Vad är en (populations)parameter? Vad är en punktskattning? Vilken av dessa två varierar från stickprov till stickprov?

0.0(0)
Studied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/21

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

22 Terms

1
New cards

Vad är en (populations)parameter? Vad är en punktskattning? Vilken av dessa två varierar från stickprov till stickprov?

En parameter är en storhet (en konstant) som karaktäriserar en population. Det kan tex vara

populationsmedelvärdet (μ), populationsstandardavvikelsen (𝜎), populationsproportionen (p).

Parametern är oftast okänd. Utifrån ett stickprov från populationen vill vi uppskatta den okända

parametern. Exempelvis är stickprovsmedelvärdet en punktskattning av

populationsmedelvärdet. Punktskattningen varierar från stickprov till stickprov.

2
New cards

Vad är ett konfidensintervall?

Konfidensintervall är ett intervall som med given säkerhet (oftast 95%) innehåller den okända

parametern. Ett konfidensintervall konstrueras på följande sätt:

punktskattning ± felmarginal, där felmarginalen anger osäkerheten i punktskattningen.

3
New cards

Vilket av följande fel är det man vill ta hänsyn till när man gör ett konfidensintervall: Bortfallsfel, Urvalsfel, Mätfel, Bearbetningsfel eller Täckningsfel?

Urvalsfel. Detta beror på att man endast undersöker ett slumpmässigt stickprov i stället för hela populationen, vilket skapar en statistisk osäkerhet som intervallet är utformat för att fånga upp.

4
New cards

Nämn tre faktorer som påverkar bredden på konfidensintervallet.

Bredden på konfidensintervallet bestäms av felmarginalen. Storleken på felmarginalen bestäms

av följande tre faktorer: Storleken på stickprovet, konfidensnivån, och standardaviikelsen.

5
New cards

Förklara på vilket sätt STORLEKEN PÅ STICKPROVET påverkar bredden på intervallet.

Större stickprov ger ett smalare intervall. När man samlar in mer data minskar slumpmässiga variationer och medelfelet blir mindre. Skattningen hamnar närmare sanningen, vilket krymper felmarginalen.

6
New cards

Förklara på vilket sätt KONFIDENSNIVÅN påverkar bredden på intervallet.

Högre konfidensgrad ger ett bredare intervall. Ett 99% konfidensintervall är bredare än ett 95% konfidensintervall. Ju säkrare vi vill vara på att intervallet ska innehålla den sanna parametern desto bredare måste vi göra intervallet.

7
New cards

Förklara på vilket sätt STANDARDAVVIKELSEN påverkar bredden på intervallet.

Spridningen visar hur mycket de enskilda mätvärdena varierar runt medelvärdet. Större spridning ger ett bredare intervall. Om individerna i studien skiljer sig mycket åt är det svårare att ringa in ett exakt medelvärde för hela gruppen.

8
New cards

Vad är ett systematiskt fel?

Ett systematiskt fel är ett fel som snedvrider resultatet. Tex om man har bortfall och de som inte svarar på undersökningen är av en annan åsikt än de som svarar så blir skattningen av den okända parametern fel. Det kan även uppstå systematiskt fel via täckningsfel om man missar en viktig del av målpopulationen när man samlar in svar, eller om urvalet inte är slumpmässigt, eller via mätfel om det inte finns svarsalternativ för alla eller om flera missuppfattar frågan

9
New cards

I en studie baserad på ett stickprov om 25 observationer rapporterades ett medelvärde på 76 och en felmarginal på 12 med en konfidensgrad på 95%.

  • Förklara hur konfidensintervall och felmarginal hänger ihop.


Ett konfidensintervall konstrueras på följande sätt: punktskattning ± felmarginal Bredden på ett konfidensintervall är alltså två felmarginaler långt (ett åt “vänster” och ett åt “höger”)

10
New cards

I en studie baserad på ett stickprov om 25 observationer rapporterades ett medelvärde på 76 och en felmarginal på 12 med en konfidensgrad på 95%

  • Beräkna ett 95% konfidensintervall för populationsmedelvärdet.


