svenska begrepp

antiken + medeltiden

Epok

En längre avgränsad tidsperiod som kännetecknas av specifika idéer, händelser eller levnadssätt.

Gudar

En mäktig och övernaturlig varelse, eller kraft som ofta är föremål för tillbedjan. I detta fall kopplas det ofta med den nordiska mytologin, Asatron.

Halvgudar

En varelse som är hälften människa och hälften gud, brukar i mytologin ha övermänskliga krafter, styrka eller mod.

Dygder

En moraliskt god egenskap, förtjänst eller eftersträvansvärt karaktärsdrag.

“Känn dig själv”

Förstå dina begränsningar och kom ihåg att du är människa, inte en gud.

“Var måttfull”

Håll balans och undvik överdrifter.

Hybris

Farligt övermod eller en stark och överdriven uppskattning av den egna förmågan t.ex. att skryta eller att inte vara måttfull, då människorna försökte likna eller överträffa gudarna, ansågs som en av de värsta synderna under antiken.

Nemesis

Gudarnas vrede / straff av att begå hybris.

Dionysos Festivalen

En stor religiös och dramatisk högtid i den antika Aten som firades till guden Dionysos, som vinets, fruktbarhetens gud, ära. Det viktigaste var framförandet och tävlingar i tragedier och komedier, samt satyrspel.

Epik

Övergripande samlingsnamn för all berättande litteratur. Tre huvudgenrer

Lyrik

Lyrik, poesi och dikter framfördes med stränginstrumentet lyra. Känslor var ett vanligt förekommande tema.

Dramatik

Teater, pjäser och skådespel. Text som är skriven för att framföras av skådespelare på en scen inför en publik.

Tragedi

Sorgligare drama med ett tyngre innehåll och sorgligt slut.

Komedi

Lättsammare drama med ett skämtsamt innehåll och ett viktigt slut.

Epos

En längre berättande dikt på vers, t.ex. några av de kändaste verk är Iliaden och Odyssén.

Rapsod

Berättare som spred epos genom att framföra berättelserna på olika platser med betydande minnesförmåga.

Hexameter

Ett versmått i epos som skapar en viss rytm.

Lyra

Ett gammalt stränginstrument som förknippas med antikens Grekland och gudarna Apollon och Hermes.

Katarsis

Betyder “mening” eller “rensing”, enligt filosofen Aristoteles så kan man nå en tillfällig själslig rensning genom att läsa tragedier.

I medias res

Att man kastas rakt in i handlingen

Den episka bredden

Att huvudhandlingen pausas för att bi-handlingen ska få plats.

Stående epitet

Fasta beskrivningar på karaktärerna, som ofta förekommer i de antika eposen, hjälper lyssnaren att komma ihåg och minnas karaktärerna.

Feodalism

Ett samhällssystem där kungar delade ut jord till adeln i utbyte mot trohet och militärt skydd.

Adel, präster, borgare och bönder

Befolkningen delades in i sociala grupper med olika rättigheter och skyldigheter. Man var indelade i 4 samhällsgrupper.

Höviskhet

Ideal för riddare, riddaren ska vara lojal och modig, lyda sin herre, följa vett och etikett och kunna uppvakta damer.

Kristendomen

Fungerade som den sammanhållande kraften i ett splittrat samhälle och gav människan mening genom en given plats i Guds plan.

Kyrkan

Den centrala institution som styrde människors vardag, tankevärld och moraluppfattning i ett djupt troende samhälle.

Muntlig tradition

Det främsta och viktigaste sättet att föra vidare sagor, nyheter och berättelser innan skriftspråket blev allmänt tillgängligt.

Gycklare

Vandrande medeltida underhållare som berättade visor och historier motsvarande antikens rapsoder.

Helgonlegender

Är en berättelse om en helig persons liv, gärningar och underverk. De skrevs för att hylla helgonet, inspirera kristen tro och fungera som moraliska förebilder.

Riddardiktning

Är medeltida litteratur om riddare, hövisk kärlek, strider och äventyr. Handlar oftast om höviska riddare som är lojala till sin herre.

Islänningasagor

Medeltida nordiska släktskildringar som handlar om vardagsliv, ära, släktfejder och blodshämnd.