Moralfilosofer (vecka 2)

Vad innebär utilitarismens "Greatest Happiness Principle" och hur används det för att avgöra vad som är moraliskt rätt?

"Greatest Happiness Principle" (Principen om största lycka) går ut på att den handling, lag eller policy som maximerar den totala lyckan i samhället är den mest moraliskt rätta. Den moraliska rättvisan avgörs utifrån vilka konsekvenser en handling får för samtliga berörda individer.

Vad är skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ utilitarism?

Kvantitativ utilitarism, förespråkad av Bentham, menar att all lycka är likvärdig och att den moraliskt bästa handlingen är den som ger störst mängd lycka. Kvalitativ utilitarism, förespråkad av Mill, skiljer mellan olika typer av lycka och anser att intellektuell lycka är mer värdefull än fysisk lycka.

Preferensutilitarismen skiljer sig från hedonistisk utilitarism. Hur?

Hedonistisk utilitarism ser lycka som det enda goda, medan preferensutilitarism fokuserar på tillfredsställelsen av individers preferenser, oavsett om det leder till lycka eller inte.

Hur skiljer sig regelutilitarism från handlingsutilitarism?

Handlingsutilitarism bedömer varje handling individuellt baserat på dess konsekvenser, medan regelutilitarism bedömer vilka generella regler som skapar störst nytta om de följs konsekvent.

Varför kan utilitarismen ha svårt att hantera frågor om individuella rättigheter?

Utilitarismen fokuserar på den totala lyckan och kan därför leda till beslut där individers rättigheter kränks om det gynnar majoriteten.

Vad innebär den klassiska lipberalismens skadeprinci?

Skadeprincipen, formulerad av Mill, säger att individens frihet endast får begränsas när den skadar andra. Staten får inte ingripa i individens liv enbart för att skydda individen från sig själv.

Hur skiljer sig Rawls idé om "rättvisa som skälighet" från Nozicks libertarianism?

Rawls anser att social och ekonomisk ojämlikhet endast är rättfärdigad om den gynnar de minst gynnade (differensprincipen). Nozick menar att omfördelning av egendom är moraliskt felaktig om den sker utan individens samtycke.

Vad är okunnighetens slöja enligt Rawls?

Det är en hypotetisk situation där individer, utan att veta sin sociala position, väljer rättviseprinciper. Detta säkrar opartiskhet och rättvisa.

Vad innebär Kants kategoriska imperativ?

Det innebär att man ska handla enligt principer som kan upphöjas till allmän lag, och att man aldrig får använda andra som enbart medel utan alltid som ett ändamål i sig självt.

Vad är doktrinen om dubbel effekt?

En handling är moraliskt tillåten även om den har negativa konsekvenser, så länge den första intentionen är god och inte för att orsaka skada.

Vad innebär retributiv rättvisa?

Att brottslingar ska straffas i proportion till sitt brott eftersom de förtjänar det, oberoende av eventuella positiva konsekvenser.

Hur ser dygdetiken på moral?

Dygdetik fokuserar på karaktär och moraliska egenskaper snarare än på regler eller konsekvenser.

Hur påverkar utilitarismens problem med interpersonella nyttojämförelser dess praktiska tillämpning?

Eftersom vi inte kan objektivt mäta och jämföra olika individers upplevelser av lycka, blir det svårt att fatta beslut som maximerar total nytta.

Hur kan Rawls reflektiva ekvilibrium användas för att skapa en mer koherent moralteori?

Genom att justera våra moraliska intuitioner och principer i ljuset av varandra kan vi nå ett mer balanserat och försvarbart synsätt på rättvisa.

Varför förespråkar vissa filosofer en hybridmodell för straffteori?

Eftersom ren utilitarism och retributiv rättvisa har svagheter, kombinerar vissa en framåtblickande utilitaristisk syn på straffsystemet med en bakåtblickande retributiv syn på enskilda fall.

Vilka uppdelningar finns inom konsekvensetik?

• Klassisk utilitarism - kvantitativ

• Kvalitativ utilitarism

• Preferensutilitarism 

• Regelutilitarism 

Vad är några gemensamma punkter för alla utilitaristiska uppfattningar?

• Framåtblickande: man betraktar framtida effekter. 