Medelvärdet (76) +- felmarginalen (12) = 64, 88

11
New cards

En studie utfördes för att undersöka effekten av ett nytt kosttillskott på blodvärdet (hemoglobinvärde, mätt i gram per liter) hos personer med järnbrist. Studien omfattade 30 personer med järnbrist. Deltagarnas blodvärden mättes före respektive efter att de använt kosttillskottet under en bestämd period. I genomsnitt var deltagarnas blodvärden 9,6 gram per liter högre efter användningen av kosttillskottet. Ett 95-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga ökningen i populationen beräknades till 6,0 till 13,2 gram per liter.

  • Tolka konfidensintervallet i ord utifrån uppgiften. I din tolkning ska det framgå hur stor effekt det nya kosttillskottet har på blodvärdet. Kom ihåg att ange vilken population som du uttalar dig om.


Med 95% säkerhet är den genomsnittliga ökningen i blodvärde efter intag av kosttillskott bland personer med järnbrist mellan 6,0 och 13,2 gram per liter.

12
New cards

En studie utfördes för att undersöka effekten av ett nytt kosttillskott på blodvärdet (hemoglobinvärde, mätt i gram per liter) hos personer med järnbrist. Studien omfattade 30 personer med järnbrist. Deltagarnas blodvärden mättes före respektive efter att de använt kosttillskottet under en bestämd period. I genomsnitt var deltagarnas blodvärden 9,6 gram per liter högre efter användningen av kosttillskottet. Ett 95-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga ökningen i populationen beräknades till 6,0 till 13,2 gram per liter.

  • Kan man utifrån konfidensintervallet dra slutsatsen att det är statistiskt säkerställt, på 5% signifikansnivå, att kosttillskottet ökar det genomsnittliga blodvärdet hos personer med järnbrist? Motivera ditt svar.


Eftersom hela konfidensintervallet ligger på den positiva sidan (över 0) så kan man säga att det är statistiskt säkerställt, på 5% signifikansnivå, att kosttillskottet ökar det genomsnittliga blodvärdet hos personer med järnbrist.

13
New cards

En stor myndighet vill undersöka den genomsnittliga tiden det tar för deras anställda att handlägga en viss typ av ärende. Därför valde de slumpmässigt urval om 150 anställda ut, handläggningstiden (i minuter) för ett sånt ärende mättes. Därefter beräknades ett 95-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga handläggningstiden. Konfidensintervallet blev (48,7; 57,3), i minuter.

  • Ange den genomsnittliga handläggningstiden i stickprovet.


(48.7 + 57.3) / 2 = 53

14
New cards

En stor myndighet vill undersöka den genomsnittliga tiden det tar för deras anställda att handlägga en viss typ av ärende. Därför valde de slumpmässigt urval om 150 anställda ut, handläggningstiden (i minuter) för ett sånt ärende mättes. Därefter beräknades ett 95-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga handläggningstiden. Konfidensintervallet blev (48,7; 57,3), i minuter.

  • Ange skattningens felmarginal.


(57,3 - 48,7) / 2 = 4,3 → +- 4,3 min

15
New cards

En stor myndighet vill undersöka den genomsnittliga tiden det tar för deras anställda att handlägga en viss typ av ärende. Därför valde de slumpmässigt urval om 150 anställda ut, handläggningstiden (i minuter) för ett sånt ärende mättes. Därefter beräknades ett 95-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga handläggningstiden. Konfidensintervallet blev (48,7; 57,3), i minuter.

  • Tolka konfidensintervallet i ord som berör uppgiften.


Med 95% sä kerhet ligger den genomsnittliga handläggningstiden för en viss typ av ä rende vid

myndigheten mellan 48,7 och 57,3 minuter

16
New cards

En stor myndighet vill undersöka den genomsnittliga tiden det tar för deras anställda att handlägga en viss typ av ärende. Därför valde de slumpmässigt urval om 150 anställda ut, handläggningstiden (i minuter) för ett sånt ärende mättes. Därefter beräknades ett 95-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga handläggningstiden. Konfidensintervallet blev (48,7; 57,3), i minuter.

  • Nedan anges ett 90-procentigt samt ett 99-procentigt konfidensintervall för den genomsnittliga handläggningstiden. Vilket av dessa är det 90-procentiga intervallet. Motivera ditt svar.

❏ (49,4 ; 56,6)

❏ (47,4 ; 58,6)


Vi vet att längden på ett Intervallet blir smalare om konfidensgraden minskar. Av de två intervallen som anges är det smalare intervallet (49,4; 56,6), detta måste då vara det 90-procentiga konfidensintervallet. (Man fångar upp färre nummer med den = Lägre chans att man har det riktiga antalet i intervallet)

17
New cards

Förklara vad en nollhypotes (H0) ska uttrycka vid en hypotesprövning.

