därför nya sätt för att uppnå målen. Ex. stöld.
(Ritualism - använder etablerade medel, men tappar målen i sikte. Följer regler slaviskt. Ex. byråkrater. Koncentrationsläger (+?)-mer extrem)
Tillbakadragande (retreatism) - Förlorar såväl etablerade mål som medel. Socialt utslagna. Finner nya, alternativa mål och medel. Ex. hemlösa med missbruksproblematik. Drar sig tillbaka från samhället och har inte längre de konventionella målen.
Uppror - Individer som inte accepterar de etablerade målen och gör uppror mot/vill förändra dem. Ex. terrorister.

Stämpling
Orsaker till brottslighet finns i det etablerade samhället och dess krav, liksom enligt Merton.
- Skillnaden: inte orsakad av sociala förhållanden, utan definierad av dem.
Omgivningens reaktioner på en avvikande handling står i fokus. Om man blir påkommen med ett brott kan man få reaktionen:
1. Man tillhör majoritetssamhället (“vi tror inte att du är såhär” - en brottsling)
2. Samhället ser på en som en brottsling => då kan man lika gärna vara så => löper större risk att göra om det.
→“Samhällets utpekande av en individ/grupp som ond kan leda till att den ser sig själv som sådan.”
Primär och sekundär avvikelse: Reaktionerna på den primära avvikelsen avgör den fortsatta utvecklingen. Nästan alla tonåringar står för primära avvikelser: begår ett litet brott.
Problem: rättsapparaten reproducerar brottslighet. Ond spiral. Becker och andra stämplingsteoretiker anser samhället vara ojämlikt: grupper tillskrivs olika egenskaper i olika kontexter och de med låg status, med negativ stämpling, ges begränsade livsmöjligheter.
Neutralisationstekniker
Gresham Sykes och David Matza formulerade 1957, i artikeln “Techniques of Neutralization”, att brottsliga handlingar möjliggörs av att upphäva den kontroll som etablerade normer har på individer.
Norm = att inte begå brott. Normer neutraliseras => begår brott.
Detta möjliggör att brottslighet kan ske i alla samhällsklasser, även om det är vanligast i socioekonomiska underklasser.
De formulerade följande tekniker:
Förnekande av ansvar - att lägga ansvaret utanför sig själv, ex. “jag har rätt till detta eftersom jag har det så svårt…”
Förnekande av skada - att förminska skadan av brottet, ex. “de får ändå ut pengar på försäkringen…”
Förnekande av offer - att förskjuta skulden till någon annan, ex. “jag slog honom eftersom han är elak” etc.
Fördömande av de som fördömer - fokus på ens egna handlingar förskjuts till de som fördömer, ex. “polisen är korrupt/brutal” etc. Rätt att begå brott för att de som ska upprätthålla ordningen inte är bättre själva.
Högre lojaliteter - att vara solidarisk med sin grupp framför samhällets normer, ex. “jag slog henne för att hon var elak mot min bror…”
Teorin om sociala band
Travis Hirschis sociala band-teori (1969) tar sin utgångspunkt i olika typer av faktorer som knyter individen till det etablerade samhället och hindrar denne från att begå brott: Anknytning, åtagande, delaktighet, och övertygelse.
Anknytning till ex. familj, vänner, skola.
Åtaganden i konventionella aktiviteter, investeringar i etablerade mål, ex. arbete, skola.
Delaktighet i konventionella aktiviteter, ex. föreningsaktiviteter, engagemang i skola.
Övertygelse om det etablerade samhällets legitimitet, positiv inställning till t.ex. lagar och myndigheter och negativ till narkotika, våld etc.
Självkontrollteorin
Skillnader i individens benägenhet att begå brott kan härledas till förmåga till självkontroll, enligt bland andra Michael Gottfredson och Travis Hirschi (1990).
Orsakerna kan variera, men brister i uppfostran och andra tidiga störningar i utvecklingen är av central betydelse. En bra uppfostran kan träna upp självkontroll, men det finns även genetiska förutsättningar.
De som saknar självkontroll är mer benägna att begå brott.
Rutinaktiviteter och tillfällesstrukturer
Grundläggande faktorer i denna kriminologiska inriktning är att det, enligt Lawrence Cohen och Marcus Felson (1979), för att ett brott ska begås krävs…
Motiverad förövare
Lämpligt objekt
Avsaknad av kapabla väktare
Det är, enligt Cohen och Felson, tillräckligt att en av faktorerna inte uppfylls för att ett brott inte ska begås.
Brottslig aktivitet är, enligt detta synsätt, starkt kopplat till vardagslivets aktiviteter och rutiner.
I takt med samhällsförändringar sker således också förändringar i brottsligheten.
Objektets lämplighet karakteriseras av fyra egenskaper:
Värde - objektets värde utifrån förövarens perspektiv.
Tröghet - fysiska förutsättningar som försvårar eller underlättar lämpligheten. Tex en tung dator
Synlighet - om objektet är urskiljbart eller ej. Tex en plånbok på ett bilsäte.
Tillgänglighet - om objektet är lättåtkomligt eller ej. Bakom lås.