• Utilitarism - “en handling är rätt om den maximerar den totala nyttan i samhället” (utilitas = nytta). Den handling är rättvis som leder till störst samhällsnytta. Man tar sikt på konsekvenserna av handlingen

• “The greatest happiness principle”: principen att den handling, lag, eller island som åstadkommer största fördel eller lycka för den största gruppen av människor är mest moraliskt önskvärd.

• Fokuserar på människor som grupp

• Startar inte med moraliska regler, utan med mål; handlingar värderas efter den grad till vilken de främjar dessa mål. 

Hur ser den klassiska utilitarismen på lycka, jämfört med den kvalitativa?

• Klassisk: Lycka: två sorters opartiskhet; alla människors lycka är lika värd, och det är lyckan i sig som är värd lika mycket. Det spelar inte någon roll vem som känner lyckan eller av vilken orsak.

• Kvalitativ: Det finns en kvalitativ skillnad mellan olika sorters lycka. Den främsta skiljelinjen går mellan intellektuella och kroppsliga upplevelser, där den förra är högre värderad.

Hur ser utilitarismen på frihet?

Friheten tillmäts inom utilitarismen ett instrumentellt värde. Människor bör i stor utsträckning vara fria att bestämma över sina liv, men det finns inget moraliskt egenvärde i detta.

Hur ska man handla enligt utilitarismen?

Handla på det sätt som leder till störst sammanlagd nytta (lycka)

Hur har utilitarismen utvecklats över tid?

• Den ursprungliga principen från Bentham (“största möjliga lycka för största möjliga antal”) kritiserades och en ny utvecklades → “störst sammanlagd nytta”. 

• Den tidigare principen ansågs inte ge tillräcklig vägledning; ska man handla så som leder till stor lycka för ett fåtal, eller till mindre lycka för ett större antal. Den senare principen tar tydligare sikte på lyckan och inte personerna. 

Hur ser utilitarismen på människan?

• Det ligger i den mänskliga naturen att eftersträva lycka; en universell önskan, varför moralen ska utvärderas gentemot den. 

•  “Nature has placed mankind under two sovereign masters, plain and pleasure.”

Beskriv den utilitaristiska straffteorin:

• Den utilitaristiska straffteorin: menar att straffet i sig inte har något värde, minskar egentligen samhällsnyttan. Straffet är dock moraliskt berättigat. Det som gör att vi ändå bör straffa människor är att de negativa effekterna uppvägs av de positiva effekterna på samhällsnyttan som en bestraffning för med sig, genom att brottsligheten motverkas. Straffet får en motverkande effekt. 

• Individualprevention: den preventiva effekt straffet har på den som blir straffad

• Allmänprevention: den brottsförebyggande effekt som straffet har på andra än de som straffas.

• Den förväntade onyttan av brott bör bli större än nyttan. Det handlar om att ge människor incitament att inte begå brott (som de har gjort pga nyttokalkyl)

• Straffet är enbart ett medel för att främja specifika sociala mål. Nyttokriterier är överordnat. 

Hur ser utilitarismen på välfärdsstaten?

• Utilitarismen stödjer välfärdsstaten. Om man accepterar nyttigheters avtagande gränsnytta och därmed ansluter sig till en utilitaristisk rättviseuppfattning, så måste man också anse det rättvist att fördela nyttigheter jämnt. På detta sätt kan man öka samhällsnyttan utan en tillförsel av nya resurser. 

• Det är viktigt att hitta den punkt där man omfördelar lagom mycket, dock - man måste väga de nyttovinster som en omfördelning för med sig, med de nyttoförluster som minskade incitament för med sig. Statlig omfördelning kan alltså vara fördelaktig, så länge den totala samhällsnyttan ökar.

• Nyttigheter ska fördelas på det sätt som leder till störst samhällsnytta, som regel innebär det att nyttigheter bör fördelas jämt. De resurser ett samhälle förfogar över innebär som regel större nytta om de fördelas så att så många som  möjligt får ta del av dem. 

• Stödjer välfärdsstaten, accepterar att nyttigheter har en avtagande gränsnytta. 

• Kritik mot kvantitativ utilitarism:

• Krävande: av ett oändligt antal handlingar finns bara en handling som ger mest lycka - blir alla andra handlingar då moraliskt felaktiga?

• Kunskapsluckor - hur ska vi veta vilka konsekvenser en handling får? - blir svårtillämpligt

• Är lycka det enda relevanta? 