Nollhypotesen fungerar som en utgångspunkt eller ett "nolläge" som man antar stämmer tills motsatsen är bevisad. Den påstår att allt är som vanligt eller att två grupper har exakt samma medelvärde. Vid en hypotesprövning beräknas sannolikheten för att få din data under antagandet att nollhypotesen är sann.

18
New cards

Förklara vad en mothypotes ska uttrycka vid en hypotesprövning. (Mothypotes och Alternativhypotes är synonymer.)

En mothypotes är forskarens eller faktiska antagande och står i direkt kontrast till nollhypotesen. Den påstår att det finns en verklig förändring, ett samband eller en skillnad mellan grupper.Vid en hypotesprövning ska mothypotesen visa om data visar att nollhypotesen är extremt osannolik, vilket ger statistiskt stöd åt mothypotesen.

19
New cards

Förklara för varandra vad som avses med fel av typ I och fel av typ II. Vad innebär dessa feltyper i domstolsexemplet? (Ändra “bortom rimligt tvivel” till “helt säkerstält”)

  • Typ I-fel: att förkasta en sann nollhypotes och därmed dra slutsatsen att en förändring/effekt existerar, trots att den i verklighet inte gör det (Som kan leda till att man sätter en oskyldig i fängelse)

  • Typ II-fel: att inte förkasta en falsk nollhypotes och därmed dra slutsatsen att en förändring/effekt inte existerar, trots att den i verklighet gör det (Som kan leda till att man låter en skyldig gå fri)


20
New cards

Signifikansnivån anger storleken på en viss typ av risk. Vilken?

Signifikansnivån anger sannolikheten för att vi gör ett Typ I fel, dvs risken att förkasta en sann

nollhypotes. Om vi minskar signifikansnivån så kommer sannolikheten för att vi gör ett Typ II -fel

att öka. Det är en balansgång mellan vilket fel som man vill minimera. Oftast utgår man ifrån

“bättre att fria än att fälla”. Inom samhällsvetenskapen så sätts signifikansnivån nästa

uteslutande till 5%. Står det inte vad signifikansnivån är så är den 5%

21
New cards

För att avgöra om man ska förkasta eller inte förkasta nollhypotesen används ofta 𝑝-värdet. Vad mäter 𝑝-värdet, och vilket värde måste 𝑝-värdet ha för att man ska kunna förkasta nollhypotesen då signifikansnivån är satt till 5% (0,05)?

P-värdet (sannolikhetvärdet) anger hur ovanligt det observerade resultatet är om nollhypotesen är sann. Ju längre bort det observerade värdet är ifrån nollhypotesen desto mindre blir p-värdet. Gränsen för när H0 ska förkastas bestäms av signifikansnivån. Man förkastar nollhypotesen på 5% signifikansnivå om man får ett p-värde som är mindre än 0,05.

22
New cards

Antag att man via slantsingling vill undersöka om ett mynt är balanserat eller inte.

  • H0 (Nollhypotesen): Chansen att få krona är lika stor som chansen att få klave (alt. myntet är balanserat)

  • H1 (Mothypotesen):: Chansen att få krona är inte lika stor som chansen att få klave (alt. myntet är inte balanserat)

För att testa ovanstående hypotes gjordes 20 stycken slant-singlingar av myntet och antalet krona

noterades. De 20 kasten upprepades två gånger och följande utfall på undersökningarna noterades:

  • A: Av de 20 slant-singlingarna uppkom 13 stycken krona.

  • B: Av de 20 slant-singlingarna uppkom 16 stycken krona.

I vilken av undersökningarna A eller B är 𝑝-värdet för testet lägre? Motivera din slutsats.

P-värdet är lägre i B.

Om nollhypotesen är sann så förväntar vi oss att det skulle bli 10 kronor och 10 klave om myntet singlas 20 gånger. Ju längre ifrån 10 krona 10 klave som vi observerar i stickprovet desto mindre blir p-värdet. Under antagandet att H0 är sann så är det mer ovanligt att få 16 krona och 4 klave än att få 13 krona och 7 klave. P-värdet är alltså mindre då vi observerar 16 krona.