Den Kognitiva och Bilogiska perspektivet psykologi 1

kognetiva och biologiska perspektivet huvudbegrepp.

Kognition

Mentala processer som omfattar hur vi tar emot, bearbetar, tolkar, lagrar och använder information.

Perception

Processen där vi tolkar och strukturerar den information vi tar in via våra sinnen utifrån tidigare erfarenheter.

Selektiv uppmärksamhet

Förmågan att på ett medvetet plan välja vad man fokuserar på och aktivt sålla bort eller ignorera bakgrundsbrus.

Korttidsminne (KTM) / Arbetsminne

Minnessystem som håller information aktiv under en kort stund (ca 15–30 sekunder) med en begränsad kapacitet på cirka $7 \pm 2$ enheter.

Episodiskt minne

Långtidsminne för personliga upplevelser och självbiografiska händelser knutna till tid och rum.

Semantiskt minne

Långtidsminne för allmän fakta, språk, begrepp och teoretisk kunskap.

Procedurminne

Kroppsligt motoriskt minne för automatiserade färdigheter och rörelsemönster, såsom att cykla eller simma.

Perceptuellt minne

Minnesfunktion som gör att vi snabbt kan känna igen mönster, former, ansikten och bekanta miljöer utan medveten ansträngning.

Konstruktiva minnen

Principen att våra minnen inte är statiska inspelningar, utan återskapas och kan förändras varje gång de plockas fram.

The Misinformation Effect / Falska minnen

Fenomenet där tidigare minnen förvrängs eller felaktiga minnesbilder skapas i efterhand via ledande frågor eller yttre påverkan.

Kognitiva scheman

Mentala strukturer och filter som hjälper oss att tolka, sortera och förstå omvärlden utifrån tidigare erfarenheter.

Automatiska tankar & livsregler

Snabba, ofrivilliga tankar som dyker upp spontant, samt djupare liggande grundantaganden om hur man själv och omvärlden fungerar.

KBT (Kognitiv beteendeterapi)

Terapiform som förenar kognitiva metoder (att identifiera och omstrukturera tankemönster) med beteendeinriktade metoder (beteendeförändring och exponering).

Neuropsykologi & evolutionspsykologi

Neuropsykologi studerar hur hjärnans biokemi och anatomi påverkar psyket, medan evolutionspsykologi förklarar mänskliga beteenden utifrån överlevnadsvärde och naturligt urval.

Centrala vs. perifera nervsystemet (CNS vs. PNS)

CNS utgörs av hjärnan och ryggmärgen, medan PNS omfattar kroppens övriga nerver och delas in i sensoriska och motoriska banor.

Sympatiska vs. parasympatiska nervsystemet

Det sympatiska systemet aktiverar kroppen för kamp eller flykt vid hot och stress, medan det parasympatiska systemet sänker kroppens aktivitet vid vila och återhämtning.

Neuronets tre centrala delar (dendrit, axon, myelin)

Dendrit tar emot signaler från andra nervceller, axonet leder den elektriska impulsen vidare, och myelinskidan fungerar som isolerande fettlager som ökar signalhastigheten.

Synapsen och signalsubstanser

kopplingspunkten mellan två nervceller där information överförs med hjälp av kemiska budbärare, såsom dopamin och serotonin.

Hjärnstammen & lillhjärnan

Hjärnstammen sköter basala överlevnadsfunktioner som andning och puls, medan lillhjärnan samordnar balans, koordination och finmotoriska rörelser.

Hypothalamus & hypofysen

Hypothalamus reglerar grundläggande fysiologiska behov och homeostas (hunger, törst, kroppstemperatur), medan hypofysen är kroppens överordnade hormonproducerande körtel.

Det limbiska systemet

Hjärnans känslocentrum, där amygdala slår larm vid rädsla och fara medan hippocampus är central för lagring och konsolidering av nya långtidsminnen.

Hjärnbarkens fyra lober

Fronatalloben (planering och impulskontroll), parietalloben (känsel, smärta, temperatur och rumsuppfattning), Temporalloben (hörsel, språkförståelse och minnen) samt Occipitalloben (synintryck och synbearbetning).

Brocas område vs. Wernickes område

Brocas område (beläget i frontalloben) styr den motoriska talproduktionen, medan Wernickes område (i temporalloben) ansvarar för språkförståelse.

Phineas Gage

Klassisk fallstudie där en sprängolycka drev en järnstång genom pannloben, vilket medförde kraftiga personlighetsförändringar och belyste pannlobens roll i impulskontroll.

Sömnens faser (Djupsömn vs. REM)

Djupsömn ger fysiologisk reparation och återhämtning, medan REM-sömn kännetecknas av drömmande, känslomässig bearbetning och minneslagring.

Stressreaktionen (Fight or Flight)

Fysiologisk kedjereaktion där en stressor uppfattas, amygdala larmar, det sympatiska nervsystemet aktiveras och stresshormoner som adrenalin och kortisol frisätts.

Biologisk behandling inom psykiatri

Medicinska och fysiologiska insatser såsom psykofarmaka (signalsubstansreglering), ECT vid svår affektiv sjukdom samt livsstilsinterventioner kring kost, motion och sömnhygien.