• Enbart framåtblickande

• Problemet med interpersonella nyttojämförelser - Svår att tillämpa i praktiken - förutsätter att man känner till enskilda människors upplevelser av nytta och lycka (omöjligt). Inom ekonomisk teori har man försökt lösa detta genom att peka på marknaden - hur människor agerar på en marknad, vad de är beredda att betala, visar ju på vilka preferenser de har. Den amerikanska rätts-ekonomen Richard Posner föreslog utifrån detta att rättigheter bör fördelas av marknaden.

• Hur ska man mäta/jämföra lycka? (pengar, ekonomiska termer?) Problemet med den “ekonomiska lösningen” - “samhällsnyttan hänger inte alltid ihop med en betalningsvilja på marknaden" - betalningsviljan både speglar en persons förmögenhet, samt att vissa personer inte är aktörer på marknaden trots att deras nytta berörs (ex. framtida generationer)

• Är verkligen all lycka lika värd? Viss lycka kan få sämre konsekvenser (ex snabbmat jfr med löpning)

• Handlar om upplevd lycka (Matrix). Kan rättfärdiga att vara lyckligt ovetande.

Kritik mot kvalitativ utilitarianism samt preferensutilitarism:

• Kvalitativ: Riskerar att bli elitistisk när lyckan värderas kvalitativt, Hur ska man dra skiljelinjen mellan intellektuella och kroppsliga upplevelser? Det blir en hög abstraktionsnivå där skillnaden kroppslig-själslig/intellektuell inte alltid är självklar  Handlar om upplevd lycka (Matrix). Kan rättfärdiga att vara lyckligt ovetande.

• Preferens: Hur ska man ta reda på vad som är ens genuina preferenser?

Vad är en fördel och styrka med preferensutilitarismen?

Kommer bort från Matrix problematiken

Vad säger regelutilitarismen?

• En handling är rätt om det leder till maximal nytta om alla hade handlat så

Regelutilitarism: säger att nyttokriteriet enbart gäller på regelnivå - frågar vilken regel eller vilket regelsystem som utlovar mest lycka och fördel för störst antal människor.

Vad är liberalismens skadeprincip?

Liberalismens skadeprincip: rättigheter och skyldigheter anses ha moraliskt värde med hänvisning till människors frihet. Man har rätt att leva sitt liv så länge man inte skadar någon annan. Människans frihet får enbart inskränkas när hon beter sig på ett sätt som kan vara skadligt för någon annan.

Vad menas med negativ frihet?

• Negativ frihet: rätten ska motverka skada och osäkerhet, men inte tillförsäkra människor det goda.

Hur ser liberalismen generellt på människan?

Människan har ett egenvärde; skadeprincipen förbjuder paternalism.

I vilka statsskick är liberalismens skadeprincip extra viktig?

• Mill menade att skadeprincipen var extra viktig i demokratier, där människor tenderar att förlora sin misstro mot staten. Man kan lätt börja tro att statlig inblandning är rättfärdigad just därför att staten är en demokrati. Mill påpekade att väljarnas representanter ju inte är väljarna själva, och att man i en demokrati därför bör vara mycket vaksam mot en för långtgående inblandning hos staten - annars kan man hamna i en “majoritetens tyranni”.

• Skadeprincipen anger gränserna för statlig tvång och kontroll. Det enda som ger staten rätt att inskränka på individens egna liv mot hans vilja, är att förebygga skada mot andra.

Vad är ett potentiellt problem med klassisk liberalism?

Klassisk liberalism: Ser lagstiftningens primära mål som att skydda enskilda personers frihetssfärer. Felet med denna liberalism enligt Rawls ligger i ett den bortser från att det (ofta) uppkommer en mycket ojämlik inkomstfördelning på en marknad.  Den “frihet” som en liberal nattväktarstat ska värna får därmed ofta väldigt liten för de personer som är sämst gynnade.

Vad menade Rawls med allmänfakta och partikulära fakta?

• Partikulära fakta: dvs social och ekonomisk ställning, förmågor och talanger, livsåskådning osv, generation, samhälle. Han ska inte snedvridas av historiska tillfälligheter. 

