1/41
Övningskort i form av ordlista och begrepp för kursen Naturkunskap, baserade på anteckningar om vetenskaplig metod, ekologi, kretslopp, hållbar utveckling och miljöpåverkan.
Naturvetenskap
Läran om den fysiska världen, genom vilken vi når ny kunskap.
Empirisk kunskap
Kunskap som bygger på experiment och observationer.
Pseudovetenskap
Falsk vetenskap som inte vilar på vetenskaplig grund, till exempel astrologi.
Naturvetenskaplig teori
Den bästa förklaringen för ett visst fenomen (till exempel gravitationsteorin, evolutionsteorin, cellteorin eller Big Bang).
Hypotes
En kvalificerad gissning om vad man tror att resultatet eller slutsatsen av en undersökning kommer att bli.
Ekosystem
Allt levande och icke-levande inom ett visst avgränsat område.
Abiotiska faktorer
Icke-levande faktorer i miljön som påverkar ett ekosystem, till exempel temperatur, vatten och ljus.
Biotiska faktorer
De levande faktorerna och organismerna i ett ekosystem.
Näringskedja
En modell som visar hur näring och energi överförs från en producent till den sista konsumenten (till exempel gräs → hare → kungsörn).
Producent
En organism som tillverkar sin egen näring och mat (till exempel genom fotosyntes).
Förstahandskonsument
En konsument i en näringskedja som äter producenten.
Andrahandskonsument
En konsument som äter förstahandskonsumenten.
Toppkonsument
En konsument som befinner sig högst upp i näringskedjan och saknar naturliga fiender.
Näringsväv
Ett sammansatt nätverk av flera näringskedjor som visar att en organism kan ingå och vara byte i flera olika kedjor.
Nedbrytare
Små organismer som äter och bryter ner död biologisk materia.
Kretslopp
Omsättningen av grundämnen eller föroreningar i naturen, såsom kolets eller vattnets omsättning.
Kolets snabba kretslopp
Ett kretslopp där kol i luften i form av CO2 binds i växter och sedan släpps ut i atmosfären igen som koldioxid.
Fotosyntes
Process där växter binder solenergi enligt formeln: koldioxid + vatten + solens energi = glukos + syre.
Cellandning
Process som utförs av i princip allt levande där energi frigörs enligt: socker + syre = energi + koldioxid (CO2) + vatten (H2O).
Population
Alla individer av en viss art inom ett specifikt område.
Maximal bärkraft
Den övre gränsen för hur många individer eller resurser ett visst område kan försörja.
Miljöfaktorer
Allt i omgivningen som påverkar levande organismers hälsa och utveckling, såsom boplatser, temperatur och tillgång på mat.
Konkurrens
När individer i ett ekosystem tävlar om begränsade resurser som mat, boplatser, partners, ljus och vatten.
Mutualism
Ett biologiskt samspel där två olika arter samarbetar och gynnar varandra (till exempel fåglar som äter parasiter från krokodiler).
Biologisk mångfald
Variationsrikedomen av olika arter inom ett område eller över hela jorden.
Invasiva arter
Arter som avsiktligt eller oavsiktligt har införts till områden där de inte naturligt hör hemma, och som påverkar ekosystemet och sprider sig.
Nyckelarter
Arter som har en avgörande och särskilt viktig roll för ekosystemets funktion, till exempel bävrar och pollinatörer.
Ekosystemtjänster
De gratistjänster och funktioner som ekosystemen ger människan, såsom rent vatten, ren luft, frisk jord, mat, skydd och mediciner.
Hållbar utveckling
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov.
Ekologisk hållbarhet
Att använda jordens resurser utan att förstöra eller förminska planetens ekosystem, så att även framtida generationer får sina behov tillgodosedda.
Social hållbarhet
Att bygga ett långsiktigt stabilt, inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle där mänskliga rättigheter respekteras och människor kan leva ett gott liv.
Ekonomisk hållbarhet
Att skapa stabil och långsiktig ekonomisk tillväxt och utveckling utan att det sker på bekostnad av ekologisk eller social hållbarhet.
Väder
Atmosfäriska tillstånd som temperatur, vind och nederbörd under korta tidsperioder (från minuter till veckor).
Klimat
Medelvärdet av vädret mätt under en längre tidsperiod på flera år.
Naturliga växthuseffekten
Atmosfärens förmåga att hålla kvar värme runt jorden med hjälp av gaser; utan den skulle jorden vara 35 grader kallare än idag.
Växthusgaser
Gaser i atmosfären (såsom vattenånga, koldioxid och metan) som bidrar till växthuseffekten.
Förstärkta växthuseffekten
Den mänskligt orsakade förstärkningen av växthuseffekten som uppstår främst genom förbränning av fossila bränslen som kol och olja.
Övergödning
Ett miljötillstånd som uppstår när det tillförs för mycket näringsämnen i vattnet, framför allt kväve och fosfor.
Konstgödsel
Gödsel innehållande kväve och fosfor som sprids på åkrar och som vid överanvändning läcker ut och orsakar övergödning i vattendrag.
Algblomning
En kraftig massförökning av växtplankton och alger som vid nedbrytning leder till syrefria bottnar och bildning av giftig svavelgas.
Miljögifter
Skadliga ämnen som bryts ner långsamt i naturen och lagras i fettvävnad hos levande organismer (till exempel kvicksilver, bly, arsenik, kadmium och DDT).
Biomagnifikation
Processen där koncentrationen av miljögifter ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer, vilket gör att toppkonsumenten drabbas hårdast.