• Allmänfakta: alltså fakta om mänskliga samhällen och allmänna kunskaper om hur människor fungerar; psykologi, ekonomi, sociologi. Individerna anses också ha något slags sinne för rättvisa i bemärkelsen att de också antas ha ett överordnat intresse att skydda förmågor om att förstå, tillämpa och handla utifrån en viss uppfattning om rättvisa när de väljer rättviseprinciper.  

Vad menas med okunnighetens slöja?

Okunnighetens slöja/”samhällekontraktsargumentet”:Medborgarna samlas i en slags ursprungsposition bakom en slöja av okunnighet för att därifrån välja en uppsättning rättviseprinciper för samhällets grundstruktur

Vad är primära sociala nyttigheter?

Primära sociala nyttigheter: det som ska fördelas, handlar om nyttigheter som “alla rationella personer kan förväntas behöva” samt som samhället har möjlighet att fördela (!), ex makt, frihet, inkomster, rättigheter

Vilka principer ska idealsamhället organiseras enligt, enligt Rawls?

• 1) Frihetsprincipen; medborgarna ska garanteras de legala friheterna, ett fullt adekvat system av grundläggande friheter. 

• 2) Prinicpen om skäligt jämngoda möjligheter

• 3)Differensprincipen: Primära sociala rättigheter, ex inkomst och förmögenhet, ska fördelas så att sociala och ekonomiska ojämlikheter är till största möjliga fördel för de minst gynnade. Meningen med denna princip är att förutsättningar i livet inte ska vara beroende av omständigheter som är irrelevanta från moralisk synvinkel. Emellertid förutsätter också differensprincipen att de minst gynnade måste utföra sin beskärda del av det sociala samarbetet för att få ta del av samhällets vinster. 

Vad menade Rawls med reflektivt ekvilibrium?

Reflektivt ekvilibrium:Begreppet reflektivt ekvilibrium används av Rawls för att demonstrera att de rättviseprinciper som väljs i ursprungspositionen också skulle överensstämma med de principer vi uppfattar som skäliga för medborgerlig samverkan när vi befinner oss i ett reflektivt ekvilibrium. Kännetecken för ett reflektivt ekvilibrium: det råder harmoni mellan en persons övergripande rättviseprinciper, och moralomdömen i enskilda fall. Genom detta ska vi upptäcka att de bäst går att förena just om vi ansluter oss till rättvisa som skälighet.

Hur såg Rawls på straffrätten?

• Rawls ville hitta en teoretisk mellanposition mellan utilitarismen och vedergällningsteorin. Menade att bägge led av en gemensam nackdel; rättfärdigade alldeles för mycket. I själva verket bevarar de två olika frågor; dels hur straffsystemet som sådant kan rättfärdigas, dels hur straff i specifika fall kan rättfärdigas. Föreslår att frågorna istället bör hållas isär.

• I sin teori skiljer Rawls mellan “rättfärdigandet av ett system av regler” och “rättfärdigandet av en konkret handling”, där han menar att utilitarism bättre passar den förra och vedergällningsteorin bättre passar den senare. 

Man kan koppla ihop detta med att i det specifika fallet handlar det om ett tillbakablickande (vedergällningsteorin), medan när det handlar om straffet som institution är det snarare någon framåtblickande man vill fånga upp (utilitarism). Vilken teori som passar bäst beror alltså på vad det är man vill rättfärdiga

Vilka tre grundläggande begrepp kan man koppla till Nozicks libertarianism?

• Självägarskap: en okränkbar äganderätt till sig själv, vilket också medför en okränkbar äganderätt till frukterna av sitt arbete.

• The minimal state: “th most extensive state that can be justified”

• Negativ frihet: staten ska inte hindra dig

Hur ser Nozick på omfördelning?

• Nozick: den offentliga verksamheten inte bör ägna sig åt omfördelning - orättvist att beskatta bättre bemedlade mot sin vilja, kränker friheten att själv bestämma över hur inkomsten ska användas.

• Baserat på teorin om självägarskap krävs det att ägaren lämnar sitt samtycke till omfördelningen Annars gäller en grundläggande frihetskräning: “skatt utan samtycke är slavari”. Nyttigheter kan enbart byta ägare genom frivilliga ÖK

Vilken kritik riktas vanligen mot Nozick?

• Nozicks frihetsbegrepp kritiseras för att inte ta hänsyn till den ökning av frihet som en omfördelning skapar. 

• En fri marknad leder inte nödvändigtvis till att ex en rättighet hamnar hos den som har mest tillfredsställelse av den. ‘

Hur såg Nussbaum på frihet?

• Positiv frihet: samhället bör ordnad sp att människor får den faktiska möjligheten att tillgodose sina grundläggande behov.

• Målet för människan är självförverkligande

Hur såg Nussbaum på omfördelning?

Omfördelning kan också skapa fler friheter/ökad frihet. Samhället bör ordnas så att människor får den faktiska möjligheten att tillgodose sina grundläggande behov.

Beskriv Lord Delvins syn på rätten!

• Kollektiv skadeprincip: attackerar inte skadeprincipen som sådan - kritiserar tanken att enbart individer kan skadas - även samhället kan skadas. På detta sätt ersättr Mills individuella skadeprincip med en kollektiv skadeprincip. Principen utvidgas genom påpekandet att även moraliska principer kan skadas, och det är farligt då samhällets fortlevnad bygger just på sammanhållande principer. Principerna i sig är inte okränkbara, men de blir det då de utgör fundamentet för nationens överlevnad.

• Staten bör inte enbart agera när individer skadar varandra, utan även när de tänker och handlar på ett stt som till slut kommer att undergräva samhällets gemensamma normer och värderar; vilket urholkar den politiska enheten och samhälsllkittet.

• Rätten ska bevara moralie coh se till att moralen inte undermineras; moralen är ingen privat angelägenhet, utan av största vikt för den allmänna ordningen. 

Vad menade Rawls med politisk liberalism?

• Utgångspunkten för den politiska liberalismen

  • Behovet att skapa en gemensam politisk värdegrund i dagens demokratier som ju kännetecknas av en mängd rättviseuppfattningar. Alla dessa kan enl R vara politiskt legitima, så länge de ansluter sig till uppfattningen att en uppsättning grundläggande friheter ändå måste upprätthållas - visst mått att skäligt jämngoda möjligheter säkerhetsställas - ett visst socialt minimiskydd

Det handlar om politisk legitimitet, inte om rättvisa.

Varför utformade Rawls sin politiska liberalism?

• Fanns ett behov att att få personer med spridda åsikter och rättviseuppfattingar att ändå ansluta sig till den politiska liberalismens legitimitetsprinciper. Genom detta blir personerna införstådda om att han enbart förväntas åberopa sådan lagstiftning som skäligen kan åberopas av andra - genom detta bygger det politiska samtalet på ett offentligt rättfärdigande.

• Motsättningar i mångkulturella samhällen kan på detta sätt förebyggas

• Sverige är i allt väsentligt byggt på den politiska liberalismens principer, detta framgår bla i RF

Vad menas med att pliktetiken är tillbakablickande?

Bakåtblickande: Tillmäter det förflutna relevans.

Beskriv den förtjänstetiska straffteorin:

• Den förtjänstetiska straffteorin förknippas främst med Kant. Menar att straffet har ett egenvärde i sig. Straffrätten är moraliskt berättigad, för brott är moraliskt klandervärda. Oavsett preventiv effekt är straffrätten moraliskt berättigad

• Retributiv rättvisa: den som har begått ett brott ska straffas för detta. Straffet ska stå i proportion till brottet. 

• “Det oförtjänta lidande som man vållar nåon annan, vållar man sig själv.”

• Förkastar nyttokriteriet inom straffrätten. Menar att vissa rättigheter/skyldigheter har ett moraliskt egenvärde, för att den som har rättigheter/skyldigheten i fråga har förtjänat den. Att man har förtjänat något kan gå både i positiv som negativ riktning.

Vad är ett problem med dygdetiken?

Kopplad till egenskaper snarare än handlingar; blir personfokuserat, vilket kan vara svårtillämpligt i juridisk mening

Vad är ett exempel på ngt som inte är en PSN?

Hälsa o intelligens kan man visserligen argumentera för att varje rationell varelse vill ha(behöver - men de står inte under samhällets kontroll och kan inte på samma sätt delas ut och fördelas rättvist av samhället.

Vilka är de minst gynnade enligt Rawls?

• De minst gynnade är personer som har hamnat i sin ofördelaktiga situation pga sociala och naturgivna nackdelar som de inte kunnat råda över

Beskriv den klassiska liberalismen enligt Rawls, och vad som är problemet med denna:

Ser lagstiftningens primära mål som att skydda enskilda personers frihetssfärer. Felet med denna liberalism enligt Rawls ligger i ett den bortser från att det (ofta) uppkommer en mycket ojämlik inkomstfördelning på en marknad.  Den “frihet” som en liberal nattväktarstat ska värna får därmed ofta väldigt liten för de personer som är sämst gynnade.

Hur skiljer sig den klassiska liberalismen från den egalitära liberalismen?

• Klassisk:Ser lagstiftningens primära mål som att skydda enskilda personers frihetssfärer. Felet med denna liberalism enligt Rawls ligger i ett den bortser från att det (ofta) uppkommer en mycket ojämlik inkomstfördelning på en marknad.  Den “frihet” som en liberal nattväktarstat ska värna får därmed ofta väldigt liten för de personer som är sämst gynnade. 

• Egalitär: typ Rawls. Vill utjämna så att rätten till person och egendom får betydelse även för de sämst gynnade. Den egalitär liberalismen ligger till grund för rättvisa som skälighet-teorin.

Vilken är utgångspunkten för teorin om rättvisa som skälighet?

• Att medborgarna ska uppfatta varandra som fria och jämlika i ett socialt samarbetssystem och vara beredda att erbjuda varandra skäliga villkor för denna samverkan. 

  • Fria = de är berättigade att ställa krav på de sociala institutionerna men kan också ta ansvar för sitt egna handlande

  • Jämlika = de har en viss minimförmåga att kunna delta i ett socialt samarbete och ska behandlas med lika respekt och hänsyn

• Hur går det till när parterna ska välja rättviseuppfattning i Rawls värld?

  • De får en lista över olika rättviseuppfattningar - de ska välja en av dessa

  • Exempelvis ska man välja mellan rättvisa som skälighet och utilitarismen

  • Enligt Rawls finns det skäl att anta att partnerna skulle just välja rättvisa som skälighet framför utilitarism. Anledningen till detta är att det minimerar det egna risktagandet. Om man väljer ex utilitarism innebär det ingen garanti för att de grundläggande friheterna upprätthålls. Genom att istället välja rättvisa som skälighet kan man skydda sig mot sådana risker. 

  • Valet är oåterkallerligt, man får ingen andra chans. Därför tar man det säkra före det osäkra. 

Kan differensprincipen motivera inkomstskillnader?

• Ja. principen är inte till för att helt utjämna inkomst- och förmögenhetsskillnader, utan man måste även ta hänsyn till vilken effekt sådana åtgärder får på människors vilja att spara och arbeta. Om d-principen ska förverkligas kan det därför krävas att samhället inom vissa gränser motiverar de som har allra bäst förutsättningar att också utnyttja dessa på ett sätt som även gynnar andra än de själva.

• Differensprincipen kan alltså ge upphov till en viss ojämlikhet, men detta kan ses som en belöning som de allra mest gynnade får för att de väljer att utnyttja deras av naturen givna fördelar till att maximera förutsättningarna för de minst gynnade. Det behövs helt enkelt incitament för att utnyttja sina talanger.

Vad för samhällssystem förordas av Rawls?

“Egendomsägande demokrati”. Ett samhällssystem som tillåter privat ägande av produktiva tillgångar och som “passar” västerländska demokratier. En demokrati som vill sprida ut ägandet och säkerställa allas tillgång till utbildning, och genom detta åtstadkomma jämngoda möjligheter för medborgarna. I denna demokrati är de grundläggande friheterna grundlagsfästa och lagstiftningen indelad i olika grenar, ex. allokeringsgrenen (fungerande markander), stabiliseringsgrenen (sysselsättning), överföringsgrenen (bidrag), samt fördelningsgrenen (förskjuta medel genom skatt).

• Beskriv egalitarismen

• Egalitarism (från franskans égalité som betyder likhet) är strävan efter att upp­nå långt­gående jäm­likhet som över­ordnat politiskt mål.

egalitarianism, the belief in human equality, especially political, social, and economic equality. Egalitarianism has been a driving principle of many modern social movements, including the Enlightenment, feminism, civil rights efforts, and the establishment of international human rights. Given that there are many ways in which people can relate as equals or be treated the same, egalitarianism as a concept is versatile and sometimes contentious.